• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1217
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 1222
  • 990
  • 933
  • 561
  • 537
  • 248
  • 234
  • 212
  • 208
  • 162
  • 159
  • 154
  • 140
  • 138
  • 134
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
321

Erfarenheter av att inte bli förstådd : En allmän litteraturöversikt om erfarenheter av att vårda patienter med begränsade språkkunskaper

Andersson, Catharina January 2020 (has links)
Bakgrund: Människor lämnar sina hemländer av olika anledningar, framförallt krig. Sverige har genom invandring blivit ett mångkulturellt land med uppemot 200 olika språk. Brister i kommunikationen kan komma och försvåra vårdandet av patienterna, speciellt vårdandet av de som kommer ensamma. Problemformulering: I mötet med patienterna behöver sjuksköterskorna kunna föra en konversation för att kunna identifiera vad patienterna behöver hjälp med. I de patientmöten där patienterna har begränsade språkkunskaper försvåras insamlingen av väsentlig information. När sjuksköterskorna inte får den information som behövs finns det en risk att patienterna inte får adekvat vård. Det är därmed viktigt att identifiera vilka strategier sjuksköterskorna använder sig av för att överkomma språkbarriärer. Syfte: Att skapa en överblick över kunskapsläget av sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter vid språkbarriärer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Tre teman identifierades: Sjuksköterskornas erfarenheter av att inte tala samma språk som patienterna, Sjuksköterskornas erfarenheter av att samarbeta med formella tolkar och anhöriga och Sjuksköterskornas egna tillvägagångssätt för att kommunicera med patienterna. Slutsats: Tillit, formella tolkar, anhöriga samt verbal och icke-verbal kommunikation har en stor inverkan på vården där språkbarriärer finns.
322

Personers erfarenheter av att leva med hemodialys : En litteraturöversikt / The experiences of people living with haemodialysis : A literature review

Äikäs, Jonna, Mayrich, Kamwesay January 2020 (has links)
No description available.
323

Faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten : En systematisk litteraturöversikt / Factors in the nurse's organizational and social work environment that affect the patient safety : A systematic review

Johansson, Emma, Forsberg, Linn January 2020 (has links)
Bakgrund: Patientsäkerhet är en viktig del inom hälso- och sjukvården eftersom att patientsäkerhet har en avgörande betydelse för vårdens kvalité. En hög patientsäkerhet är en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Patientsäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne som berör många, både hälso- och sjukvårdspersonal, patienter men även samhället. Att arbeta patientsäkert och följa evidensbaserad kunskap är viktigt för att kunna förhindra riskfyllda situationer där vårdskador kan inträffa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes och utformades som en systematisk litteraturöversikt med utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? samt vilka faktorer i den sociala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? Fjorton vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultat: Flera faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö kunde påverka patientsäkerheten. Faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön var bemanning, arbetsbelastning, kompetens, arbetslivserfarenhet, återhämtning och trötthet. Faktorer i den sociala arbetsmiljön var samarbete, kommunikation och säkerhetskultur. Slutsats: Det fanns ett samband mellan patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö. Åtgärder bör vidtas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan handla om att sjukvårdsledningen och chefer uppmärksammar brister i arbetsmiljön och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och uppkomsten av vårdskador. Det kan även handla om att sjuksköterskorna synliggör brister i arbetsmiljön som kan påverka patientsäkerheten negativt. Det är även viktigt att belysa de aspekter i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten positivt för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet.
324

Patienters upplevelser av att ha kroniska bensår orsakade av venös insufficiens : En kvalitativ litteraturöversikt / Patients’ experiences of having chronic leg ulcers caused by venous insufficiency : A qualitative literature review

