Sjuksköterskan kommer i sitt arbete i kontakt med patienter som mår psykisk dåligt och som också brukar alkohol eller tobak. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning hos 40-, 50- och 60-åriga män och kvinnor. Studien hade en kvantitativ deskriptiv design och var en retrospektiv tvärsnittstudie. Data som användes var ett redan inhämtat material från Hälsolyftet som genomförts i två län i södra Sverige år 2014. Dataanalysen gjordes i Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student´s t-test och en-vägs ANOVA. Som statistiskt program användes SPSS version 11.0. I resultatet framkom att det inte fanns något samband mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion samt rökning. Det framkom intressanta mönster när enskilda variabler studerades. Även om inget samband sågs är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om psykisk ohälsa, alkohol och rökningens effekter och hur de påverkar varandra. Kunskapen bidrar till en bättre identifiering och behandling av samband mellan psykisk ohälsa och alkohol samt rökning. / The nurse in her work comes in contact with patients with mental illness and who also consume alcohol and tobacco. The purpose of this study was to examine the relationship between mental illness and alcohol and smoking at 40-, 50- and 60 year old men and women. The study had a quantitative descriptive design and was a retrospective cross-sectional study. The data that were used was material already obtained by the Health Initiative conducted in two counties in southern Sweden in 2014. The data was done in Pearson`s Chi-square test, Kruskal-Wallis test, Student's t test and one-way ANOVA. As a statistical program, SPSS version 11.0 was used. The result showed that there was no correlation between mental health and alcohol consumption and smoking. Although no association was seen, it is important for the nurse to have knowledge of mental illness, alcohol and smoking, and how they affect each other. This knowledge contributes to a better identification and treatment between mental illness and alcohol consumption and smoking.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom, som ökar i samhället och i världen. Diabetes typ 2 kan förebyggas, fördröjas eller lindras med hjälp av hälsosamma levnadsvanor, så som kost och motion. Livsstilsbehandling är därför grundläggande för att uppnå detta. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En empirisk studie med kvalitativ intervjumetod där sju distriktssköterskor deltog i intervjuer. Resultat: I studien framkom vikten av distriktssköterskornas erfarenheter och syn på att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, för att kunna hjälpa och motivera patienter med diabetes typ 2. Att främja hälsosamma levnadsvanor, hos patienter med diabetes typ 2, beskrevs som grunden i behandlingen. En mycket viktig uppgift som var nödvändig för att förhindra samt minska risken för komplikationer till sjukdomen. Distriktssköterskorna har erfarenheter av, och möjligheter till, att främja hälsosamma levnadsvanor på flera olika sätt. Arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor skedde individuellt, i grupp och med hjälp av skriftlig information. Distriktssköterskorna hade även erfarenhet och var medvetna om olika hinder för att kunna främja hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Distriktssköterskorna bör se varje patient som en unik individ och därefter anpassa arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor. Uppföljning samt kontinuitet behövs för att patienten ska få motivation till livsstilsförändringar och bibehålla dessa. / Background: Diabetes is a people's disease that increases in society and in the world. Diabetes type 2 can be prevented, delayed or alleviated using healthy living habits, such as diet and exercise. Lifestyle treatment is therefore essential for achieving this. Purpose: To describe the district nurse's experience of promoting healthy living habits, diet and exercise, in type 2 diabetes patients. Method: An empirical study with qualitative interview method where seven district nurses participated in interviews. Results: The study highlighted the importance of district nurses' experiences and views on promoting healthy living habits, diet and exercise, to help and motivate patients with type 2 diabetes. To promote healthy living habits, in type 2 diabetes patients, are described as the basis of treatment. A very important task that is necessary to prevent as well as reduce the risk of complications to the disease. District nurses have experience and opportunities to promote healthy living habits in a variety of ways. Work on promoting healthy living habits is done individually, in groups and with the help of written information. District nurses also have experience and are aware of various obstacles to promote healthy living habits. Conclusion: District nurses should see each patient as a unique individual and then adjust the work to promote healthy living habits. Follow-up and continuity are needed to give the patient motivation for lifestyle changes and maintain them.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.

