Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.

Bakgrund: Våldssituationer mot ambulanspersonal har under de senare åren ökat och blivit ett omdebatterat ämne i media. Dagligen skrivs det om hur våldet i samhället ökar och det i sin tur leder till att personal riskerar att själva bli utsatta för hot och våld. Då våldet ökat i samhället, behövs resurser för att möjliggöra skydd för personal Syftet: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld i prehospital vårdmiljö. Metod: Studien har utförts som en integrerad allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 stycken vetenskapliga artiklar som var både kvantitativa, kvalitativa och med mixad metod. En integrerad dataanalys gjordes av resultatet som sedan redovisades i kategorier och underkategorier. Resultat: Ur dataanalysen framkom fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna var: Förekommande typer av våld, Faktorer som leder till hot och våld, Effekter av hot och våld och Förebyggande av hot och våld. Resultatet visade att den vanligaste typen av våld som ambulanspersonalen fått erfara var verbalt våld följt av fysiskt våld och sexuella trakasserier. Kvinnlig personal fick erfara mer hot och våld än manlig personal. Det visade sig att ambulanspersonalen i liten utsträckning anmälde händelsen. De upplevde inte heller att de fick tillräckligt med stöd från sin arbetsgivare eller utbildning inom området. Orsaker till att ambulanspersonal fick erfara hot och våld varierade, men en vanligt förekommande anledning var att gärningsmannen var medvetandepåverkad. Den psykiska och fysiska hälsan påverkades hos personalen som utsattes för hot och våld. Slutsats: Hot och våld mot ambulanspersonal är ett ökat problem. Det påverkar inte bara patientsäkerheten utan även ambulanspersonalens fysiska och psykiska hälsa. På grund av det ökade problemet av hot och våld och dess konsekvenser, är det av stor vikt att det arbetas fortlöpande med preventivt arbete samt utbildning inom området.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden eller underliggande vävnad. Trycksår uppkommer när blodcirkulation är förhindrad och det är syrebrist i vävnaden. Det vanligaste tryckutsatta område är sakrum, sittbensknölar, hälar, höfter, knän insidor, fotknölar, skinkorna, öronen, skulderbladen och bakhuvudet.  Trycksår delas in i fyra kategorier. Hudrodnad som inte går bort vid avlastning, delhudsskada, Fullhudsskada, djup fullhudsskada. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: denna litteraturöversikt har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie av fjorton vetenskapliga artiklar.  Analysen utfördes som en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: resultat visade tre kategorier som är fysiska, psykiska och sociala svårigheter och fem subkategorier som är smärta, ett förändrat liv, oro och\eller nedstämdhet, isolering och osjälvständighet. Diskussion: trycksår anses som en vårdlidande vilket inkluderar behandlingsbrist, brist på förebyggande åtgärder av trycksår eller brist på smärtlindring. Sjuksköterskans roll i omvårdnad är att identifiera och förebygga ohälsa samt stödja patienter för en bättre livskvalitet genom att bedöma, sätta omvårdnadsmål, utföra och följa upp insatser. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever olika begränsningar som har påverkat patienter att utföra deras dagliga aktivitet vilket leder till förändringar i livskvalitet. Sjuksköterskans ansvarsområde är därför stödja patienter med god behandling som leder till bättre livskvalitet. / <p>Examinationsdatum: 2021-01-12</p>

Bakgrund: Palliativ vård delas in i två faser, en tidig och sen fas. Den tidiga fasen börjar när en patient får en obotbar sjukdom. Den sena fasen är definierad som livets slutskede där målsättningen är att lindra lidande och att erbjuda stöd till närstående. Närstående har ofta en stor del i vården i livets slutskede och är därav viktiga att beakta. Det är av betydelse att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i livets slutskede på sjukhus för att ge sjukvårdspersonalen en ökad kunskap och förståelse för närståendes situation.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i vården vid livets slutskede inom slutenvård Metod: Studien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analys.  Resultat: I resultatet av studien framkom tre huvudteman: Att gemenskap är betydelsefullt, Kommunikationen påverkar delaktigheten och Vikten av att få information. De närstående berättar om hur vårdpersonalen mötte dem med empati. Vårdpersonalen lät närstående vara delaktiga genom god kommunikation och tydlig information. De närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen inte fann tid för att hjälpa närstående.  Slutsats: Resultatet visade hur närstående upplever delaktighet av vården i livets slutskede inom slutenvården. Det framgick att det var av betydelse att närstående blev bemötta med empati från vårdpersonalen. När kommunikationen var fungerande och informationen var tydlig kunde de närstående uppleva delaktighet i vården. Närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen var stressad. En ökad förståelse för närstående kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtiden.

