Motivation är det som driver oss människor till handling och som får oss att agera på olika sätt. För att genomföra en livsstilsförändring krävs det motivation, men vad är det som motiverar människan till handling? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förändring är nödvändig samt hur motivationen påverkat förändringsprocessen. Studien undersöker även om det går att urskilja någon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförändringar. I studien har fem informanter som genomgått olika livsstilsförändringar intervjuats. Resultatet visar på att informanterna har motiverats på liknande sätt och att en viktig faktor har varit önskan om att få tillbaka kontrollen över sin situation. Informanterna har även påverkats och motiverats av sitt sociala nätverk, grupptryck, sociala normer och sina egna värderingar. För några informanter var det saknaden av socialt stöd och umgänge som verkade motiverande till att göra en förändring. För samtliga informanter har det varit viktigt med grupptillhörighet och att uppleva en gemenskap under förändringsprocessen. / Motivation is what drives humans to act and what makes us behave in different ways. To implement a change of lifestyle, motivation is required, but what is it that motivates humans to act? The purpose of the study is to examine which factors that motivated people to take the decision to make a necessary change and how motivation impacted the change process. The study also examines whether it is possible to discern a common motivating factor in various lifestyle changes. In this study, five informants who has underwent various lifestyle changes have been interviewed. The result shows that the informants have been motivated to make a change in a similar way and that an important factor has been the desire to get back in control of their situation. The informants were also influenced and motivated by their social network, peer pressure, social norms and their own values. For some informants the lack of social support and interaction justified the lifestyle change. For all informants, it was important to experience a group membership, and to see that they belonged to a community.

Bakgrund Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande sjukdom där livsstil påverkar risken att drabbas. Med livsstilsförändring inom områdena tobaksbruk, kostvanor, motion och alkoholkonsumtion kan en stor del av insjuknande i hjärtinfarkt förebyggas. Patientens attityd kan vara avgörande i arbetet med livsstilsförändringen. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters attityder till eventuell livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Metod Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och blandad ansats. Resultat Det framkom tio kategorier som enskilt eller tillsammans påverkade patientens attityd till livsstilsförändring. Faktorerna var rädsla, medvetenhet, stöd, självdisciplin, egna prioriteringar, fysiska hinder, tidsperspektiv, erfarenheter hämtade från omgivningen, vilja att återgå till tidigare fysisk kapacitet och livsåskådning. Slutsats Deltagarnas attityder påverkades tydligt av de framkomna faktorerna. En deltagare som fick stöd, hade medvetenhet om sitt tillstånd, viljan att återgå till tidigare fysisk kapacitet och hade god självdisciplin hade ökad motivation till att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkten. I motsats till detta fanns fysiska hinder och tidsperspektiv som påverkade attityden negativt till att genomföra livsstilsförändring. Rädsla, egna prioriteringar och livsåskådning kunde påverka attityden till livsstilsförändring i både positiv och negativ riktning. / Background Myocardial infarction is a common disorder in which lifestyle affects risk. With lifestyle changes within physical activity, diets, tobacco use and alcohol consumption a great amount of myocardial infarction can be prevented. Patients´ attitudes can be crucial in the process of lifestyle change. Aim The aim of the study was to describe the factors that influence patients´ attitudes to potential lifestyle change after myocardial infarction. Method The study is designed as a literature review based on 14 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. Results Ten factors emerged that separately or together affected patients´ attitudes to lifestyle change. The factors were fear, awareness, support, self-discipline, own priorities, physical obstacles, perspective of time, experience collected from the entourage, desire to return to past physical capacity and conception of life. Conclusion The participants’ attitudes were clearly affected by the emerged factors. A participant who had support, awareness, desire to return to past physical capacity and had self-discipline had increased motivation to implement lifestyle change after myocardial infarction. In contrast physical obstacles and perspective of time affected the attitude negatively to implement lifestyle change. Fear, own priorities and conception of life could affect attitudes to lifestyle change in both positive and negative direction.