Studiens inledning ger en övergripande bild över hur ojämlikhet i hälsa bland barn i Sverige ökar och att det därför är viktigt att främja goda levnadsvanor, som fysisk aktivitet och kost, hos barn för att de ska kunna utveckla en god hälsa senare i livet. Förskolan kan utgöra en betydelsefull arena i arbetet för jämlik hälsa genom att verka socialt och utjämnande, då förskolan är en plats där så många barn spenderar en stor del av sina tidiga levnadsår. Syftet var därför att beskriva förskollärares erfarenheter av hur arbetet för att främja goda levnadsvanor hos barn i förskola bedrivs. Förskollärarnas erfarenheter samlades in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer med förskollärare som arbetar på förskolor utspridda i Blekinge län. Resultatet visade att det bedrivs ett hälsofrämjande arbete i förskolan där engagemang, motivation och påhittighet framkom som värdefulla resurser för att främja goda levnadsvanor hos barn. Relationer mellan förskollärare, barn, hemmet och förskoleköket sågs som betydelsefulla, där förskollärarna såg på sin roll som förebilder som viktig. Vidare visade resultatet att det fanns rum för förbättringar kring hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas i förskolan. Den konklusion som drogs var att studien gav värdefull kunskap om förskollärares erfarenheter kring hur det hälsofrämjande arbetet hos barn i förskola bedrivs. Studiens resultat kan bidra till att utveckla förskolan som hälsofrämjande arena, vilket är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv för arbetet mot en jämlik hälsa bland befolkningen. / The introduction of the study gives an overall review of how inequality in health among children in Sweden is increasing and how important it is to promote good living habits, such as physical activity and diet, for children so that they can develop a good health later in life. Since preschool is a place where many children spend a big part of their early years, this setting can work as a health promoting and equalizing arena. The aim of the study was to describe preschool teachers’ experiences of how the work to promote good living habits among children in preschool is being managed. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in form of semi structured individual interviews. A total of seven interviews were conducted with preschool teachers spread throughout Blekinge. The overall results showed that a health promoting work is taking place in preschool where commitment, motivation and ingenuity emerged as valuable resources to promote good living habits in children. Relationships between preschool teachers, children, the children’s home and the preschool kitchen were seen as meaningful. The results showed that there was room for improvement in how the health promotion work can be carried out in preschool. The conclusion drawn from the study was that it has given valuable knowledge about preschool teachers’ experiences of how the health promotion work in preschool is conducted. The results of the study can contribute to develop preschool as a health promoting setting, which is important from a public health perspective for the work towards equity in health among the population.

Bakgrund: Risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 ökar vid ohälsosamma levnadsvanor. Ett av distriktssköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för att förebygga dessa sjukdomar. Sörmlands hälsoprogram är en del i ett hälsofrämjande arbete och riktar sig till 40-, 50- och 60-åringar inom Region Sörmland. Syfte: Att identifiera och beskriva inbjudna deltagares erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en intervjuguide. Tio personer som deltagit i hälsosamtalet är informanter i föreliggande studie. Datan analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande teman; Deltagarnas erfarenheter av samtalets kringliggande faktorer och Samtalets olika dimensioner och dess betydelse. Under vardera temat finns två underliggande subteman som skildrar resultatet. Slutsats: Sörmlands hälsoprogram som helhet och hälsosamtalet som en del i detta uppskattas av de som deltar. Hälsosamtalet upplevs som respektfullt och neutralt där informanterna beskriver att de får tid att reflektera och komma till insikt om sina levnadsvanor och att det skapar en ökad motivation. / Background: The risk of developing cardiovascular disease and type 2 diabetes increases with unhealthy living habits. One of the district nurse's tasks is to work in health promotion to prevent these diseases. Sörmland's health program is part of a health promotion work and is aimed at 40-, 50-and 60-year-old in the Region of Sörmland. Aim: To identify and describe invited participants' experiences of the health dialogue in Sörmland's health program. Method: Descriptive design with qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with the help of an interview guide. Ten people who participated in the health dialogue are informants in the present study. The data were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two overall themes; The participants' experiences of the surrounding factors of the health dialogue and the different dimensions of the health dialogue and its significance. Under each theme, there are two underlying subthemes that depict the result. Conclusion: Sörmland's health program as a whole and the health dialogue as part of this are appreciated by those who participate. The health dialogue is perceived as respectful and neutral where the informants describe that they are given time to reflect and gain insight into their living habits and that it creates an increased motivation.