Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag någon av hematologisk sjukdom som omfattar blod och lymfsystemet. I benmärgen finns blodstamceller som genom transplantation kan behandla patienter. En fjärdedel av patienterna kan få stamceller från familjemedlemmar och annars finns möjliga donatorer registrerade i Tobiasregistret. Målet med behandlingen är att bota hematologiska sjukdomarna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av stamcellstransplantation vid hematologisk sjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Lundman & Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: behov av avskildhet, känsla av trygghet, optimism och oviss framtid. Stamcellstransplantation påverkar kroppen så som uttalad trötthet och psykologisk påverkan. Fysiska, psykiska, sociala och emotionella tillstånd uppgavs influera återhämtningen. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktiga faktorer som underlättade transplantations processen. Rädsla för återfall skapade oro hos patienterna men upplevelsen av hopp gav motivation att fortsätta behandlingen Slutsats: Upplevelsen av stamcellstransplantation är individuellt för alla patienter. Isoleringen var utmanande men sociala relationer skapade trygghet och styrka. Patienterna uppgav att känslan av hopp om att bli botad gav motivation till fortsatt behandling. Författarna anser att mer forskning om patienternas upplevelse behövs även för att öka antalet donatorer.

Background: Palliative care in the end of life affects not only the patient but the relatives as well. The nurse is trying to meet the demands of how the patients and relatives see a dignified death. Aim: To create an overview of the nurses’ experiences working in palliative care near the end of life.Method: A general literature study was used by eight qualitative articles and two quantitative articles were analyzed.Result: The cooperation between the nurse and other care professions proved to be important in achieving good palliative care for the patient. New nurses felt frustrated at not having enough training in palliative care. Hence, they received help from nurses with broader professional experience in handling the patients’ emotional feelings and could therefor redeem their existential issues. The nurse could then create a relationship with the patients and relatives by continuously caring for the patients and meeting their needs.Conclusion: The quality of care in palliative care is directly linked to the nurses' professional experience. A good cooperation around the patient also contributes to safe and secure care.Key word: end of life care, general literature study, cooperation, nurses

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem världen över. Oftast är det kvinnor som blir utsatta av sin manliga partner. Våldet förekommer i olika former, det kan bland annat vara psykiskt eller fysikt vlåd. Olika tecken som avslöjar våldet kan vara blåmärken, smärta eller depression. Sjuksköterskan har ett ansvar att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. De söker ofta vård för diffusa symtom och vågar inte berätta om orsakarn till skadorna. Syfte: Sammanställa forskning avseende sjuksköterskors upplevelser av att identifiera våldsutstta kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, tio stycken kvalitativa, vetanskapliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes och analyserades.  Resultat: Resultatet utgår från tre kategorier som framkom efter anlysen; Sjuksköterskans tillvägagångssätt, orsaker till att inte samtala om våld, konsekvenser oxh inställningar kring sjuksköterskans agerande.  Slutsats: i studien framkom det att sjusköterskor har olika hinder för att identifiera våldsutsatta kvinnor som bristen på kunskap oc utbildning, tidsbrst och obehagskänlsa. Både när sjuksköteskan lyckats identifera och när de inte lyckats identifiera upplever sjuksköterskan många känslor som kan vara svåra att bearbeta.

Bakgrund: Palliativ vård innebär lindrande vård, det ges när det inte är möjligt att bota sjukdom. Vården har som mål att lindra symptom och främja livskvalité i livets slutskede. Idag är möjligheten att få palliativ vård relativt liten i jämförelse med behovet. Anhöriga utgör en väsentlig del av den palliativa vården. De befinner sig i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation vilket gör att de har behov av stöd och omsorg. Familjecentrerad omvårdnad riktar åtgärder till såväl anhöriga som patienten och är därför ett lämpligt arbetssätt inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig i den palliativa vården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) innehållandes 12 artiklar med kvalitativ design. Sökningen har utförts i databaserna Cinahl och Pubmed. Det gjordes även en manuell sökning på webbsidan Palliativt forskningscentrum. Analys genomfördes med färgkodning vilket resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier med tillhörande subkategorier (visas inom parantes). Den förändrade livssituationen under sjukdomstiden (Att leva nära inpå döden och Att balansera den nya tillvaron), Betydelsen av anhörigstöd (Stöd under sjukdomstiden och Efterlevandestöd), Betydelsen av information, Betydelsen av delaktighet och Sjuksköterskans inverkan på de anhörigas upplevelser (Symtomlindring och Bemötande). Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori, Känsla av sammanhang, tillsammans med konsensusbegreppet hälsa. Anhörigas upplevelser diskuterades utifrån olika vårdinterventioner. Dessa ställdes sedan i relation till varandra och skildrade upplevelsen av att vara anhörig i den palliativa vården.

