During the late twentieth and early twenty-first centuries, 'lo-fi,' a term suggesting poor sound quality, the opposite of 'hi-fi,' became a characteristic perceived in certain popular-music recordings and eventually emerged as a category within independent or 'indie' popular music. It is typically taken to express the technical and technological deficiencies associated with amateur or 'DIY' musical production, namely at home using cheap recording equipment. However, this thesis rejects the assumption that lo-fi equates to a mode of production and charts it as a construction and a certain aesthetics within popular music discourse, defined as 'a positive appreciation of what are perceived and/or considered normatively interpreted as imperfections in a recording.' I chart the development and manifestation of lo-fi aesthetics, and the ways it focuses on various 'lo-fi effects' such as noise, distortion ('phonographic imperfections') and performance imperfections, in several decades of newspapers, magazines and websites covering popular music in the English-speaking world. I argue that lo-fi aesthetics is not merely the unmediated, realist authenticity that it is often claimed to be, but one that is also fascinated with the distance from perceived commercial norms of technique and technology (or 'technocracy') that lo-fi effects signify. Lo-fi aesthetics derives from aesthetics of primitivism and realism that extend back long before phonographic imperfections were positively received. I also differentiate between lo-fi aesthetics and aesthetics of noise music, distortion in rock, glitch, punk and cassette culture. An appreciation for recording imperfections and the development of 'lo-fi' as a construction and a category is charted since the 1950s and particularly in the 1980s, 1990s and in the twenty-first century, taking in the reception of artists such as the Velvet Underground, Bob Dylan, Hasil Adkins, the Shaggs, Jandek, Daniel Johnston, Beat Happening, Pavement, Sebadoh, Guided By Voices, Beck, Will Oldham, Ariel Pink and Willis Earl Beal.

The usability of a software product is dependent on the end-user and the context of use. Having a user-friendly user interface that is appealing and easy to learn and use is essential for improved human productivity. However, this is not always the case. For instance, the computer-based documentation system Siebel used within the elderly care system; is perceived by most nursing assistants as complicated. The goal here is to evaluate the usability of the system's user interface, applying the usability metrics stated in the ISO/IEC-9126-1 standards to quantify the effectiveness, efficiency, and user satisfaction of Siebel’s documentation system. A prototype user interface was developed for comparison with the current system. Likert-scale five-point scale; System Usability Scale (SUS) questionnaires were used to measure User satisfaction. The results mirrored that the participants preferred the newly developed prototype user interface to the existing user interface

I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsättningarna för ljudmiljön i blandstaden och planeringens intentioner för den urbana ljudmiljön kunde därför ses som en funktion av bulleråtgärder snarare än direkta intentioner och åtgärder. Planeringen av kulturaktiviteter innebar därför inte en god ljudmiljö där högre kulturella ljud konsolideras i blandstadsmiljön utefter ljudets mening och sociokulturella kontext. Kulturkvarteren som en plats där högre kulturellt ljud görs möjligare, i högre grad, än i resten av innerstaden kunde därför ifrågasättas. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad vid planeringen av högljudda kulturaktivitet i Kulturkvarteren är hög i många aspekter. Högre ljudnivåer i lokaler möjliggörs och en god ljudmiljö utomhus och i bostäder säkerställs baserat på effekten på människors fysiologiska hälsa. Det förutsätter däremot en förståelse av god ljudmiljö som tystare där högre ljud, oberoende av dess subjektiva uppskattning, ska reduceras eller kontrolleras. Förenligheten i god ljudmiljö och blandstad är därför kontextuell. Högre ljudnivåer som en resurs kan innebär goda ljudkvaliteter utifrån platsens sociokulturella aspekt och ljudets mening men det är mindre förenligt med blandstaden på grund av riktvärdenas tillämpning men även planeringen intentioner för blandstadskvaliteter på den lilla skalan. Möjliggörandet av högre kulturljud i Kulturkvarteren innebar en reglering som säkerställer att riktvärden inte överstigs och inte att högre ljudnivåer möjliggörs i den urbana miljön. Jag anser därför att god ljudmiljö måste lyftas i bredare mening för att möjliggöra en större variation av ljudmiljöer som kan skapa platser i innerstaden för de kulturaktiviteter som inte ryms under riktvärdenas mätbarhet men som tillför andra goda ljudkvaliteteter. / In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm.  The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the sound levels of cultural activities are limited to enable mixed-use qualities. Facilitating a greater variety of functions, people, and activities on a small scale supports the intentions and measures of the planning process aimed at achieving a sound environment where sound sources are balanced to avoid masking other sounds. The residential sound standards serve as a pivotal factor in shaping the acoustic conditions in the mixed-use city, and the planning intentions for the urban sound environment can therefore be viewed as a function of noise control rather than direct intentions and measures. Consequently, the planning of cultural activities does not result in a good sound environment where higher cultural sounds are integrated into the mixed-use environment based on the meaning of sound and sociocultural context. Therefore, the notion of the Kulturkvarteren as a place where higher cultural noise levels are enabled compared to the rest of the city could be subject to scrutiny. The compatibility between a good sound environment and mixed-use in the planning of loud cultural activities in Kulturkvarteren is favourable in several aspects. Higher sound levels indoors are made possible, and a favourable sound environment is ensured outdoors and in residential areas based on the impact on people's physiological well-being. However, this presupposes an understanding of a good sound environment as being quieter, where higher sounds, regardless of their subjective appreciation, should be reduced or controlled. Therefore, the compatibility between a good sound environment and mixed-use is context dependent. Higher sound levels, as a resource, may provide favourable sound qualities based on the sociocultural aspect of the location and the meaning of sound. However, it is less compatible with the mixed-use city due to the application of sound standards and the planning intentions for mixed-use qualities on a small scale. The facilitation of higher cultural sounds in the Kulturkvarteren entailed regulation to ensure that sound standards are not exceeded, rather than enabling higher sound levels in the urban environment. Hence, I argue that a broader understanding of a good sound environment is necessary to allow for a greater variety of sound environments that can create spaces in the city centre for cultural activities that fall outside the scope of measurable sound standards but contribute to other favourable sound qualities.

