Kranskärlssjukdom är en av vår tids största folksjukdomar där hjärtinfarkt står för 30% av dödsfallen och utgör således den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. De som överlever kan minska risken att återinsjukna genom att ändra sina levnadsvanor till en mer hälsosam livsstil, till exempel sluta röka, lägga om kosten och öka den fysiska aktiviteten. Men att genomföra en livsstilsförändring kan upplevas som både fysiskt och psykiskt påfrestande då hälsan blivit förändrad. Syftet med  denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. En ökad förståelse för patienternas situation kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan i omvårdnaden så att fler patienter med hjärtinfarkt genomför livsstilsförändringar. Litteraturöversikt användes som metod där tio kvalitativa artiklar inkluderades.  Dataanalysen resulterade i tre teman: En känsla av att kroppen sviker, Betydelsen av autonomi och delaktighet och En väg mot hälsa. Med hjälp av totalt sex subteman har struktur skapats. Ur resultatet framkom det att flera patienter upplevde rädsla, oro och brist på energi efter hjärtinfarkten. Det gjorde att genomförandet av livsstilsförändring  kunde erfaras som svårt. Patienterna kände vidare ett behov av att vara delaktiga samt bli bekräftade för att livsstilsförändringen skulle bli betydelsefull och bestående. Stöd och en känsla av gemenskap utgjorde positiva faktorer och bidrog således till en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande. I slutet av uppsatsen diskuteras de svårigheter patienten upplever vid genomförande av livsstilsförändring, samt hur stöd från sjuksköterskan kan fungera som hjälp och gynna den hållbara utvecklingen.

Bakgrund Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Efter hjärtinfarkten kan personen uppleva kraftlöshet som inverkar på det dagliga livet och det finns en risk för återkommande hjärtinfarkt. Livsstilsförändring kan förbättra personens hälsa och minskar risken för återkommande hjärtinfarkt. För att lyckas implementera och upprätthålla livsstilsförändring behöver personen ha förståelse kring sin sjukdom och dess uppkomst. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur hopp påverkar personens förmåga att genomföra livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt. Metod Litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med fokus på latent innehåll. Resultat De tre teman som identifierades var: ”Framtidstro”, ”Kunskap om sjukdomen och stöd” samt ”Acceptans och inställning”. Vårt resultat visar att hopp påverkar patientens förmåga till livsstilsförändring genom att personen får ett mål eller förhoppning om hur denne önskar att framtiden ska vara. Viljan att framtiden ska vara på ett särskilt sätt eller önskan att bli starkare eller få bättre hälsa motiverar personen att identifiera resurser och använda dessa för att implementera eller upprätthålla livsstilsförändring. Personens acceptans av och kunskap om sjukdomen ger en känsla av kontroll och att framtiden går att påverka vilket ger ökad tilltro till den egna förmågan att klara livsstilsförändring. Slutsats Hopp har en inverkan på personens förmåga till livsstilsförändring och hoppet kan påverkas både av personen själv och av dennes omgivning. Med en personcentrerad omvårdnad kan hoppet stärkas hos en person och förutsättningar skapas för att denne ska lyckas med livsstilsförändring. Förutom stöd från sjukvården och familj och vänner behöver personen även ha tro på sin egen förmåga och kunskap om sambandet mellan livsstil och hjärtinfarkt. En framtidstro kan skapa motivation hos personen att påbörja livsstilsförändring, men för att lyckas bibehålla dessa krävs att personen har hopp i formen av tron på att det denne gör idag kan påverka hälsan till det bättre.

