Bakgrund Stor del av människors hälsa och flertalet sjukdomar beror på människors ohälsosamma levnadsvanor. Metoden hälsoprofilbedömning (HPB) har visat ge stora positiva hälsoeffekter. Med mätningar, konditionstest på cykel och motiverande samtal läggs fokus på nuläge och förändring för att motivera deltagare till livsstilsförändring. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personer som gjort en HPB upplever som motiverande till förändring av livsstil. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fyra kvinnor som hade genomfört HPB högst en månad innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat Det visade sig att både inre och yttre faktorer påverkade motivation till förändring hos informanterna. Efter att ha gjort HPB kunde informanterna se möjligheterna till förändring utifrån sina egna förutsättningar, att det krävs mindre ansträngning än de trott för att få positiva effekter på hälsan, samt att de nu kunde se hur livsstilen påverkar hälsan. Slutsats Mätningarna och konditionstestet är en motiverande faktor där informanterna får bekräftat vad resultatet är, medan MI är en viktig del för att deltagarna ska veta hur de själva ska gå tillväga för att genomföra en förändring utifrån sina egna förutsättningar. HPB som helhet är en bra metod för livsstilsförändring.

Bakgrund: Forskning har visat att risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av en persons levnadsvanor. Folkhälsan i Sverige är globalt sett god, trots det insjuknar tiotusentals människor varje år i sjukdomar som hade kunnat förhindras med förebyggande hälso- och sjukvård. Ohälsan rapporteras vara som allra störst i Gävleborgs län. I Gävleborgs län blir alla som fyllt 40 år erbjudna ett kostnadsfritt hälsosamtal via sin hälsocentral. Samtalet kan hållas av en distriktsköterska och huvudfokus i hälsosamtalet är patientens levnadsvanor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar på hälsocentraler i Gävleborgs län. Metod: Tio deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: Tydlig struktur på hälsosamtalet, nytändning och motivation efter hälsosamtalet och brister i hälsosamtalet. Deltagarna upplevde en tydlig struktur på hälsosamtalet då stjärnprofilen visualiserade patienternas totala hälsostatus på ett tydligt sätt. Flertalet deltagare hade blivit mer motiverade till att göra en livsstilsförändring efter hälsosamtalet, hälsosamtalet hade startat en reflektion angående deras hälsa. De hade också en förhoppning om att hälsosamtalet skulle ge de en nytändning. Majoriteten av deltagarna uppgav att det fanns brister i hälsosamtalet, de saknade erbjudande om uppföljning och de önskade även mer individanpassad rådgivning. Slutsats: Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar sågs som en positiv ”hälsocheck-up”. Samtalsledarens roll har betydelse för upplevelsen av hälsosamtalet. Det framkom att hälsosamtalet har brister gällande uppföljning. Deltagarna saknade individanpassad rådgivning. 40-årssamtalet levde inte upp till patientens förväntningar och förhoppningar.

<p>Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. </p><p>Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.</p><p>Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.</p><p>Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal.</p><p>Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.</p>

<p>De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.</p>

<p>Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.</p>

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.

Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal. Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.

Bakgrund: Diabetes typ två är en folksjukdom i Sverige som ökar. Sjukdomen orsakas av bland annat inaktivitet och övervikt med symptom som stark törst och torr hud. Behandlingen av diabetes är både medicinsk med insulin och att personen måste ändra på sitt sätt att leva, att göra en så kallad livsstilsförändring. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för vården av patienter med diabetes. I riktlinjerna anges att förändring av livsstilen är av stor betydelse för att hantera sjukdomen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters upplevelser av undervisningen i diabetesvården för personer med diabetes typ två. Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, två kvantitativa och sex kvalitativa. Författarna gjorde en analys av innehållet i artiklarna och kom fram till tre teman och subteman; Bemötande från sjukvården med subtemana Vad patienterna är tillfredställda av i bemötandet från sjukvården och Vad patienter känner sig otillfredsställda med i bemötandet från sjukvården. Det andra huvudtemat är Problem med att uppfylla undervisningens mål och det tredje temat är Stöd från anhöriga. Resultat: Bemötandet patienten får från sjukvårdspersonal är en avgörande faktor för om patienten kommer att kunna följa den undervisning som ges och kunna implementera den i sitt dagliga liv. Bemötandet kan stärka en person att göra sin livsstilsförändring. Ett mindre bra bemötande där patienten känner sig nedvärderad som person sänker självförtroendet och därmed lusten att genomföra livsstilsförändringen. Patientens anhöriga behöver också vara delaktiga i förändringen av livsstilen för att förändringen skall kunna genomföras och bibehållas resten av livet. Diskussion: Patienterna måste känna sig trygga när de blir undervisade om livsstilsförändringar. Det är främst hur sjuksköterskan bemöter dem som är avgörande för om tryggheten ska infinna sig. Patienterna behöver få känna sig delaktiga i de beslut som rör deras behandling och att den behandlingsplan som man kommer fram till i samråd med sjuksköterskan är individanpassad.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;  Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?  Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?  Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd? Metod Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer. Resultat Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt. Slutsats Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.