<p><p>I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar.</p><p>En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod.</p><p>Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat. </p></p>

<p>Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.</p>

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar. - Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? Metod Kvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring. De motiverade sina klienter genom att framför allt förmedla kunskap men också med att ge stöd. Slutsats Studien visade att kostrådgivare är betydelsefulla för att typ-2 diabetiker ska lyckas med en livsstilsförändring. Resultaten uppmärksammar delar i rådgivning som är viktiga för beteendeförändring. Dessa är i linjer med empowerment-modellen vilken valts som teoretiskt ramverk för studien. Intressant vore att studera närmare hur kostrådgivarens nivå av kompetens har betydelse för deras klienters framgång. / Aim The purpose of this study was to find out how private nutrition counselor perceived their role in changing the eating habits of clients with type-2 diabetes. Furthermore, the study aimed to find out how private nutrition counselor motivated these clients to behavioral changes. - How does private nutrition counselor perceive their role in the work of behavioral changes of clients with type-2 diabetes? - How does private nutrition counselor motivate their clients with type-2 diabetes to changes in behavior? Method Qualitative research and semi-structured interviews were chosen for this study. The informants were four nutrition counsellors who worked in the private sector in Stockholm. The recorded interviews were transcribed and analyzed both deductively and inductively by content analysis. Results The results showed that dietary counselors see themselves as very significant to their clients' lifestyle change. They motivated their clients by primarily impart knowledge but also with support. Conclusions The study demonstrated that the nutritionist is important for type-2 diabetics to be able to succeed with a change of lifestyle. The results describe elements of counseling that are important for behavior change. These are in the line with the empowerment model which was selected as the theoretical framework of the study. It would be interesting to study further how nutrition counselor’s level of competence is important for their clients' success.

Bakgrund: Diabetes är sjukdom som kan leda till sänkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men även till höga kostnader för samhället. Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan stödjer vårdtagarna genom att undervisa och främja deras empowerment. Forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med diabetes har låg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sämre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar sammanställdes. Resultat: Högre ålder verkar vara en faktor som främjar följsamheten medan lägre ålder innebär lägre följsamhet. Vårdtagarens uppfattning om sjukdomen och behandlingen visade sig också påverka följsamheten. Personens förmåga att ta läkemedel påverkade följsamheten, där minnesproblematik framstår som ledande orsak till låg följsamhet. Socialt stöd och delaktighet i behandlingen samt patientundervisning är andra faktorer som främjar följsamheten. Slutsats: Litteraturstudien visar på faktorer som sjuksköterskan kan uppmärksamma för att identifiera personer som har risk för låg följsamhet och tidigt sätta in åtgärder. Undervisning och stöd är omvårdnadsåtgärder som skulle kunna påverka vårdtagarnas följsamhet positivt. / Background: Diabetes means lower quality of life amongst the ones that suffer from the disease and it also means high costs for society. The treatment consists of a combination of drugs and lifestyle changes where the nurse supports the patient by providing patient education and promoting empowerment. Research has shown that diabetes patients have a low adherence to treatment which may lead to poorer glucose control and an increased risk of diabetesrelated complications. Purpose: The purpose was to describe factors that contributes to non-adherence in persons that are treated for diabetes type 2. Method: A literature review where twelve quantitative articles where analyzed. Results: Older age seems to be a factor that contributes to adherence while younger age seems to predict non-adherence. The persons view and understanding of the disease and treatment seems to influence the adherence. The ability to take medication seems to be important, with memory problems as a leading cause for non-adherence. Social support, patient participation and patient education are other factors that promotes adherence. Conclusion: This literature review shows factors that can be used by the nurse to identify persons in risk of non-compliance and thereby take action early. The nurse’s measures, such as education and support, may have a positive impact on adherence to treatment.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Materialet analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen kunde urskiljas tre huvudkategorier med följande underkategorier: Sociala nätverket- socialt utanförskap, familj och vänner samt stöttning i grupp, Kunskap och förståelse- verktyg för att skaffa sig kunskap, rädsla och skam samt acceptans och attityd till sjukdomen, Sjuksköterskans roll- bristande information, patientdelaktighet och god relation. Slutsats: Resultatet påvisar olika faktorer som har en motiverande effekt på patientens vilja att genomföra en livsstilsförändring. Familjen och stöttning i grupp visade sig vara en stark motiverande faktor. Patientens attityd till sjukdomen påverkade dennes beslutsamhet att genomföra en livsstilsförändring. Att ha en god relation till sjuksköterskan och inbjudas till en patientdelaktighet visade sig ha en positiv effekt på motivationen och viljan av att göra en förändring.