Inledning Historiskt har Fibromyalgi (FM) fått lite uppmärksamhet och intresset för besvären som omfattas av FM har varit låg. En anledning till dess låga status har bland annat varit på grund av svårigheterna att diagnostisera sjukdomen. För att stödja sjuksköterskans arbete i vården av personer med fibromyalgi behövs därför mer kunskap utifrån dessa patienters upplevelser och erfarenheter. Syftet Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar, gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Efter analysen av artiklarna framträdde tre huvudkategorier: Förlorad tillit till vården, känsla av personlighetsförändring, upplevelser av förändrad tillgång till livet. Kategorin "förlorad tillit till vården” beskriver upplevda känslor till följd av förlorad tillit till vården för personer med fibromyalgi. Gemensamt för många studier var upplevelser av ifrågasättande attityder och dåligt bemötande hos vårdgivaren som i sin tur ledde till onödigt lidande och frustration för patienten. Kategorin ”känsla av personlighetsförändring” beskriver att många personer med FM upplevde en förlust av identitet och hade svårt att acceptera att de inte längre var samma personer som de identifierade sig med. Upplevda kognitiva störningar och sjukdomens negativa påverkan på psykisk hälsa medförde stora förändringar i deras liv. Kategorin ” upplevelser av förändrad tillgång till livet” belyser att personer med FM upplever att smärta och tröttheten associerad med sjukdomen begränsar dem i genomförandet av de aktiviteter som tidigare bidragit till ett meningsfullt liv. Sjukdomen utgör ett stort hinder i det sociala livet, familjelivet och arbetslivet. Slutsats Studiens resultat tyder på att FM påverkar alla aspekter mänskligt liv. Dessa personer upplever lidande av olika slag och är i stort behov av stöd och förståelse. För att kunna bemöta och stödja personerna i deras lidande behöver sjuksköterskan ha bättre kännedom om fibromyalgi samtidigt arbeta utifrån ett personcentrerat synsätt där det strävas att synliggöra helan människan. / Introduction Historically, Fibromyalgia (FM) as a subject has been given little attention, and there has been quite low level of interest within academia in the problems covered by FM. One of the reasons for this has been, among other things, is the difficulty in diagnosing the disease. More knowledge is required in relation to patients' experiences and experiences, which can better support nurse's work in the care of people with fibromyalgia. Purpose The purpose of this research was to shed light on the experiences of persons living with fibromyalgia. Method The method used was a non-systematic literature review of some 15 scientific articles, which have been analyzed inductively. Systematic searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases in order to get access to the articles. All articles included in the literature review have been checked for quality with the help of Sophiahemmet University's data assessment system. Results The analysis of the articles had resulted in three main categories in the topic: Lost trust in the healthcare system, feelings about personality change, experiences of changed access to life. The category "lost trust in the healthcare system" describes perceived feelings of people with fibromyalgia experienced when in contact with the healthcare system. The category "feeling of personality change" describes the process when people with FM experience a loss of identity and have difficulty accepting that they are no longer the same people they identified with. Perceived cognitive disorders and the negative impact of the disease on mental health leads to major changes in their lives. The category "experiences of changed access to life" highlights that people with FM experience pain and fatigue associated with the disease, which limit them from enjoying activities, which have previously contributed to a meaningful life. The disease is a major obstacle in social life, family and working life.  Conclusion The results of the study indicate that FM affects all aspects of human life. These people experience suffering of various kinds and are in great need of support and understanding. In order to be able to respond to and support people in their suffering, a nurse needs to have a better knowledge of fibromyalgia while working from a person-centred approach where the aim is to bring a human being to the forefront.

No description available.

Bröstcancer är en vanlig sjukdom som årligen drabbar många personer där majoriteten är kvinnor. Överlevnaden efter bröstcancer ökar vilket gör att det behöver finnas förutsättningar för vården att kunna tillgodose kvinnornas behov även efter sjukdomen. Att genomgå cancer är en utmaning som ofta är associerat med negativa konsekvenser. Vilket gör det viktigt att lyfta positiva upplevelser som kan komma med att ha överlevt. Examensarbetets syfte är att beskriva kvinnors positiva upplevelser av livet efter att ha överlevt bröstcancer. För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts där nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Nya insikter om livet, Nya livsstrategier etableras och Förändrad relation till andra. Där synliggörs kvinnors upplevelse av att livsperspektivet ändras vilket gjort att insikt om vad som är viktigt i livet infinner sig och att hälsa inte kan tas för givet. Resultatet visar även att ha genomgått bröstcancer har hjälpt kvinnor att hitta nya strategier för hantering av de psykiska och fysiska påfrestningar som kan finnas efter sjukdomen. Samt kvinnors upplevelse av att finna styrkan att våga stå upp för sig själva och för det som är betydelsefullt. Även kvinnors beskrivning av en förbättrad relation till familjen efter att ha gått igenom en tuff resa tillsammans. Slutsatser som dras är att positiva upplevelser av livet efter sjukdomen kan finnas även om bröstcancer kan innebära många svårigheter. En ökad förståelse om bröstcancer och de positiva som medföljer kan minska stigmatisering kring bröstcancer.

