No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård är en mänsklig rättighet och präglas av en vård som skall lindra och förebygga lidande. Vård i livets slutskede är en fas i palliativ vård som innebär att döden är ofrånkomlig. Vårdandet skall ha ett holistiskt synsätt där välbefinnande och värdighet främjas hos patienterna. Syfte: Att skapa översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt där tretton artiklar inkluderades, en mixad metod, två kvantitativa och tio kvalitativa. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i följande teman: “Relationens betydelse ”, “Betydelsen av delaktighet ”, “Betydelsen av känslomässig hantering”, “Anhörigas betydelse” och “Kunskapsbrist som hinder”. Slutsats: Delaktighet, känslomässig hantering, involvering av anhöriga samt relationen till patienterna är aspekter som sjuksköterskor erfar är betydelsefulla för vård i livets slutskede. Patienternas och anhörigas delaktighet är viktigt för att vården skall överensstämma med patienternas önskemål. Sjuksköterskor behöver få stöd i att hantera sina egna känslor samtidigt som en god vård upprätthålls. Det behövs ytterligare utbildning för att öka förberedelsen inför att vårda i livets slutskede

Background: It is part of nurses' professional role to meet patients and relatives in palliative care. Palliative care aims to relieve suffering before death, due to illness, injury or natural aging. Despite the importance of palliative care, patients and relatives describe in previous research that nurses saw them only as a disease and not as unique people. Patients and relatives value communication and support with a focus on existential needs, which means a great responsibility for nurses. Aim: To create an overview of palliative care from nurses' perspectives. Method: A literature review. A total of 12 caring science articles were included which were analyzed and summarized. Results: Nurses believed that communication is important to create trusting relationships with patients and relatives in palliative care. However, some nurses expressed that it is difficult and therefore avoided communicating. Many nurses state that they lack preparation and training for palliative care in basic education. Conclusion: Palliative care should be designed based on patients' individual needs, but in order for nurses to be able to fulfill individualized care, conditions such as time and resources are needed. Communication is also an important part of palliative care, where the conversation is important for both comfort and support. Keywords: Communication, Experience, Literature review, Nurses, Palliative care

Bakgrund: En god relation mellan patienter och sjuksköterskestudenter skapas i det goda mötet, vilket anses vara en viktig del i omvårdnaden. För att få förståelse för den teoretiska kunskapen är sjuksköterskestudenters möten med patienter i verksamhetsförlagd utbildning viktig för att främja trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod analyserades. Resultat: Tre teman återfanns. I temat Mötets betydelse framkom att när sjuksköterskestudenter visade engagemang erfor patienter en känsla av att vara värdefull. I temat kunskapens betydelse framkom att patienter erfor sjuksköterskestudenter som kunniga, samtdigt gav handledares tillgänglighet en känsla av trygghet. I temat kommunikationens betydelse framkom att patienter erfor delaktighet genom god kommunikation, en del av den goda kommunikationen handlade om att delges tillräcklig information. Slutsats: Engagemang hos sjuksköterskestudenter är av betydelse för att skapa en god vårdrelation i mötet med patienter. Det är av vikt att sjuksköterskestudenter ges möjlighet i verksamhetsförlagd utbildning att möta patienter, för att omsätta teoretisk kunskap i klinisk praxis. God kommunikation mellan sjuksköterskestudenter och patienter är av vikt för att skapa en känsla av delaktighet i den egna vården.

Bakgrund/Problem Blockchain är ett tämligen nytt fenomen inom revision. I tidigare forskning går det att läsa om blockchain som ett nytt fenomen som kommer hjälpa revisorn att effektivisera och diversifiera sitt arbete. Andra forskare menar på att blockchain kan helt tar över professionen. De flesta forskare ser det från ett mer kritiskt perspektiv och menar på att revisorn kommer ha fortsatt stor roll i samhället. Syfte Studiens syfte är att skapa ökad förståelse för blockchain och hur den påverkar revisorsprofessionen. Studien bidrar till diskussionen om blockchain kan anses som ett hot eller en möjlighet för revisorsprofessionen. Metod I denna studie används en kvalitativ metod med en litteraturöversikt som grund.Data och kunskap kring ämnet samlas först in på ett explorativt och induktiv sätt och analyseras genom en tematisk analys för att identifiera mönster och ge oss en holistiskt vy över ämnet. Sedan utförs strukturerade sökningar av de stora teman som genererades av den tematiska analysen. Slutsats Sammanfattningsvis kom studien fram till att blockchain, rent teoretiskt, har potential till att helt ta över revisorsprofessionen. Det återstår dock många utmaningar som fortfarande behöver lösas för att detta ska bli verklighet. Implementeringen av blockchain förväntas effektivisera och förändra revisornsarbete och sätta högre krav på en mer teknisk utbildning. Vilket kommer att styrka revisorn som en profession enligt professionsteorin.

Compassion Fatigue är ett tillstånd där sjuksköterskan drabbas av brist på empati och uppkommer mycket akut. Sjuksköterskan blir påverkad i det dagliga arbetet likväl som i det privata livet. En sjuksköterska drabbad av Compassion Fatigue förlorar ofta förmågan att utföra ett arbete som syftar till att lindra lidande, vilket resulterar i att patientsäkerheten brister. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka bakomliggande faktorer för utveckling av compassion fatigue hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt som endast inkluderade kvantitativa artiklar. Resultatet identifierade fyra huvudkategorier demografiska faktorer, arbetsrelaterade faktorer, psykosociala faktorer och psykiska faktorer. Resultatet redogör därmed för vad som har betydelse för utveckling av Compassion Fatigue gällande ålder och hur länge sjuksköterskan arbetat. Även var sjuksköterskan arbetar, graden av ersättning, vilken utbildningsnivå sjuksköterskan befann sig på, vikten av goda relationer på arbetsplatsen och till närstående samt individuella förutsättningar och begränsningar. Denna litteraturöversikt ökar kunskapen kring riskfaktorer för utveckling av Compassion Fatigue. Ett förebyggande arbete ses därmed som en nödvändighet för att främja sjuksköterskans hälsa, upprätthålla god vård samt patientsäkerhet av god kvalitet.