I detta examensarbete genomfördes en undersökning av hur ljudläggning kan påverka upplevelsen av så kallad ”immersion” i musik, genom att låta sex försökspersoner lyssna på två egenskrivna musikstycken, där vart och ett fanns i två varianter, en med och en utan ljudläggning. Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur ljudläggning kan påverka lyssnarens upplevelse av ett musikstycke samt att utforska om ljudläggning kan användas i musik som ett verktyg för att förmedla en intention. Avsnittet om tidigare forskning består av två delar där den ena förklarar hur begreppet ”immersion” kan tillämpas och den andra beskriver vad ”ljudläggning” innebär och hur min ljudläggning i de egenskrivna musikstyckena förhöll sig till den beskrivningen. Resultatet av en enkätundersökning visade att majoriteten av informanterna kunde förstå syftet med ljudläggningen i båda musikstyckena, vilket antyder att ljudläggning kan användas som ett verktyg för att förmedla en intention. För att utveckla forskningsarbetet skulle man kunna göra en studie i större skala för att erhålla mer signifikativa och statistiska data gällande ljudläggningens påverkan på musik.

Undersökningen i det här arbetet har som syfte att besvara vilken betydelse placeringen av ett lyssnarobjekt i en spelmotor har för upplevelsen av ljud i ett dataspel i ett tredjepersonsperspektiv samt dess relevans för upplevelsen av vad som generellt kallas immersion. Definitionen av immersion har tagits från författaren Paul Cairns och omfattar en benämnd upplevelse av bland annat individens förlorade uppfattning av tid och deras omgivning. Det vill säga ett omfattade fokus på en given aktivitet. Med hjälp av en spelprototyp framtagen i spelmotorn Unity samt en ljudbild utformad och programmerad med programmet FMOD genomfördes ett antal speltester följt av intervjuer. Sammanlagt fyra olika varianter av spelprototypen användes i speltestet där respektive prototyp använde en av fyra placeringar av lyssnarobjektet som ofta används i tredjepersonspel; på kameran (P1), på spelkaraktären (P2), mellan kameran och spelkaraktären (P3) samt på kameran med panorering baserat på kamerans rörelser (P4). Deltagarna i speltestet fick sedan spendera en kort stund i varje prototyp och sedan svara på ett antal frågor kring deras upplevelse. Slutsatserna som dras efter undersökningen är att lösningen där spelaren själv har möjlighet att flytta kameran och förändra hur ljudbilden uppfattas, likt att röra sitt eget huvud, gav bäst respons samt upphov till immersion.

38 personer deltog i ett experiment där ljudbildens faktorer (mer specifikt ambiencen) isoleras för att testa om personerna agerar annorlunda beroende på den känsla som uppstår från ljudet. En fördjupning i teorier kring begreppen immersion, realism i spelmediumet och ambience utförs för att driva studien framåt. Den initiala fokuspunkten för studien var att observera deltagarnas vägval, men övriga intressanta noteringar gjordes under projektets gång. Studiens frågeställning är "Hur skiljer sig spelarnas vägval till följd av den övergripande känslan som förmedlas via ambience?" Studiens omfattning är inte tillräckligt stor för att fastställa konkreta bevis för att just ambience framkallar känslor som i sin tur bedriver spelarnas vägval, men indikationer över hur deltagarna yttrat sig pekar mot en viss korrelation till hur de utförde speltestet i denna studie.

Studien visar huruvida ett ljudsystem, designat för att navigera en virtuell 3D-miljöutan visuell återkoppling, upplevs av användaren. En undersökning utfördes på tolv deltagare som testade detta ljudsystem i ett spel gjort för arbetet. Spelet har designats från idéer baserade på tidigare forskning om inkludering, spel- och mjukvarudesign för blinda, samt studier om ljudperception och ekolokalisering. Dessa har använts för att få en inblick i hur man, via ljud, kan ge nödvändig information till användaren. Olika ljud testades och modifierades inför de resulterande ljuden i spelet. Datan hämtades via frågeformulär och skärmdumpar från speltestet. Frågorna som ställts har varit kopplade till upplevelsen av navigationen i spelet. Datan har även analyserats genom jämförelse mellan de olika deltagarnas resultat. Resultaten har visat att ljudsystemet har varit funktionellt i att förmedla ndövändig information, med varierande upplevd svårighetsgrad mellan deltagare. Målet för framtdien är att förse spelutvecklare med fler verktyg att implementera inkluderande speldesign.