Youash, Anlil January 2020 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Vanligaste orsaken till bensår är venös insufficiens som innebär en rubbning i vensystemet förorsakat av bland annat medfödda atrofier, trauman såväl som hypertoni. Rubbningar i vensystemet medför venväggsförsvagningar och endotelstörningar som utvecklas till bensår. Förekomsten av kroniska sår ökar med stigande ålder och upplevelser av både hälsa och ohälsa grundat på sjukdomstillståndet är högst individuella.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser att ha kroniska bensår orsakade av venös insufficiens.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats är använd utifrån databaserna PubMed och CINAHL för att finna vetenskapligt stöd som besvarar studiens syfte. Dataanalys utfördes enligt Evans modell.   Resultat: Resultatet beskriver patienters upplevelser av att leva med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens. Detta utifrån nio artiklar vars material sammanställdes i tre huvudkategorier: upplevelser av symtom, upplevelser av relationer och upplevelser av livstillvaro samt sju underkategorier.   Slutsats: Det är av stor vikt att uppmärksamma patienter med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens för att kunna lindra deras lidande och stärka deras känsla av hälsa. Upplevelser av smärta, frustration, kunskapsbrist, gångsvårigheter samt isolering förekommer i underkategorierna och som uppleves som begränsningar i livet. / Summary Title: Patients’ experiences of having chronic leg ulcers caused by venous insufficiency – A qualitative literature review   Background: The most common cause of leg ulcers is venous insufficiency, which involves a disorder of the vein system caused by, among other things, congenital atrophies, trauma and/or hypertension. Venous system disorders cause venous wall weakness and endothelial disorders that develop into leg ulcers. The prevalence of chronic wounds increase with aging, it is highly individual whether health or illness is experienced due to the disease state.   Aims: To describe experiences of patients’ living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency.   Method: A qualitative literature review with inductive approach was used from the PubMed and CINAHL databases to find scientific support that answers the study’s purpose. Data analysis was preformed according to Evans model.   Results: The results describes patients’ experiences of living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency. This is based on nine articles whose material was compiled into three main categories: experiences of symptoms, experiences of relationships and experiences of life, and seven subcategories. Conclusion: It is very important to pay attention to patients with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency in order to alleviate their suffering and strengthen their sense of health. Experiences of pain, frustration, lack of knowledge, walking difficulties and isolation occur in the subcategories and are perceived as limitations in life.
325

Att ge omvårdnad till patienter med kronisk njursjukdom : Ur sjuksköterkans perspektiv

Johansson, Frida, Strid Lewander, Mikaela January 2021 (has links)
Bakgrund: Kronisk njursjukdom (KNS) anses vara ett världshälsoproblem som kännetecknas av en smygande och irreversibel försämring i njurarnas funktion att rena blodet från avfallsämnen. Det krävs ofta en radikal livsstilsförändring hos patienten med KNS och associeras bland annat med en stress och förlorad frihet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med kroniskt njursjuka patienter syftar till att lindra lidande och motverka progression. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med kronisk njursjukdom. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Litteratursökningen av originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed (Medline). Totalt inkluderades 15 artiklar till resultatet efter de analyserats. Resultat: Resultat presenterades under tre huvudkategorier; Relationen mellan sjuksköterskan och patienten, Eftersträva en hög följsamhet och Förutsättningar för god omvårdnad. Huvudkategorierna mynnade sedan ut i åtta subkategorier. Diskussion: Erfarenheter från sjuksköterskor som arbetar med kroniskt njursjuka patienter visade sig bland annat vara påfrestande och i vissa fall omfattande. Deras erfarenheter visade även att en god relation var till deras fördel. Med Roys adaptionsmodell kan sjuksköterskorna se patienterna från ett helhetsperspektiv och en föränderlig miljö kunde till fördel skapa balans i tillvaron. Slutsats: Omvårdnadsarbetet med patienter med KNS var omfattande och i vissa fall kunde emotionella känslor uppträda. En god relation var till fördel för omvårdnadsarbetet och förbättrade följsamheten i den givna omvårdnaden / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>
326

Att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt

Frank, Linda, Hägg, Beatrice January 2021 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>
327

Ett förändrat liv : Från anhörig till informell vårdare vid demensdiagnos

Escobar, Daniela, Rosenquist, Ebba January 2021 (has links)
Bakgrund: I världen finns omkring 50 miljoner människor med demens och det upptäcks uppåt 10 miljoner nya fall varje år. Många patienter vårdas hemma av sina anhöriga. Det är sjuksköterskans ansvar att uppmärksamma och stödja anhörigvårdare för att de ska kunna klara av omvårdnaden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 15 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Anhörigvårdare upplevde generellt en vårdbörda, detta påverkade hela livet i alla dimensioner med en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande. Det förelåg likheter mellan anhörigvårdare men också skillnader mellan att vårda en partner och en förälder. Hanteringsstrategier var en viktig del för att kunna hantera livssituationen. Möjligheter av att få stöd fanns men upplevdes överlag som bristande. Diskussion: Det var en utmaning att bli vårdare och växla mellan roller. Anhörigvårdare gick igenom blandade känslor och situationer som påverkade deras hälsa och välbefinnande. Anhörigvårdare kände brist på stöd samtidigt som de var motvilliga att ta emot stöd. Slutsats: Förståelse för individens transition är vital för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare. Att vara uppmärksam och ge stöd till anhörigvårdare kan vara avgörande för en lyckad familjefokuserad omvårdnad och för att främja hälsa och förebygga sjukdom. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>
328

