Bakgrund och problemformulering: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar patientnära och det ligger inom ramen för deras kompetens att ha förmågan att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium drabbar en stor andel av patienterna som vårdas på intensivvården. Tillståndet medför bland annat förlängda vårdtider, ökade kostnader för sjukvården och en ökad mortalitet hos patienterna som drabbas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt enligt modellen av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Flera sjuksköterskor upplever en avsaknad av kunskap kring intensivvårdsdelirium och det förebyggande arbetet. Resultatet belyste att intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter kring det identifierande arbetet. Bedömningsinstrument nämns i flera studier och det råder delade upplevelser kring användandet av instrumenten. Intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns flera olika utmaningar i det förebyggande arbetet. Diskussion: I diskussionen sker reflektioner kring intensivvårdssjuksköterskans kunskaper kring intensivvårdsdelirium samt erfarenheter av att arbeta förebyggande och identifierande

Bakgrund: Kvinnor som varit med om hot och våld i nära relationer samt kvinnor generellt kommer vanligtvis först i kontakt med sjuksköterskor när de söker vård. Tidigare forskning lyfter att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur de ska screena kvinnor för hot och våld i nära relationer samt hur de ska bemöta kvinnor som blivit utsatta. Kvinnor behöver mötas av sjuksköterskor som tror på kvinnornas berättelser samt inger empati och trygghet. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av möten med sjuksköterskor i samband med hot och våld i nära relationer. Metod: Allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod har analyserats utefter syfte, metod och resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: kvinnors behov av att bli tillfrågade, barriärer i möten med sjuksköterskor och kvinnors behov av att bli bemötta på ett stödjande vis. Slutsats: Kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer vittnade om psykiska, fysiska och sociala konsekvenser. Sjuksköterskor är i behov av utbildning inom området för ökad kunskap och kompetens för att kunna identifiera samt stödja kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning.

Akutmottagningen är en central punkt inom akutsjukvården där arbetsmiljön är unik och patientflödet kan variera mycket. Akutmottagningen kännetecknas många gånger av ett snabbt arbetstempo där det krävs att sjuksköterskan kan ta snabba beslut och kan arbeta självständigt. Brister i arbetsmiljön för sjuksköterskan är idag ett aktuellt och omtalat ämne och ett problem. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Frågeställningar som vi hade var: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Vi har använt oss av metoden integrerad litteraturöversikt för att få en översikt av tidigare genomförd forskning som svarar på syftet. I studien ingick 15 artiklar som granskades och analyserades. I resultatet identifierades faktorer som: Patientrelaterade faktorer, Organisatoriska faktorer och Faktorer relaterade till sjuksköterskan. Påverkan av sjuksköterskans hälsa och Påverkan av sjuksköterskans roll var konsekvenser av en bristande arbetsmiljö. Av resultatet framkom det att sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen var extra utsatt där hot och våld av patienter var vanligt förekommande. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god attityd och ger en tydlig information till patienterna. För att visa på hur vanligt förekommande hot- och våldssituationer är på akutmottagningen bör sjuksköterskan få utbildning i avvikelsehantering. Detta i sig kan leda till att ledningen och chefer får upp ögonen för problemet och säkerheten kan förbättras genom att de ser över verksamheten, lokaler, rutiner och riktlinjer. Denna litteraturöversikt har ökat förståelsen för hur arbetsmiljön för sjuksköterskan på akutmottagningen ser ut och kan därmed bidra till förbättringsarbete.

Introduktion: Definitionen av hot och våld är bred, allt från verbala hot till fysiskt våld. Praktisk inlärning i form av klinisk utbildning ingår i sjuksköterskeutbildningen där sjuksköterskestudenterna får lära sig att hantera en rad olika situationer. Sjuksköterskestudenter, tillsammans med sjuksköterskor, har den närmsta kontakten med patienter och dess anhöriga vilket är en bidragande orsak till att de får utstå mest hot och våld inom vårdkedjan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt valdes som analysmetod till denna litteraturöversikt. 5 artiklar med kvalitativ ansats, 10 artiklar med kvantitativ ansats och 2 artiklar med mixed-method ingick i analysen. Analysen utgick ifrån 4 frågeställningar. Resultat: Största delen av det verbala hoten/våldet utövades av sjuksköterskor och det fysiska våldet utövades av patienter. Hotet och våldet ledde till negativa känslor och somatiska symtom hos sjuksköterskestudenterna. Detta i sin tur riskerade att få sjuksköterskestudenterna att vilja avsluta sina studier. Slutsats: Strategier och metoder för att kunna stötta sjuksköterskestudenter som blivit utsatta för hot och våld under den kliniska utbildningen är viktigt. Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation och handledarskap. En bra relation mellan handledare och sjuksköterskestudent krävs för att få en så lärorik och givande klinisk utbildning som möjligt och för att sjuksköterskestudenterna ska vilja stanna kvar och fortsätta sin utbildning.