(Not) Drawing The Line: Technology Re-examined is the culmination of interdisciplinary research exploring the nature of materiality and process in the fields of art, science, and technology. Exploration and experimentation in these diverse disciplines have helped to illuminate many of the ideas and concepts that have guided the overall research process. These explorations have also honed the ability to critically examine how technology is perceived and represented, post-internet.   This document illustrates the processes involved in the conception and creation of a body of work manifested through visual and technological problem solving, investigative research of materials and technologies, and the fundamental concerns of art, technology, form and pattern. These empirical areas of research are punctuated by literary texts on the philosophy of art and technology that have informed many of the visual comparisons represented. This body of evidence is an exploration of the idea that the evolution of technological developments can often be attributed to the creation of art through the heuristic experimentation and visual explorations of the artist. / Master of Fine Arts / (Not) Drawing The Line: Technology Re-examined is the result of exploration and research in the areas of studio art, science, and technology. Many of the ideas and concepts presented in this documentation are a result of curiosity-driven research which uses materials and processes to help form connections across disciplines. In most examples, the materials used are common or familiar items such as the #2 pencil, reflective surfaces such as a mirror, or clay used for ceramics. The intention behind the work documented in this thesis is to help the viewer look at these everyday materials in a different way than their common use suggests through visual comparisons and wordplay. Its goal is to suggest that a new use or discovery may be presented in common materials and that solutions to complicated problems could be found right under our noses, so to speak. at its core, it is a commentary on technology, its uses, and perceptions during our current, post-internet place in history

Detta arbete består av ett antal verk skapade med olika återbrukade teknologier och de kompositionsmetoder som uppstår till följd av deras begränsningar, samt en text som behandlar verken utifrån några definitioner av mediearkeologisk konstnärlig praktik som föreslagits av medieteoretikern Jussi Parikka. Verken – Orphan Works, Magelungsverket och Temporal Canons: No. 1 - 3 – utgör den konstnärliga delen av arbetet. Texten tar även upp tankar om bl.a. mitt eget användande av teknik och betydelsen det haft för mitt skapande, att finna det suggestiva genom att utforska det materiella i skapandet, sociala och ekologiska aspekter av automatisering och moderna musikteknologier, olika nivåer av återbruk i konstnärligt syfte, alternativa historier och imaginära medier, konstverks livslängd under snabb teknikutveckling samt ljudåtergivning i relation till dessa.

