Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag med udda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer på finansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ett samstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt från bioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skulder genom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris. Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan korta skulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört med tidigare studier.

Målsättning Att utreda skillnader i tillgänglighet till insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till insulinpump. Metod Data från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump. Resultat Genom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter. I dagsläget visar sig hög ålder sänka sannolikheten att använda insulinpump, vilket bekräftas vid den tidsberoende studien som visade hur sannolikheten att byta till pump är avsevärt lägre vid hög ålder. Långtidsblodsockret har också tydlig effekt på sannolikheten att gå över till pump där ett högt långtidsblodsocker medför hög sannolikhet att byta till insulinpump. Slutsatser I dagsläget finns det skillnader i andelen insulinpumpanvändare mellan olika patientgrupper och skillnader finns även i de olika gruppernas benägenhet att byta från andra insulinbehandlingar till insulinpump. Beroende av patienters njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration och ålder har dessa olika sannolikheter att byta till insulinpump.

Den här uppsatsen är en deskriptiv tvärsnittsstudie som analyserar kommunalpolitiker och väljare 2012 i Sverige. Syftet var att undersöka om det fanns en skillnad mellan kommunpolitiker och väljare i deras inställning till förslaget om att ta emot färre flyktingar i Sverige. Vi har även estimerat hur mycket av skillnaden som kan förklaras utav bristande social representation. För att estimera detta har vi använt kumulativ ordinal regression där vi konstruerade olika modeller utifrån antagandet om proportionella odds.  Slutsatsen är att det rådde en påtaglig skillnad mellan kommunpolitiker och väljare, där väljare tenderade att tycka att förslaget var bättre än politikerna. Bristande social representation kan förklara skillnaden mellan politiker och väljare endast marginellt. Vi undersökte även hur det skiljde sig mellan kommunpolitiker och dess sympatisörer i partier som även fanns representerade i riksdagen. Slutsatserna av analysen är att samma mönster finns inom alla partier förutom Sverigedemokraterna, som tvärtom har kommunpolitiker som tycker förslaget är bättre än deras väljare. Storleken på skillnaden varierar mellan olika partier och dess väljare.

I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.

För alpina skidåkare mäter man prestationer i så kallad FIS-ranking. Vi undersöker några metoder för hur man kan analysera data där responsen består av ranger som dessa. Vid situationer då responsdata utgörs av urval av ranger finns ingen självklar analysmetod. Det vi undersöker är skillnaderna vid användandet av olika regressionsanpassningar så som linjär, logistisk och ordinal logistisk regression för att analysera data av denna typ. Vidare används bootstrap för att bilda konfidensintervall. Det visar sig att för våra datamaterial ger metoderna liknande resultat när det gäller att hitta betydelsefulla förklarande variabler. Man kan därmed utgående från denna undersökning, inte se några skäl till varför man ska använda de mer avancerade modellerna. / Alpine skiers measure their performance in FIS ranking. We will investigate some methods on how to analyze data where response data is based on ranks like this. In situations where response data is based on ranks there is no obvious method of analysis. Here, we examine differences in the use of linear, logistic and ordinal logistic regression to analyze data of this type. Bootstrap is used to make confidence intervals. For our data these methods give similar results when it comes to finding important explanatory variables. Based on this survey we cannot see any reason why one should use the more advanced models.

Studier visar att strokesjukvården i Sverige har en ojämn kvalitet. Denna studie syftar till att vidare undersöka möjliga ojämlikheter i strokevården. I uppsatsen undersöktes huruvida födelseland påverkar hur patienter som insjuknat i stroke skattar sin hälsa, nöjdhet med vården och nedstämdhet. Därtill jämfördes två statistiska metoder som kan hantera skillnader i patientsammansättning (t.ex. ålder och andra bakgrundsfaktorer), vilka var multipel logistisk regression och propensity score matching följt av konditionell logistisk regression. Båda metoderna gav signifikanta resultat. Resultatet visade att det är troligare att uppskatta sin allmänna hälsa som dålig, vara missnöjd med vården och vara nedstämd ofta eller ständigt för patienter födda utanför Sverige jämfört med de födda i Sverige, oberoende av vilken metod som användes. Propensity score matching visade större påverkan av födelseland på de undersökta responsvariablerna jämfört med multipel logistisk regression. Däremot var resultaten från multipel logistisk regression mer precisa.

This study aims to investigate if taking individuals' chosen time of withdrawing occupational pension into account can be used to better predict the future mortality intensities which describes the probability of death in a given time interval. The main underlying hypothesis for why there would be a difference lies in the fact that some individuals could receive more pension benefits by choosing a withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. In particular individuals that do not expect to live long after retirement could receive more benefits before death by choosing to withdraw his or her money as fast as possible. To explore if such a relationship exists and is significant enough data provided by Alecta is analyzed. This data provides among others the chosen withdrawal time and recorded deaths. Based on this dataset three models are created each with their own advantages and disadvantages.  The first model is a pure empirical model which simply shows the processed data after calculations have been made, showing the exact data in a more comprehensive form. The second model is a Makeham model which assumes that the mortality intensity is distributed according to the Makeham formula in the studied age range. This model allows random noise to be smoothed out and allows predictions of the mortality intensity in ages not studied. The third model is a Logistic regression model. This model considers two cases, death or no death and based on observed data the model predicts the probability that an individual will die given an age and withdrawal time. The logistic regression model is a robust model which allows stable predictions even where data is scarce. From the results of the three models it was concluded that for men there is a clear difference in mortality intensity between limited withdrawal times where shorter withdrawal times have higher mortality intensity and longer withdrawal times have lower mortality intensity. For women there were signs that the same is also true, however the evidence for this was weak.  The difference in mortality intensity was more pronounced in the first years after retirement and in particular longer withdrawal times had a very low mortality intensity. This was seen for both men and women.  When the mortality intensity was weighed based on the size of individuals' benefits the differences were much more pronounced for both men and women. Indicating that those with larger benefits to a greater extent chose their withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. Almost all results agreed with what would be expected based on the underlying hypothesis with one exception, lifelong withdrawal. For lifelong withdrawal both men and women had a significantly higher mortality intensity that would be expected if individuals aim to maximize their received benefits. This was likely explained by lifelong serving as a default or safe option for many individuals which would lead to the option being dominated by these individuals rather than those aiming to maximize their received benefits. / Syftet med den här studien är att undersöka om vetskapen om individers val av tjänstepensionens utbetalningstid kan användas för att bättre förutsäga en grupps framtida dödlighetsintensitet. Den primära underliggande hypotesen för varför ett sådant samband skulle finnas beror på att det finns individer som skulle kunna få ut mer pengar från sin tjänstepension genom att välja en utbetalningstid baserat på deras egna kännedom om sin förväntade återstående livslängd. Ett tydligt exempel på detta är en individ som har starka skäl att tro att hen inte kommer att leva länge efter att ha gått i pension. Genom att välja en kort utbetalningstid skulle denna individ få större utbetalningar under de åren utbetalningstiden gäller.  För att utröna om ett sådant förhållande finns och är signifikant så analyseras data från Alecta. Denna data innehåller bland annat information om vald utbetalningstid och noterade dödsfall. Baserat på denna underliggande data skapas tre modeller, var och en med styrkor och svagheter.  Den första modellen är en ren empirisk modell som visar behandlad data efter att beräkningar gjorts på denna. Detta innebär att modellen visar den exakta datan i en annan för analysens skull mer användbar form. Den andra modellen är en Makeham modell vilken antar att dödlighetsintensiteten följer Makehams formel under de studerade åldrarna. Denna modell möjliggör utslätning av avvikelser orsakade av slump, dessutom möjliggör det förutsägelser där data saknas. Den tredje modellen är en logistisk regressionsmodell vilken beaktar två fall, dödsfall eller icke dödsfall. Baserat på tillgänglig data förutspår modellen sannolikheten att en individ kommer att dö vid en given ålder med given utbetalningstid. Detta är en robust modell som möjliggör stabila uppskattningar även där mängden data är begränsad. Baserat på de tre modellernas resultat kunde slutsatsen dras att det finns en tydlig skillnad i dödlighetsintensitet mellan olika utbetalningstider för män. Särskilt kunde det ses att kortare utbetalningstider hade högre dödlighetsintensitet och längre utbetalningstider hade lägre dödlighetsintensitet. För kvinnor fanns det tecken på att samma sak gäller, men resultaten hade i detta fall låg tillförlitlighet. När man istället vägde resultatet baserat på storleken av individernas totala tjänstepension blev skillnaden mycket större både för män och kvinnor. Detta indikerar att de individer som har stora förmåner i större utsträckning väljer en tjänstepension baserat på deras egna förväntningar på sin återstående livslängd. Resultaten stämmer i stor utsträckning överens med vad som förväntades baserat på den underliggande hypotesen med ett undantag, livslångt uttag. Av de män och kvinnor som valde livslångt uttag observerades en dödlighetsintensitet som var betydligt högre än förväntat utifrån vad som förväntades utifrån ett antagande om att individer försöker maximera hur mycket de får utbetalt. Sannolikt kan detta resultat förklaras med att många som hade livslångt uttag gjorde det antingen för att det var standard eller för att det är det säkra alternativet. Detta skulle innebära att alternativet domineras av dessa individer snarare än individer som försöker maximera hur mycket tjänstepension de får utbetalt.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

