Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården. Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd. Det visar sig i resultatet att dessa faktorer kan påverka en patient till en livsstilsförändring, både positivt och negativt. Slutsats: Slutsatsen visade vikten av kunskap om sjukdomen samt stödet från anhöriga och sjuksköterskan till den drabbade.

Bakgrund; Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan förebyggas och behandlas med bland annat en förändrad livsstil. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att komplikationer kan fördröjas eller förhindras. För att minska risken för komplikationer måste livsstilsförändringar beträffande kost och motion genomföras. De preventiva omvårdnadsinsatser ska vara individuellt anpassade utifrån patientens förutsättningar och den tillhandahållna informationen från patienten ska ses som kärnan i omvårdnadsarbetet. Syfte; Syfte är att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. Metod; Kvalitativ intervjustudie av åtta diabetessköterskor som arbetar inom primärvården i Blekinge. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Resultatet av diabetessköterskornas upplevelser sammanfattas i tre kategorier: Motivera till livsstilsförändring, Patientens individuella faktorer kan påverka motivationsarbetet, Motiveringsarbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar. Slutsats; Resultatet visar att många patienter med diabetes typ 2, lever med en kronisk sjukdom som inte nödvändigtvis innebär att de har insikt om sjukdomen och dess behandling. Därför har diabetessköterskan en viktig roll i att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring. Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien. Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen. Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.

För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar efter genomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende. Information från vårdpersonal samt föreställningar om orsak och syn på sjukdomen utgör också en väsentlig påverkan på patientens livsstilsförändring. Slutsats: För att det ska vara möjligt för patienten att genomföra varaktiga livsstilsförändringar bör patienten vara medveten om de sociala, fysiska, psykiska och emotionella aspekter samt tidigare erfarenheter och föreställningar som påverkar vid livsstilsförändring.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som arbetsverktyg. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Nio distriktssköterskor från fyra hälsocentraler i ett landsting i Mellansverige deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom (användningsområde, arbetsverktyg, och förändrat arbetssätt) och dessa bildade temat "Att förändra fokus i mötet och aktivera patienten". Huvudkategorin Användningsområde visade att motiverande samtal oftast användes i mottagningsarbetet. Vidare ansåg distriktssköterskorna att motiverande samtal fungerade bra inom barn – och skolhälsovården men att motiverande samtal var svårt att använda i palliativ vård. Huvudkategorin Arbetsverktyg visade hur distriktssköterskorna använde sig av motiverande samtal samt vilka delar de ansåg var viktiga för att utöva motiverande samtal. Viktigast var ett respektfullt bemötande av patienten och distriktssköterskorna visade detta genom att ställa öppna frågor. Distriktssköterskorna frågade patienterna om lov för att ge information och identifierade vart i förändringsprocessen som patienterna befann sig. En annan viktig del var att tydliggöra patientens egenansvar. I huvudkategorin Förändrat arbetssätt beskrev distriktssköterskorna hur arbetet hade förändrats sedan utbildningen i motiverande samtal. Den största skillnaden var att patienterna hade ett utökat ansvar nu jämfört med tidigare och att distriktssköterskorna nu fungerade som coach.

<p>Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring.</p><p>Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien.</p><p>Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen.</p><p>Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.</p>

<p>För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar efter</p><p>genomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende. Information från vårdpersonal samt föreställningar om orsak och syn på sjukdomen utgör också en väsentlig påverkan på patientens livsstilsförändring. Slutsats: För att det ska</p><p>vara möjligt för patienten att genomföra varaktiga livsstilsförändringar bör patienten vara medveten om de sociala, fysiska, psykiska och emotionella aspekter samt tidigare erfarenheter</p><p>och föreställningar som påverkar vid livsstilsförändring.</p>

Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa.  Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem och som kan orsaka en rad olika komplikationer eller till och med förtidig död. Ohälsosamma levnadsvanor är en stor del av orsaken till att fetma ökar mer och mer varje år. Livsstilsförändring i form av fysisk aktivitet och hälsosam kost är viktiga delar för att motverka fetma. Sjuksköterskors roll är att hälsofrämja patienters livsstilsproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma Metod: En litteraturstudie genomfördes med analys av åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsgranskades och sammanställdes för att svara på studiens syfte.Resultat: Resultatet framträdde av tre huvudkategorier och två underkategorier: Vårdrelationens betydelse, Sjuksköterskors arbetsupplevelse med underkategorierna: sjuksköterskors upplevelse kring patienters attityder till att utföra livsstilsförändring och sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med fetma patienter och den sista huvud kategorin är Sjuksköterskors upplevelse av utbildning. Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa faktorer som sjuksköterskor upplever av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Utbildning är en viktig del av sjuksköterskors kunskap men mer utbildning behövs för att kunna hjälpa patienter med fetma mot ett hälsosammare levnadssätt. För att en god vård skall kunnas ges behövs en nära vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter för att behandlingen ska fungera.