Hälso- och sjukvården ska verka för en trygg och säker plats som främjar hälsa och minskar lidande. Det innebär att sjuksköterskan i sitt arbete ska agera för att patientsäkerheten efterlevs i syfte att undvika vårdskador. Dock visar studier att sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på patientsäkerheten. Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan påverka patientsäkerheten med utgångspunkt i två frågeställningar; vilka faktorer i arbetsmiljön kan bidra till ökad patientsäkerhet och vilka faktorer i arbetsmiljön kan motverka en god patientsäkerhet. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där datainsamlingen hämtats utifrån aktuell forskning från elva artiklar framtagits från tre olika databaser. Resultatet lyfter tio kategorier som framkom av analysen och påvisade både positiva faktorer som tydlig kommunikation, stödjande arbetsplats, delaktighet, samarbete och preventivt arbete samt negativa faktorer som bristande kommunikation, bristande målbild och vårdkultur, missnöje, hög arbetsbelastning och kompetensbrist som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö och i sin tur även patientsäkerheten. Resultatdiskussionen lyfter förslag på åtgärder för att främja positiva och motverka negativa arbetsmiljöfaktorer vilka ses som betydelsefulla för att patientsäkerheten ska upprätthållas och öka. I slutsatsen framkommer att förbättring av patientsäkerheten krävs för att positiva faktorer i arbetsmiljön ska stimuleras och omsättas i högre utsträckning medan negativa faktorer bör reduceras och förändras. En fungerande kommunikation kunde stimulera övriga arbetsmiljöfaktorer vilket därmed kunde leda till förbättringar i arbetsmiljön som i sin tur ökade patientsäkerheten.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykiatrisk sjukdom som drabbar främst unga personer. Bland psykiatriska tillstånd har anorexia nervosa den högsta mortaliteten. Vårdpersonalen står ofta inför utmaningar då personerna sällan inser att de behöver vård. Vårdmötet skildras utifrån vården, förhållningssättet och relationen som uppstår. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av vårdmötet med personer med ätstörningar. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa artiklar utifrån databaser med huvudämnen omvårdnad och psykiatrisk omvårdnad. Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Erfarenheterna om vårdmötet delades in i fem kategorier. Kategorierna var relationen har betydelse och kräver gränssättning, utifrån personernas handlingssätt ändras personalens förhållningssätt, måltidsövervakning innebär en stödjande funktion, kunskap har en positiv inverkan vid utförandet av tvångsinsatser och att ge och ta kontroll medför svårigheter i vårdprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd lyfts i resultatdiskussionen vilka var förhållningssättets påverkan av beteende och värderingar, behov av kunskap vid tvångsinsatser och den privata relationens påverkan i omvårdnaden. Fynden diskuteras utifrån omvårdnadsteorier, etiska aspekter och samhällsperspektiv.

No description available.

Background: Being close to someone with bipolar disorder can have a major impact on dailylife. It can be about the difficulties of meeting and dealing with the patient's mood withoutruining the relationship or having to take great responsibility to minimize the negativeconsequences that can come with this. At the same time, for example, work and family life mustcontinue and function as usual. Aim: The aim of this study was to compile knowledge aboutwhat it is like to be close to someone with bipolar disorder. Method: We used the matrixmethod to compile results from 15 included articles, which resulted in three themes:Responsibility and stress, Community and participation and Managing everyday life. Results:The results showed that it is a great strain on one's everyday life and that it is important to getsupport so that the responsibility does not become too heavy to bear. Conclusion: Ourconclusion is thus that the social network and healthcare can play an important role both interms of information and education, but also physical relief. Keywords: bipolar disorder, informal caregivers, lived experience, integrative review