<p>Det har pågått ett intensivt utvecklingsarbete på Statistiska Centralbyrån (SCB) under de senaste åren i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus främst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehålls. För att uppnå detta krävs att nya arbetssätt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras.</p><p>Den traditionella ansatsen på SCB har varit att i granskningsprocessen försöka hitta och rätta alla databearbetnings- och mätfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och små fel eller om felen har någon effekt på statistiken eller inte. Detta är en ineffektiv ansats där stora resurser åtgår till att rätta fel som inte påverkar den statistiska redovisningen nämnvärt. I mer moderna ansatser betonas vikten av att hitta betydelsefulla fel som har stor påverkan på parameterskattningarna och att fel som inte ger någon påverkan bör lämnas som de är eller åtgärdas via imputering. Detta, att inte granska allt, kallas för selektiv granskning.</p><p>SCB har beslutat att införa metoden selektiv granskning med poängfunktioner. Metoden fordrar att poängberäkningar görs, dessa utförs i verktyget Selekt. Verktyget ingår i den framtida verktygslådan för granskning som är under utveckling vid SCB och är uppbyggt av ett stort antal parametrar. För att uppnå så effektiv granskning som möjligt måste de mest lämpliga parametervärdena sökas för att sedan implementeras i Selekt.</p><p>I denna studie har ett datamaterial från undersökningen Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik, privat sektor (KSP) använts för att studera sambanden mellan statistikens kvalitet och valet av parametrar i Selekt.  Valet av datamaterial motiveras främst av att Selekt ska implementeras i KSP under år 2010. De parametrar som har behandlats i studien kallas för <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> samt variablerna <em>RPB_20</em> och <em>Kostnad</em>.</p><p>Logistisk regression har använts för att undersöka vilken påverkan parametrarna har på den bias (kallad RPB) som införs i skattningarna vid selektiv granskning. En ansats valdes där sambandet mellan responsvariabeln<em> RPB_20 </em>och<em> </em>förklaringsvariablerna<em> KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>Kostnad</em> studerades separat för olika värden på <em>LAMBDA</em>.</p><p>Vid resultatframställningen indikerades tidigt att valet av värde på <em>LAMBDA</em> inte verkade ha någon nämnvärd betydelse för modellen och i de fortsatta analyserna stärktes denna misstanke och kom att omfatta även <em>KAPPA</em> och <em>TAU</em>. Det var redan från början känt att <em>Kostnad</em> är en viktig variabel att ta hänsyn till och för att undersöka detta närmare konstruerades en modell bestående av ett fjärdegradspolynom med enbart variabeln <em>Kostnad</em>. Modellen lyckades fånga upp huvuddragen av variationen i <em>RPB_20</em>.</p><p>Det går inte att dra generella slutsatser från den studie som här har genomförts. Resultaten visar dock att en modell utan <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> fungerar för att beskriva variationen i <em>RPB_20</em>.  Valet av värden på <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> i Selekt är av mindre betydelse. I implementeringsarbetet av Selekt i KSP rekommenderas därför att, förutom RPB, fokusera på variabeln <em>Kostnad</em> för att hitta den mest lämpliga kombinationen av parameterinställningar.</p>

<p>I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.</p>