WHO has set up activity guidelines for children between 0-5 years of age. If children fail to follow the guidelines they risk developing NCD diseases in the future as a consequence. Several children in the age group fail to follow these guidelines all over the world. Adults have used IoT solutions to track and maintain their activity. There have been IoT devices developed for kids but none focus on the age group of 0-5 year old’s. Therefore the objective for this study was to examine how the age group could reach the guidelines for physical activity with the assistance of an IoT device. To study this the goal was to design an application that will assist parents in tracking their children’s activity and giving them suitable exercises. To investigate the subject a theoretical framework was created. It focused on investigating how physicalactivity can be measured, what sensors could be used, how could the data be visualized effectively, what motivates children to move and what research method and data collection methods that could be used throughout the project. The method chosen was the double diamond method which consisted of the stages discover, define, develop and deliver. During the discover phase an interview was performed with a key-informant with expertise in sports medicine and activity tracking with 3-5 yearold’s. A survey was also sent out to parents to investigate the population. In the define phase a concept was formed from the collected data. In the develop stage a Lo-fi Figma prototype was created and tested on both the key-informant and expertswithin UX and/or IT-consulting. The Lo-fi prototype contained graphs showcasing the family’s activity, activities to perform with their child, a reward page were children could gain rewards for activity and much more. The results showed that the rewards system introduced confused the participants and some thought it would berisky to introduce rewards for activity to children. This since they might then only be active for the reward, not for the fun of the activity itself. In the deliver phasea Mid-fi prototype was created from the feedback received through Lo-fi usabilitytesting. The Mid-fi removed the rewards and added a calendar page. At the calendar page the family could plan and wish for activities. The Mid-fi was tested on parents and the results showed that several of them had a hard time finding the wish-list functionality. There were also many participants who wanted to interact with thegraphs to read more specific information. The discussion evaluated the Mid-fi inrelation to the test results and the theoretical framework. Through the analysis it was concluded that improvements can be made for future versions of the prototype. The conclusions evaluated the Mid-fi in relation to the objective and found that the prototype needed further testing with children to conclude if it would be able to help them follow the WHO’s guidelines. It was also concluded that the application would help parents track their child’s movements as many parents would want to use the application and they all understood the used data visualizations. It was lastly concluded that further research with child care practitioners would have to be performed to identify suitable exercises for the children. However, as the app provides a template to sort and recommend activities, it will help parents choose suitable activities for their child when the library has been built up. / WHO har upprättat riktlinjer för fysisk aktivitet för barn mellan 0-5 år. Om barn inte följer riktlinjerna riskerar de att utveckla icke-smittsamma sjukdomar (NCD) i framtiden som en konsekvens. Flera barn i denna åldersgrupp misslyckas medatt följa dessa riktlinjer över hela världen. Vuxna har använt IoT-lösningar för attspåra och upprätthålla sin egen aktivitet. Det har utvecklats IoT-enheter för barn, men ingen av dem fokuserar på åldersgruppen 0-5 år. Därför var syftet med denna studie att undersöka hur åldersgruppen kan följa riktlinjerna för fysisk aktivitet med hjälp av en IoT-enhet. För att studera detta var målet att designa en applikation som hjälper föräldrar att spåra sina barns aktivitet och ge dem lämpliga aktiviteter. För att undersöka ämnet skapades ett teoretisk ramverk. Det fokuserade på att undersöka hur fysisk aktivitet kan mätas, vilka sensorer som kan användas, hur data kan visualiseras effektivt, vad som motiverar barn att röra sig och vilka forsknings- och datainsamlingsmetoder som kan användas under projektet. Den valda metoden var Double Diamond, som bestod av faserna upptäcka, definiera, utveckla och leverera. Under upptäcktsfasen genomfördes en intervju med en nyckelinformant med expertis inom idrottsmedicin och aktivitetsspårning för barn mellan 3-5 år. En enkät skickades också ut till föräldrar för att undersöka populationen. I definieringsfasen formades ett koncept utifrån de insamlade datat. I utvecklings-fasen skapades och testades en Lo-fi Figma prototyp på både nyckelinformantenoch experter inom UX och/eller IT-konsulting. Lo-fi prototypen innehöll grafer som visade familjens aktivitet, aktiviteter att utföra med deras barn, en belöningssida där barn kunde få belöningar för aktivitet och mycket mer. Resultaten visade att belöningssystemet förvirrade deltagarna och vissa ansåg att det skulle vara riskabelt att införa belöningar för aktivitet till barn. Detta eftersom de då kanske bara skulle vara aktiva för belöningen och inte för aktivitetens egen skull. I leveransfasenskapades en Mid-fi prototyp utifrån den feedback som erhölls genom användbarhet-stester av Lo-fi prototypen. Mid-fi prototypen tog bort belöningarna och lade till en kalendersida. På kalendersidan kunde familjen planera och önska aktiviteter. Mid-fi prototypen testades på föräldrar och resultaten visade att flera av dem hade svårt att hitta önskelistefunktionen. Det var också många deltagare som ville interagera med graferna för att läsa mer specifik information. Diskussionen utvärderade Mid-fi pro-totypen i relation till testresultaten och det teoretiska ramverket. Genom analysen konstaterades det att förbättringar kan göras för framtida versioner av prototypen. Slutsatserna utvärderade Mid-fi prototypen i relation till målet med studien och fann att prototypen behövde ytterligare testning med barn för att fastställa om den skulle kunna hjälpa dem att följa WHO:s riktlinjer. Det konstaterades också att applikationen skulle hjälpa föräldrar att spåra sina barns rörelser då många föräldrar ville använda applikationen och alla förstod de använda datavisualiseringarna. Slutligen konstaterades det att ytterligare forskning med barnomsorgspersonal måste genomföras för att identifiera lämpliga övningar för barnen. Men eftersom appen tillhandahåller en mall för att sortera och rekommendera aktiviteter, kommer den att hjälpa föräldrar att välja lämpliga aktiviteter för sina barn när bibloteket byggts upp.