Bakgrund: Tidigare forskning lyfter patienters upplevelser hur vården erfarits under covid-19 pandemin. Det framkom både positiva och negativa faktorer gällande omvårdnaden. Patienter kände en trygghet samt en rädsla med den existerande skyddsutrustningen. Detta skapade stora svårigheter för god omvårdnad. Kring patienters erfarenheter framkom två teman, patienters erfarenheter att vara sjuk i covid-19 och patienters erfarenhet av att vårdas i samband med covid-19. Där det beskrivs att vara sjuk respektive att vårdas i covid-19. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter som insjuknat i covid-19. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 samtliga kvalitativa artiklar analyserades utifrån dess syfte, metod och resultat. Resultat:  Resultatet är av både bristande faktorer som positiva. Där de negativa följderna som pandemin gav med sig identifieras. Men också vilka positiva ögonblick som skapades under vårdandet. Där sjuksköterskor beskriver sin erfarenhet av att vårda under pandemin. Detta framkom genom de artiklar som analyserades och resulterade i fyra teman: att känna rädsla, att inte räcka till, när patientsäkerheten brister och positiva ögonblick av vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor ifrågasatte om omvårdnaden verkligen var evidensbaserad. Hur stress och brist på resurser påverkade omvårdnadssituationer. Med tiden blev omvårdnaden säkrare och nya perspektiv skapade en grund för att vårda under en pandemi. / Background: Previous research highlights patients' experiences of how caring was during the covid-19 pandemic. Both positive and negative factors emerged regarding nursing. Patients felt a sense of security and a fear with the existing protective equipment. This created great difficulties for good nursing. Around patients' experiences there is two themes, patients' experiences of being ill with covid-19 and patients experience of being cared in pertinence with covid-19. Where it is described to be ill and to be cared for in covid-19. Aim: The aim was to give a general description of nurse’s experience of caring for patients who have developed covid-19. Method: General literature review. The 13 qualitative articles were analyzed based on their aim, method and results. Result: The result is both lack of factors and positive ones. Where the negative consequences of the pandemic are identified. But also, what positive moments were created during the care. Where nurses describe their experience of caring during the pandemic. This emerged through the articles who were analyzed and resulted in four themes: feeling fear, not lasting out, when patients safety is deficiency and positive moments of care. Conclusion: Nurses questioned whether nursing was evidence – based.How stress and lack of recourses affected nursing situations. Over time, nursing became more secure and new perspectives created a basis for nursing during a pandemic.

Bakgrund Föräldrar förväntar sig att få vara delaktiga i de mest grundläggande omvårdnadsåtgärderna i vården av dess barn. De anser att det är viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar dem till delaktighet. Föräldrars behov och förväntningar är att de ska få vara närvarande och få stöd. En familjecentrerad vård där sjuksköterskor involverar föräldrarger ett bättre resultat av barnets vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av familjecentrerad vård och att involvera föräldrar i vården av sitt sjuka barn inom somatisk vård på sjukhus. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier, faktorer som främjar föräldrars delaktighet respektive hindrar föräldrars delaktighet. Sjuksköterskor upplever familjen som en viktig del i barnets vård. Vikten av en familjecentrerad vård är tydlig, men det finns ett antal barriärer som kan hindra föräldrars delaktighet. Slutsats Litteraturöversikten bekräftar vikten av en familjecentrerad vård och involvering av föräldrar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Sjuksköterskor upplever att en familjecentrerad vård är den vård som är bäst för barnet. Föräldrar anses vara till stor hjälp i vården, och det är av vikt att skapa en bra relation och kommunikation med föräldrarna.

Bakgrund Familjecentrerad vård syftar till att se familjen som en enhet. Det innebär att familjen ska får vara delaktig i barnets vård och i de beslut som ska tas. Barnet, familjen och vårdpersonal ska vara ett team som arbetar tillsammans. Vårdpersonal måste vara bereddapå att det är en hel familj som vårdas. Barn kan uppleva sjukvård som skrämmande och familjen kan då vara en trygghet och ett stöd. Familjen är den viktigaste delen för ett barns samspel med miljön runtomkring. Syfte Syftet med arbetet var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård i samband med sjukhusvård. Metod Litteraturöversikten innehåller tretton vetenskapliga artiklar som belyser föräldrars erfarenhet av familjecentrerad vård. Studierna var både kvalitativa och kvantitativa. Databaserna som använts är Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet skapades utifrån rubrikerna: informationens betydelse, begränsningar med familjecentrerad vård, relationen mellan föräldrar och vårdpersonal samt stress och oro hos föräldrarna. Studiens resultat visar på att kommunikation är en betydande roll för att den familjecentrerade vården ska fungera och för att föräldrarna ska känna sig delaktiga. Föräldrarna vill ha en öppen dialog med vårdpersonalen vilket ger föräldrarna mindre stress och oro i situationen de befinner sig i. Slutsats Att studera föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård kan leda till att vårdpersonal får en ökad förståelse och kunskap för hur viktigt det arbetssättet är. Upplevelsen på sjukhuset blir bättre för familjen och vårdpersonalen gynnas av ett tydligare arbetssätt.