Personers upplevelser av att leva med bensår : En litteraturöversikt

Niklasson, Rebecka January 2021 (has links)
Bakgrund: Bensår är ett fenomen som framförallt drabbar äldre. Vanligaste bakomliggande orsakerna ärantingen venös insufficiens eller arteriell insufficiens. Att drabbas av ett bensår innebär en förändring i livetbåde fysiskt och psykiskt. Syfte: Syftet med den här studien är att belysa personers upplevelser av att levamed bensår. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod i resultatet, vilka hittadespå databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Att få ett bensår påverkar personen liv på flera sätt. Resultatetpresenteras under fyra kategorier med tillhörande underkategorier begränsningar till följd av att leva med ettbensår, förväntningar inför framtiden, relationer och förståelse och tillämpande av information. Resultatet visade påatt personen med bensår upplevde begränsningar i livet, både fysiska men även psykiska. Relationen tillsjuksköterskan ansågs vara viktig och gjorde att personen med bensår vågade öppna upp sig om sitt sår försjuksköterskan. Diskussion: Smärta var ett vanligt förekommande problem för personer med bensår, därförär det viktigt att sjuksköterskan inte förminskar smärtan för dessa personer och orsakar ytterligare lidande.Även viktigt att sjuksköterskan har en bra kommunikation som bidrar till personens delaktighet ochminskar lidandet. Slutsats: Viktigt med en god relation mellan sjuksköterska och den med bensår. Vidareforskning på hur relationen mellan sjuksköterska och person med bensår och om denna påverkarbensårsläkning och måendet mot det positiva. Att även forska på behovet av stödgrupper hos de medbensår. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>
329

Upplevelser av återhämtningen efter en höftfraktur hos äldre personer : En litteraturöversikt

Norberg, Robyn, Palm, Filip January 2021 (has links)
Bakgrund: I dagens samhälle lever människor längre än de gjorde förr och detta leder till nya utmaningar i vården. Hanteringen av höftfrakturer har förändrats och har numera ett akut hanteringssätt för att minska komplikationsriskerna efter frakturen. Hur en person upplever återhämtningen efter en höftfraktur är individuell, komplex och kan vara svår att anpassa. Syfte: Syftet var att belysa äldres upplevelse av återhämtning efter en höftfraktur. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv kvalitativa, en mixad metod och en kvantitativ artikel inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes i Cinahl och Pubmed. Resultat: I resultatet uppkom det två huvudkategorier; Den nya vardagen och Emotionell påverkan, med fem underkategorier; Att inse vikten av fysisk aktivitet, Att bli begränsad i vardagen, Att ha behovet av extra stöd i vardagen, Att ha framtidstro och Att uppleva frustration. Det kvantitativa resultatet presenteras under två subkategorier Rädsla för fall och Den fysiska och psykiska upplevda återhämtningen. Huvudfynden var att en höftfraktur orsakade mer än bara nedsatt rörelseförmåga utan det påverkade många aspekter av de äldres liv, fysiskt och psykiskt. Diskussion: Att vara fysiskt aktiv var väldigt viktig för de äldre för att deras återhämtning skulle gå bra. Kommunikationen med sjuksköterska och övriga sjukvårdspersonalen var även av stor vikt för de äldre. Att ha en bra inställning hjälpte de äldre med återhämtningen. Slutsats: De äldre blev påverkad i deras fortsatta liv, vardagen blev oönskat förändrad och de uppstod en känsla av att vara i beroendeställning av närstående och vårdpersonal. Den oönskade förändringen gav en emotionell påverkan på dessa äldre. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>
330

Att leva med hemodialys och dess påverkan på patientens liv : En litteraturöversikt

Holmqvist, Sofi, Larsson, Amanda January 2021 (has links)
Bakgrund: Hemodialys (HD) är en livsuppehållande behandling som kan ges vid kronisk njursvikt. Över 4000 personer fick någon form av dialys under 2019 i Sverige. Att genomgå dialys kan vara fysiskt och psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Arbetets resultat byggde på 15 artiklar, varav 10 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde att HD hade en stor påverkan på sina liv. Symtomen från att genomgå HD påverkade patienternas förmåga att delta i sociala aktiviteter. Många av patienterna kände en osäkerhet inför framtiden då den var oviss, dock kände patienterna hopp och tacksamhet gentemot HD. Vården patienterna fick hade en stor påverkan på deras liv. Diskussion: HD är något som gav en stor påverkan på patienternas liv och det var viktigt att sjuksköterskan aktivt arbetade med att stödja patienten och underlätta vården som de fick. Det var viktigt att sjuksköterskan arbetade med att patienten skulle uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att patienten skulle kunna uppnå en starkare känsla av sammanhang (KASAM). Slutsatsats: Att genomgå HD var krävande och det var viktigt att patienterna fick stöd och anpassad vård utifrån sina behov. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap om patienternas upplevelse för att kunna stödja dem och kunde ge en anpassad vård. Ett behov av vidare forskning finns för att få bättre kunskap och förståelse för patienternas upplevelse och på detta sätt få en bättre anpassad vård. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Page generated in 0.0891 seconds