Bakgrund: Claudicatio intermittens är en sjukdom som drabbar cirka tio procent av den äldre befolkningen i Sverige. Sjukdomens bakomliggande orsak är sjukliga förändringar och syrebrist i kärlen. Claudicatio intermittens tillhör perifera artärsjukdomar och sjukdomen medför stora risker för såväl långvarigt lidande, amputation och för tidig död. Det är ett sjukdomstillstånd som ger symtom i form av krampartad smärta och trötthet i vaden vid ansträngning. Typiskt är att smärtan avtar efter en stunds vila. Livsstilsförändring behövs för att bromsa sjukdomen. Behandlingsmetoden är i första hand konservativ och medicinsk och slutligen kirurgisk. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med claudicatio intermittens upplevde sin livskvalité. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. De vetenskapliga artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställningar. Sexton vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2005 och 2015 inkluderades. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt. Resultat: Att leva med claudicatio intermittens innebar känslomässig påverkan, ofta sämre livskvalité och begränsningar i vardagslivet på grund av värk och smärta i benen vid promenader. Smärtorna vid ansträngning gjorde så att personer drabbad av claudicatio intermittens inte längre kunde vara spontana utan måste planera sin vardag och sina aktiviteter noga för att livet skulle fungera. En kunskapsbrist om sjukdomen och brist på förståelse av sjukdomsprocessen fanns hos personer drabbade av claudicatio intermittens. Slutsats: Föreliggande uppsats belyser att personer med claudicatio intermittens är en patientgrupp som är påverkade i sitt vardagsliv på många sätt. Dålig förståelse och kunskap om orsakerna till sjukdomen och vad personerna själva kan göra för att bromsa sjukdomen framkom. Stöd från vårdpersonalen saknas gällande livsstilsförändringar hos personer med claudicatio intermittens.

Bakgrund. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas drabbade patienter att genomföra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskors personcentrerade rådgivning har en nyckelroll i denna sekundärprevention. Trots att interventionen finns, är följsamheten till livsstilsförändringar fortsatt låg. Ytterligare kunskap behövs därför om patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt för att möjliggöra en förbättrad omvårdnad vid sekundärprevention.  Syfte. Att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.  Metod. En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier. Resultat. Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar organiserades i tre olika kategorier: stöd, känslor, och ansvar för egen hälsa.  Slutsats. Upplevelsen av socialt stöd och stöd från vården är viktigt för patienten. I vissa fall har det dock visat sig att socialt stöd kan skapa ett motstånd till förändring hos patienter. Stress, brist på kunskap och dåligt bemötande från vården gjorde att yngre patienter och patienter med låg socioekonomisk status upplevde bristande stöd och att egenförmågan var bristfällig. Många patienter upplevde å andra sidan välbefinnande och de kände att livet hade förbättrats. Patientens erfarenheter av självbestämmande och tron på den egna förmågan spelar en viktig roll i bibehållandet av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienten med uppmuntran och empati. Den kunskap och vägledning som ges ska anpassas till patientens individuella behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förmedlar uppmuntran och empati, och att kunskapen och vägledningen som ges anpassas till patientens individuella behov. Ökad förståelse för patienters erfarenheter kan stödja sjuksköterskan i arbetet med att personcentrera dels rådgivning, dels då motiverande samtal (MI) används i sekundärprevention. Detta kan bidra till att öka följsamheten till livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. / Background. Cardiovascular disease is the most common cause of death worldwide. Following a heart-attack, patients are advised to make lifestyle changes to reduce the risk of recurrence. Nurse-led, person-centered counseling sessions that focus on lifestyle changes are an important component of secondary prevention. However, compliance to lifestyle changes remains low. Improved knowledge of patients´ experiences of lifestyle changes is necessary to make lifestyle counseling more person-centered and thereby more likely to yield lasting results.  Aim. To describe patients´ experiences of lifestyle changes following a heart attack.  Method. A qualitative literature study based on 11 scientific articles.  Results. Patients´ experiences of lifestyle changes were divided into three main categories: support, feelings, and responsibility for one's own health.  Conclusion. Experiences of social support and support from nurses were very important, although social support could at times lead to increased resistance to lifestyle changes. Patients experienced fear, stress, and reduced well-being, the latter of which was especially present when patients attempted to quit smoking. Stress, lack of knowledge and negative interactions with healthcare professionals caused younger patients, including those with lower socioeconomic status, to experience a lack of self-efficacy and support. However, many patients also experienced improved well-being and heightened self-confidence. It is important that nurses are encouraging and empathetic. Knowledge and guidance should be tailored to the individual needs of the patient. Increased understanding of patients' experiences can potentially support nurses´ delivery of person-centered counseling and motivational interviewing (MI) in secondary prevention, which can potentially lead to improved adherence to lifestyle changes following a myocardial infarction.

