Bakgrund: Att leva i livets slut är ofta väldigt skrämmande på grund av att det skapar en känslomässig berg- och dalbana. Tankar om hopplöshet och meningslöshet väcks när bot inte längre är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av att leva i livets slut. Metod:En systematisk deskriptiv litteraturstudie har genomförts där åtta kvalitativa studier granskats och analyserats. Resultatet har visat att när patienterna får en dödlig och obotlig sjukdom så förändras hela deras liv. Det blir en känslomässig konflikt, där allt sätts ur spel. Betydelsen av att ha familj och närståendes stöd blir tydligare. Patienterna beskriver hur viktigt det är att få prata med någon om existentiella frågor och att de upplever denna möjlighet är en brist i från vårdens sida. I resultatet framkommer det att patienterna upplever en känslomässig berg- och dalbana. Hopp och förtvivlan är känslor som blandas med rädslan av att bli beroende av andra när kroppen försämras. Patienterna uttrycker ett stort behov av att lyfta existentiella frågor och funderingar. För att kunna bemöta dessa patienter på ett bra sätt, måste vårdpersonalen våga stanna upp och våga lyssna. Nyckelord:Livets slut, patienter och erfarenhet

No description available.

Bakgrund: När en person drabbas av en obotlig sjukdom sätts palliativ vård in som en åtgärd för att lindra lidande och upprätthålla livskvalitet. Den palliativa vårdens sena fas benämns som vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede är en god kommunikation viktigt för att minska lidandet för den döende patienten. Kommunikationen kan vara både verbal i form av samtal samt icke verbal vilket innefattar exempelvis beröring och att lyssna. Kommunikationen kan vara svår och påfrestande för vårdpersonalen och det krävs erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter som befinner sig i livet slutskede Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som befinner sig i livets slutskede på en vårdinstitution.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att vårdpersonalen upplevde att samtalet med patienterna var viktig då detta hjälpte patienterna att må bättre. Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att visa tillgänglighet men ändå låta patienterna själva bestämma när de vill prata. Kommunikationen med patienterna kunde ofta vara väldigt påfrestande för vårdpersonalen då de kunde uppleva ångest och trötthet i de svåra samtalen med patienterna. Trots svårigheten i kommunikationen upplevde vårdpersonalen att samtalen var berikande då de kände att arbetet var meningsfullt. Vårdpersonalen upplevde också hinder för samtalet, så som tidsbrist och brist på avskildhet, dock upplevde de att samtalet kunde förenklas genom att visa öppenhet. Något annat som upplevdes viktigt var att vara närvarande genom den icke-verbala kommunikationen, så som beröring och att finnas där och lyssna. Slutsats: Kommunikationen sågs som en viktig del i vårdandet och därför är det viktigt att uppmärksamma de svårigheter som uppstod när vårdpersonalen kommunicerade med patienter i livets slutskede. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka om kommunikationen påverkas beroende på vilken miljö vården bedrivs.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående. I vårdmiljön var det viktigt med avskildhet, lugn och ro och möjlighet för närstående att närvara . I kommunikationen var det viktigt att vara tydlig, uppriktig och upprepande . Även vänlighet och engagemang från vårdpersonalen hade stor betydelse. Det var av vikt att närstående och patient var delaktiga i vård och behandling men fick inte belastas med för stort ansvar. Efter döden behövde närstående få god tid att ta farväl. Ett uppföljande möte kunde hjälpa till att reda ut missförstånd som uppkommit under patientens sista tid i livet. Andlig styrka hos närstående kunde innebära att även i sorg och saknad fanns hoppet kvar. Det var av vikt att alla jobbade mot samma mål och att närstående blev delaktig i vården av dess anhörig. För att närstående till en döende eller avliden patient skulle uppleva att döden var värdig behövdes en sammantagen helhet i omvårdnaden.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede. Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n – En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram. Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman. I resultatet framkom att sociala relationer var viktiga för patienterna samt att behålla autonomi och undvika beroende av andra. Patienterna ville känna sig som en del i ett sammanhang för att känna en meningsfull tillvaro. Patienterna försökte klara av situationen genom att förbereda för döden men de kunde känna positivitet trots sjukdomen. Slutsats: Trots livshotande sjukdom är många patienter positiva sista tiden i livet och försöker leva livet så att sjukdomen inkräktar minsta möjliga på deras liv.

Introduktion: Sjuksköterskor vårdar patienter i palliativ fas eller i livets slutskede. Det finns ett flertal infallsvinklar för sjuksköterskor att samtala med patienten om vårdbeslut, känslor, prognosdiskussioner mm som är kopplat till livets slutskede. Av olika anledningar uteblir dessa samtal många gånger, vilket kan leda till sämre vård. Syfte: Beskriva vad som kan påverka sjuksköterskans samtal rörande livets slutskede med patienter i palliativ fas eller livets slutskede. Metod: litteraturstudie, enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Totalt elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed ingår i resultatet. Analys: Polit & Becks (2012) niostegsmodell användes vid databassökningen i Cinahl och PubMed, där slutligen elva artiklars resultat analyserades. Underkategorier funna i resultaten, sammanfördes i fyra huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier urskiljdes; organisatoriska och emotionella/psykologiska faktorer. Dessa påverkar sjuksköterskan när hon tar initiativ att tala om livets slutskede med patienter i palliativ fas eller döende patienter. Även faktorer som inte går att kontrollera påverkar. När det gäller ifall sjuksköterskan berättar om andra patienters dödsfall, inverkar ifall patienten frågat, om patienten har dödsrädsla, patienternas relation, gruppattityd och personliga erfarenheter. Slutsats: Organisatoriska förändringar i form av utbildning, träning, och stödfunktioner för svåra samtal skulle kunna öka antalet samtal som blir av och förminska de emotionella faktorerna som hindrar att samtal blir av.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.