Researches different methods in the subject of sound design, where chance and play are included in the research. This work was part of a performing arts production called Lycko Ken, in collaboration between Stockholm University of the Arts and the Stockholm City Theater. / Lycko Ken

Syftet med det här arbetet är att undersöka min process då jag skapar alla ljud till tre produktioner av olika genrer med enbart syntes. Genom att undersöka hur syntljud av olika karaktär har skapats tidigare får jag några tekniker jag kan använda mig av då jag skapar ljud som ska fylla specifika funktioner. Arbetet resulterade i tre klingande instrumentella produktioner och en skriftlig dokumentation av min process.

Denna studie undersöker hur vägledande earcons påverkar spelupplevelsen i 2D plattformspel. Det som studien försöker svara på är om det lönar sig för spelutvecklare att använda ljud i informativt syfte, specifikt i syftet att vägleda spelaren med ljud. För att besvara frågan producerades två prototyper. Prototyperna var så gott som identiska 2D plattformspel, men den ena prototypen hade vägledande earcons medan den andra prototypen saknade dessa vägledande earcons. Totalt 17 testpersoner tog del av undersökningen och resultaten indikerar på att det är möjligt att vägleda spelare med ljud, dessutom kan vägledande earcons förbättra prestationen och spelupplevelsen. Detta bör dock undersökas med fler testpersoner och med en förbättrad prototyp för att resultatet skulle erhålla vetenskaplig legitimitet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I denna rapport beskrivs det vad nostalgi är, och hur det kan påverka en persons uppfattning om olika händelser och upplevelser. Studien som gjorts går ut på att undersöka om en nostalgisk upplevelse, främst inom ljud, kan skapa en större känsla av immersion i ett spel.Två olika versioner av en artefakt skapades för att kunna genomföra undersökningen. Den ena artefakten hade ljud som ska återskapa känslan av ett ”retrospel”, medan den andra artefakten innehöll ljud som ska låta nutida.En undersökning med tolv personer i ålder mellan 20 och 30 genomfördes i form av enskilda speltester och intervjuer. Alla deltagare fick testa både versionerna av artefakten för sedan kunna svara på frågor, om de upplevde immersion, och vilken version de föredrog.

Undersökningen som genomförts har för avsikt att se om det finns skillnader i ljuddesigntill kartracingspel som marknadsmässigt vänder sig till pojkar respektive flickor. Fem olikaljud från två spel, Ben 10: Galactic racing (D3 Publisher 2011) och Hello Kitty and Sanriofriends 3D racing (Majesco Entertainment 2014), har tagits ut ur liknande spelsituationeroch blivit artefakterna till detta arbete. Studien som genomförts har varit en kvalitativstudie där tio personer deltagit, fem män och fem kvinnor, med olika erfarenhet av att speladatorspel. Dessa tio personer har fått lyssna på de olika ljuden och semistruktureradeintervjuer har genomförts. Resultatet har visat att studiedeltagarna inte uppfattat ljudensom mer passande till spel som vänder sig till pojkar eller flickor, däremot har de upplevtandra skillnader i ljuden till de olika spelen. Om detta är något man ser i fler spel eller omdet är specifikt för dessa två spel går det inte att dra några slutsatser runt. Det hade varitintressant att jämföra ljud från fler olika spel och då kanske slutsatsen hade varit en annan.

Att se på film är som att blicka genom ett fönster, in till en annan värld. Dolby Atmos är en modern ljudspatialiseringsteknik som utmanar denna fönsteridé med ljud som har möjligheten att utvidga fönstrets ramar tills det helt omsluter oss, varvid vi inte längre blickar in i filmens värld utan befinner oss mitt i den.Den här studien ämnar utforska hur denna teknik kan appliceras på spelljud, ett område där Dolby Atmos fortfarande är relativt outforskat. Genom intervjuer med experter inom spel- och filmljud, samt djupgående analys av filmers användning av tekniken, har befintliga ljuddesignprinciper identifierats för att sedan appliceras i en spelkontext. Studiens resultat utvärderar dessa principer och synliggör styrkor, svagheter, och områden med potential för vidare utveckling. / To watch a movie is like gazing through a window into another world. Dolby Atmos is a modern method of sound spatialisation that challenges this window concept with sound that has the ability to widen the window frame until it completely envelops us. This study aims to explore how this method can be applied to game audio, a field where Dolby Atmos is still relatively new. Through interviews with experts in game and movie audio, as well as deep analysis of the usage of this method in movies, existing principles for sound design have been identified in order to be applied in the context of a game. The results of this study evaluate these principles and displays strengths, weaknesses, and possible opportunities for further development.