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2. Resultatet visade att det genomgående för sjuksköterskor handlade om att stärka och stödja patienterna till att själva kunna genomföra förändringar i sin egenvård. Patienterna tyckte att grupputbildning innebar fördelar då de inte kände sig ensamma om sin sjukdom. Sjuksköterskorna ansåg att det empowermentbaserade förhållningssättet stärkte patienterna, men också att det ställde större krav på dem själva. Slutsatsen blev att mer forskning behövs, framför allt inom KOL och hjärtkärlsjukdom. / Chronic diseases affects many people and lifestyle changes in clinical pictures are important from both an individual and a societal perspective. Literature review was used as a method for implementing the study. The purpose of this study was to examine which methods for patient education that were described as to how nurses could increase the motivation to make lifestyle changes in patients with chronic diseases and how these methods were experienced by patients and nurses. Search for relevant articles was made in PubMed and Cinahl databases. Restrictions were made to adult patients with chronic diseases: COPD, coronary heart disease and diabetes mellitus type 2. The result showed that it consistently for nurses was to strengthen and support patients to be able to implement changes in their self-care. Patients found that group education was advantageous because they then did not feel alone in their illness. The nurses felt that the empowerment-based approach had strengthened the patients, but also that it put more demands on themselves. The conclusion was that more research is needed, particularly in COPD and cardiovascular disease.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av vad som möjliggör samt vad som hindrar till att genomföra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.  Metod: Litteraturstudien består av kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt där Roséns (2017) granskningsmetod har följts. Artiklarna söktes fram ut databaserna Cinahl, PubMed samt PsychInfo. Det söktes med ämnesord samt fritextord som kombinerades med booelska operatorer och begränsningar vilket resulterade i 11 artiklar till resultatet, som vidare kvalitetsgranskades för att säkerställa att de hade hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016).  Resultat: I resultatet framgick 2 teman. Ett tema handlade om vad som möjliggör, med tre tillhörande subteman. Det andra temat handlade om vad som hindrar, med tre tillhörande subteman.  Slutsats: Patienter upplever situationen olika efter en hjärtinfarkt där inställningen till livsstilsförändring varierar. Det framkommer i resultatet att önskemål finns om individanpassat stöd för att kunna lyckas uppnå samt behålla livsstilsförändringarna.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som ständigt ökar världen över och ses numera som en folksjukdom i Sverige. Orsaken till sjukdomen relateras ofta till livsstil, vilket ställer krav på att den drabbade personen gör livsstilsförändringar.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ II. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts, där 12 artiklar av kvalitativ design har granskats kritiskt, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelser presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Rädsla, skam och frustration var några av många ogynnsamma känslor som visade sig uppstå vid en diabetesdiagnos. Stöd från omgivningen gav kraft och motivation till egenvårdsskötsel, vilket i sin tur var en förutsättning för att uppnå kontroll och därmed hälsa.   Slutsatser: En diabetesdiagnos skapar en livsomställning som både är känslomässigt och praktiskt svår att hantera. / Summary Background: Diabetes is a disease that is steadily increasing around the world and in Sweden it is seen as a national disease. The underlying cause of the disease is often related to lifestyle, this requires that the affected person necessarily need to make lifestyle changes.   Aim: The aim of this literature review is to describe the adult people's experiences of living with type II diabetes. Method: A literature review has been made and 12 articles of qualitative inductive design was reviewed critically, analyzed and compiled.   Result: The persons’ experiences are presented in three categories with associated subcategories. Fear, shame and frustration were some of the many unfavorable feelings that proved to occur at a diabetes diagnosis. Support from the environment gave power and motivation to self-care management, which in turn was a prerequisite for achieving control and thereby health. Conclusions: A diagnosis of diabetes create a life adjustment that is both emotionally and practically difficult to handle.

No description available.