<p>Denna studie undersökte relationen mellan karaktärsdragen i The Big Five och Health Locus of Control (HLC). Testen NEO-FFI och MHLC användes för att mäta karaktärsdragen och dimensionerna i HLC. 130 studenter vid Växjö universitet deltog i studien. Resultatet visade en relation mellan Conscientiousness och dimensionen Intern HLC. Extraversion hade en något svagare relation till IHLC. Studenter med en högre grad av Conscientiousness eller Extraversion hade generellt en högre grad av IHLC. Neuroticism hade en relation till dimensionen Powerful others (PHLC). Studenterna med en högre grad Neuroticism hade också i allmänhet en högre grad av PHLC. De funna relationerna kan tyda på att karaktärsdragen tillsammans med HLC möjligen kan påverka faktorer som inverkar på hälsan.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket av alkoholkonsumtionen hos stu-denter som kan prediceras genom biologiska (BMI, ålder och kön), psykologiska (Lo-cus of Control och The Big Five Personality Theory) samt sociala (alkoholvanor i familjen och anledningar till alkoholkonsumtion) faktorer. Vi har valt att undersöka varje individs alkoholkonsumtion i förhållande till BMI och därefter se hur mycket av variansen som kan prediceras av de variabler vi undersökt. Vårt urval bestod av gym-nasieelever och universitetsstudenter i Växjö. Sammanlagt ingick 201 personer i un-dersökningen, 107 män och 94 kvinnor. Vi använde oss av en enkät för insamling av vår data. Vi gjorde en multipel regressions analys som visade att alkoholkonsumtion kan prediceras till 34,3% av de prediktorer vi använt oss av. De biologiska faktorerna predicerade enskild sammanlagt 13,1% av konsumtionen, de psykologiska faktorerna 13,3% och de sociala faktorerna 7,9% av alkoholkonsumtionen i vårt urval. Studiens syfte ämnar belysa en del av de faktorer som påverkar en individs alkoholkonsumtion, för att skapa en djupare förståelse av alkoholmönster hos studenter.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate to what extent alcohol consumption among students is predicted by biological (BMI, age and gender), psychological (Lo-cus of Control and The Big Five Theory) and social (drinking habits within the family and reasons for alcohol consumption) factors. We have chosen to investigate each respondent’s alcohol consumption in relation to BMI and then see to what extent the variance can be predicted by the variables we have investigated. Our selection con-sists of upper secondary school students and university students in Växjö. A total of 201 persons participated in the inquiry, of whom 107 were men and 94 were women. The data was collected by means of a questionnaire. We conducted a multiple regres-sion analysis which showed alcohol consumption can be predicted to 34.3% by the variables in this study. In our selection the biological factors alone predicted 13.1% of the alcohol consumption, the psychological factors 13.3% and the social factors 7.9%. This study seeks to highlight some of the factors that affect an individual’s consump-tion of alcohol, this in order to create a deeper understanding concerning alcohol pat-terns among students.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2000. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 182-192). Also available on the Internet.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Biotechnologies du végétal : Toulouse, INPT : 2005. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. 187 réf.

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2002. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains vii, 138 p. : ill. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 119-129).

Thesis (M.A.)--West Virginia University, 2003. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains vi, 60, [1] p. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 38-49).

No description available.

Denna uppsats behandlade upplevd stress bland gymnasieungdomar. Syftet var att belysa de upplevelser några elever från år två i gymnasieskolan hade om orsakerna till stress hos dem själva, samt belysa hur de ansåg att den egna stressen skulle kunna reduceras. Studien genomfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever på studieförberedande program. Eleverna som deltog i intervjun valdes medvetet ut, eftersom de tidigare uttryckt att de känt sig stressade. Resultaten visade att respondenterna upplevde stress i skolan, hemmet och samhället. Den upplevda stressen var större i skolan och samhället än i hemmet. Det som stressade i skolan var tidsbrist, prov, höga krav på sig själv och höga krav från lärare. I hemmet kom stressen från höga krav från föräldrar. Stressen i samhället orsakades av skönhetsideal, osäkerhet inför framtida yrkesval, miljöhot och extrajobb. Vi undersökte dessutom hur respondenterna ansåg att deras stress skulle kunna minskas. Enligt dem skulle en schemalagd avslappning och en fördelning av arbetsbördan kunna hjälpa. Vid analysen utgick vi ifrån locus of control och tittade således närmare på var respondenterna tycktes lägga kontrollen över sin situation. Analysen tydde på att de flesta av respondenterna saknade en intern locus of control, vilket innebar att de la kontrollen utanför dem själva. De tycktes således sakna kapacitet att själva kunna förändra sin situation. I Lpf 94 betonas att elever ska ha inflytande över undervisningen och detta är något som skulle kunna ge elever en intern locus of control.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning. Studenter med längre studietid kvar oroade sig mindre. Denna undersökning kan hjälpa till att belysa studenters oro inför en allt hårdare arbetsmarknad.

Suicide ideation is a growing phenomenon that can be observed in stressful environments such as those of a correctional official, and it is a cause for concern. Suicide ideation is seen as the first step of suicidal behaviour and refers to thoughts, cognitions and overt intent to kill oneself. The root causes for correctional officials experiencing such a severe state of hopelessness that they feel death must be the only escape, can be ascribed to different factors. The objective of this research is to establish the relationship between psychological strengths, stress and suicide ideation of employees of the Department of Correctional Services (DCS). Three concepts of psychological strength namely locus of control, sense of coherence and affect as independent variables, were compared, with suicide ideation as a dependant variable. The relationship between suicide ideation and stress as an independent variable was also established. A cross-sectional design was used. A simple random sample (n=157) was taken from correctional officers from a management area in the Freestate Province. The Work Locus of Control Scale, Orientation to Life Questionnaire, Affectometer 2, and the Adult Suicide Ideation Questionnaire were administered. In addition, the Correctional Officer Stress Inventory was developed and administered. Principal component and factor extraction with Oblique rotation, Cronbach alpha and inter-item correlation coefficients, factor analysis, a discriminant analysis and a stepwise multiple regression analysis were used to analyse the data. Results showed that positive affect and external locus of control were associated with suicide ideation. / Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2004.