The technical environment of a radiology department can cause anxiety for a child. The big machine, the narrow, hard bed, confined space, hammering noises, flashing lights, the sight of the needle for contrast injection may seem horrible. It requires knowledge of the child's characteristics, nursing skills and extra time for preparation for a radiology nurse to perform a successful examination. The purpose of this study was to examine children's experiences in a radiology department and the non-pharmacologic methods used in a radiology examination. Two questions were used to achieve this: How do children experience an X-ray examination? What are the non-pharmacological methods that could help to succeed in the examination of children in the radiology department? The study was conducted as a systematic literature review using six of Goodman's seven steps and the current research were sought in three databases and by manual search. Fifteen articles were sorted by seeking and sonsolidating their similarities and differences. The results show that children experience feelings of worry, anxiety and fear in different intensities in different stages of a procedure. However, there are alternative methods shown to be effective to use to calm down a young patient. These are play therapy, practice, distraction strategies, Cognitive Behavioral Therapy (CBT), hypnosis and music. / <p>Validerat; 20130130 (global_studentproject_submitter)</p>

Backround: Dementia is a common disease that affects approximately 25,000 people annually in Sweden. It consists of several different diseases with varying symptoms that lead to successively impaired memory and cognitive ability. This disease also affects relatives as it is common for the person to initially be cared for by a relative at home. Healthcare professionals and people with dementia acknowledge the challenges that relatives face as family caregivers. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of caring for persons with dementia. Method: This study has been carried out as a general literature review. Eight articles with qualitative approach, two articles with quantitative approach and one article with mixed method have been used. Results: In the results three themes were identified about relatives’ experiences, these were changed roles, uncertainty and coping strategies. Conclusion: Through the progression of dementia, relatives experienced changes in their own role, the role of the person with dementia, and in the relationship. This led to a feeling of uncertainty in the caring role, and thus developed different coping strategies to deal with everyday life. Through support for relatives, the burden that the caring role entails can be reduced and care for relatives can be improved to reach the balance of self-care. Increased focus on relative caregivers would make the work of healthcare professionals more efficient and successful.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser patienters erfarenheter av att vårdas till följd av COVID-19. Det framkommer att det finns en rädsla hos patienter att dö av viruset och att det skapar en stor psykisk påfrestning att behöva vårdas i isolering. Trots detta anser patienterna att de får ett gott stöd av sjuksköterskor. Vidare beskrivs en hörigas erfarenheter vilket visar på avsaknad av kommunikation från sjuksköterskor och en rädsla för patienters skalle. Syfte : Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i COVID-19 under pandemin. Metod:Allmän litteraturöversikt som omfattar elva artiklar av kvalitativa ansatser, två artiklar av blandade ansats och en artikel av kvantitativa ansatser som har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat : Jag har identifierat fem teman. Dessa var ”Rädsla för smittan”, ”Utmaningar med skyddsutrustning”, ”Anpassning till en förändrad vårdsituation”, ”Påverkan på sjuksköterskornas hälsa” och ”Att utvecklas genom svårigheter”. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna är för utanförskap. Omvårdnaden blev lidande då det uppstod tidsbrist som således påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa. Skyddsutrustningen påverkade också omvårdnaden och sjuksköterskorna negativt. Även positiva aspekter av pandemin framkom, sjuksköterskorna har utvecklats i deras yrkesroller.

Vid palliativ vård av barn har sjuksköterskan en betydande roll med ett stort omvårdnadsansvar. Tidigare forskning tyder på att det är en mer känslosam börda vid palliativ vård av barn än av vuxna och att det förekommer flera utmaningar i kommunikationen till barnet och dess närstående. Den känslosamma bördan ses skapa problem med att hitta balansen mellan att vara professionell och att vara personlig. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid palliativ vård av barn. Metoden var en litteraturöversikt där 10 artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och MEDLINE inkluderades. Resultatet ledde fram till två övergripande teman, att möta ett känslomässigt kaos och att hitta stöd i det svåra mötet. Resultatet tydliggör den psykiska påverkan som mötet innebär samt utmaningar i relationen och kommunikationen till barnet och närstående. Den känslosamma bördan visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskors psykiska hälsa och därmed var stödet från kollegorna betydelsefullt. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor ställs inför många jobbiga och känslomässiga situationer vid palliativ vård av barn och att det krävs mer stöd och utbildning för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna.