Syftet med offentlig upphandling är att konkurrensutsätta marknader och skapa bästa möjligaaffär för de offentliga medel som den upphandlande myndigheten har till sitt förfogande.Offentlig upphandling ska ske med långsiktigt perspektiv och det finns verktyg för att tillse attett långsiktigt synsätt erhålls. Ett av dessa verktyg är livscykelkostnader (LCC) som beaktaren produkts anskaffning, ägande och avveckling. En produkt som har ett högtanskaffningsvärde men låga framtida kostnader, kan bli det mest kostnadseffektiva inköpet.LCC används för att göra en ekonomisk värdering av olika investeringsalternativ,diskonterade över produktens livslängd. Livscykelkostnader är ett synsätt som utforskar deolika investeringsalternativen och används aktivt för att föra en dialog mellan aktörerna iupphandlingsprocessen. Användningen av livscykelkostnader, kan antas vara till god hjälp för beslutsfattarna i vattenoch avloppsbranschen (VA) om de vill ta långsiktigt korrekta beslut. Problematiken är attingen har kartlagt hur ett livscykelkostnadsverktyg påverkar beslutsprocessen i offentligaupphandlingar inom VA-branschen och om det ger beställaren ett tydligt beslutsstöd. Dennastudie syftade därför att ta reda på hur livscykelkostnader används i praktiken och hur enanalys av livscykelkostnader bättre kan stödja beslutsprocessen för offentliga upphandlingarinom VA. Studien syftade även till att ta reda på hur ett livscykelkostnadsverktyg bör varautformat, genom att ge förslag på förutsättningar som måste tas hänsyn till. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenreningsindustrins mötesplats (VARIM).En kvalitativ intervjustudie genomfördes, uppdelad i två faser, med 27 stycken intervjuer somgav upphov till ett rikt material. Intervjupersonerna hade fem olika aktörsroller: beställare,upphandlare, brukare, konsult och anbudsgivare. Studien avgränsades till att endast undersökafyra kommuntyper: storstäder, större städer, varuproducerande kommuner ochglesbygdskommuner. Resultatet från datainsamlingen analyserades med utgångspunkt i teorinfrån litteraturstudien. Resultaten visar att det finns ett stort behov av att använda livscykelkostnader iVA-upphandlingar. Det finns även stor potential för LCC-användande då majoriteten avintervjupersonerna ställde sig positiva till användandet av LCC, primärt vid upphandling avenergiförbrukande produkter eller processer. En stor resursskillnad identifierades mellanmindre beställare och större beställare, vilket resulterar i att de mindre beställarna inteanvänder livscykelkostnader som ett tilldelningskriterium. Resultaten pekar på attanvändningen av livscykelkostnader bidrar till ökad transparens i upphandlingsprocessen ochleder därför till en mindre risk för överprövning. Uppföljning av livscykelkostnader i kontraktär ett av de svåraste problemen visar studien. / The purpose of public procurement is to create competitive markets and generate the bestpossible deal for the contracting authority. Public procurement should aim for long-termperspective, and there are tools to ensure that a long-term view is obtained. One tool is lifecycle costs (LCC), where product acquisition, ownership and settlement are considered. Aproduct that has a high investment cost but low operating costs, may be the most costeffectivepurchase. LCC is used to achieve an economic evaluation of different investmentoptions, discounted over the lifetime of the product. Life-cycle costing is an approach thatexplores the various investment options and is used to as a basis of discussion by theparticipants in the procurement process. The use of life-cycle costs, are expected to be useful for decision makers in the water andwastewater industry if they want to take long-term correct decisions. The problem is that noone has studied how a life cycle cost tool affects the decision-making process in publicprocurement within the water and wastewater industry and if it gives the client a gooddecision making basis. This study therefore aimed to find out how life cycle costs are used inpractice and how these can be used in practice, as an aid in the decision making process forwater and wastewater procurements. The study also aimed to find out how a life cycle costtool should be designed, by giving suggestions on conditions that must be taken into account. This thesis has been carried out on behalf of The meeting place for the industry in watertreatment (VARIM), with the aim to investigate the procurement process within the water andwastewater trade. It also studies how life cycle costs are used in the process. The study wascarried out in two steps, consisting of qualitative interviews, 27 individual interviews gaverise to a rich material, which was subject to further analysis. The interviewees had fivedifferent roles in the procurement process: client, purchaser, user, consultant and bidder. Thestudy was limited to investigating four types of municipalities: large cities, major cities,manufacturing municipalities and rural municipalities. The results from the interviews wereanalyzed based on theory from the literature study, the results from the data collection wereanalyzed. The results show that life-cycle costs in water and wastewater procurement are needed. Thereis also great potential for LCC as the majority of respondents were in favor of the use of LCC,primarily in the procurement of energy-using products or processes. A great difference inaccess to resources was identified between smaller clients and major clients, resulting in thesmaller clients not using life-cycle costs as a criterion. Also the results indicate that the use oflife cycle costs contributes to greater transparency in the procurement process and thereforedecreases risk of appeals. The study shows that follow up of life cycle cost in a contract is oneof the most difficult problems in procurement.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?

Texte remanié de: Proefschrift--Rijksuniversiteit te Utrecht, 1993. / Bibliogr. p. 311-323. Index.

Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften. Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp. I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten. I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

Mot bakgrund av att upphandlingslagstiftningen inte stadgar någon kontraheringsplikt är det upp till den upphandlande myndigheten att välja hur en upphandling avslutas. Ett sätt att avsluta en upphandling är genom att avbryta den. Förutsättningarna för ett avbrytande finns inte uttryckligen reglerat i LOU utan har istället kommit att utvecklas i praxis. I det fall ett avbrytandebeslut blir föremål för överprövning måste den upphandlande myndigheten övertyga rätten om att beslutet vilat på sakliga skäl för att inte bli upphävt. Vad som kan utgöra sakliga skäl råder det i flera fall tveksamheter kring då praxis är spretig och långt från heltäckande. Det i sin tur kan skapa oförutsebarhet eftersom aktörerna inte alltid vet vad de ska förhålla sig till. Idag tycks oförutsebarheten inte ha lika starkt samband med vad som kan utgöra sakliga skäl då avgörandena från domstolarna ändå följer en viss röd tråd. Oförutsebarheten är snarare relaterad till osäkerheten kring om det enskilda fallet omfattas av de skäl som domstolarna tidigare har ansett som sakliga. Som exempel på denna problematik kan anges bristande konkurrens som av samtliga instanser har ansetts vara ett sakligt skäl för ett avbrytande. När det återstår en eller ingen anbudsgivare i upphandlingen är utgången i målet oftast självklar. Men om det istället återstår två eller flera anbudsgivare och skälet bristande konkurrens anförs blir utgången i målet emellertid oviss. Att domstolarna i flera fall också tycks ställa olika beviskrav medför svårigheter att förutspå möjligheterna att nå framgång i en överprövningsprocess. Det i sin tur skulle kunna inverka på rättssäkerheten och troligen processbenägenheten. Möjligheten att avbryta en upphandling är däremot inte villkorslös. Utöver att avbrytandebeslutet kan bli upphävt kan den upphandlande myndigheten dessutom ådra sig skadeståndsskyldighet motsvarande den uteblivna vinsten. Att en upphandling som avbrutits kan leda till höga skadestånd är ett nytt fenomen till följd av den senaste rättsutvecklingen. Eftersom skadeståndets funktion bland annat är att verka preventivt kan den senaste rättsutvecklingen tänkas få konsekvenser på benägenheten att vilja avbryta respektive överpröva avbrytandebeslut. Vidare tycks den lagstadgade motiveringsskyldigheten avseende avbrytandebeslut inte motsvara anbudsgivarnas förväntningar då ett sådant beslut inte tydligt behöver motiveras. Det i sin tur kan ge upphov till onödiga överprövningar. Då det redan finns en bestämmelse om utvidgad motiveringsskyldighet i LOU för vissa typer av beslut, hade det varit önskvärt att även inkludera avbrytandebeslut i den bestämmelsen.

Grön offentlig upphandling är enligt studier och statliga rapporter ett kraftfullt bidragande verktyg i arbetet för en bättre miljö och hållbar framtid. Då det har möjligheten att direkt påverka en stor del av det aktiva flödet av miljövänliga produkter på marknaden. Trots dess betydelse så går arbetet långsamt. Flera studier undersöker de bakomliggande orsakerna till detta och lyfter fram flera barriärer och lösningar. Denna studie ämnar undersöka hur dessa barriärer ser ut hos sex kommunala upphandlare i fem olika Svenska kommuner, samt ställa det i förhållande till tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en intervjuguide som baseras på föregående studier. Utifrån svaren från respondenterna kunde det noterades skiftningar mellan barriärerna idag och de tidigare studierna. I denna studie diskuteras sju olika barriärer där kunskap spelar en central roll. Green public procurement is according to studies and official reports a powerful tool in the work for a better environment and sustainable future. This is because it has the ability to influence a big part of the flow of environmentally friendly products on the market. But the work goes slow despite its importance. Several studies have been done on the subject, where they present several barriers and solutions. This study will take a look at how these barriers is perceived by six different municipality procurement workers in five different Swedish municipalities today, as well as put this in perspective to previous studies. Qualitative interviews were performed with an interview guide based on previous studies. From the answers of the respondents a shift between barriers today and previous studies could be identified. This study discusses seven different barriers where knowledge play a central role.

Offentlig upphandling omsätter miljardbelopp årligen. Man kan säga att upphandlingen består av tre parter i form av säljare, köpare och finansiärerna. Därav ska finansiärerna ställa höga krav på att offentlig upphandling ombesörjs och utförs på ett effektivt sätt. När man pratar om effektivitet inom offentlig upphandling handlar det mer än sällan om att rätt vara eller tjänst ska anskaffas till rätt pris. Det som sedan levereras ska ha en hög kvalitet på det sättet att samhälleliga mål uppfylls och på den vägen får upphandlingen önskat utfall. I Sverige regleras offentlig upphandling i synnerhet av lagen om offentlig upphandling. Lagen ska bland annat ha en funktion som innebär att ovan stycke uppfylls. Något som kan hållas sannolikt är att problem kan utvecklas under alla omständigheter, så även vid offentlig upphandling. Med utgångspunkt i det undersöker uppsatsen en offentlig upphandling från Sävsjö kommun där bemanningstjänster av socialsekreterare upphandlades. Fokus har varit på ramavtalet tillsammans med övriga upphandlingsdokument för att studera om avtalsbestämmelserna står i paritet med upphandlingsprinciperna. I studien framkommer det avtalsvillkor som författaren uppfattat som diffusa. Bestämmelserna ger kommunen beslutanderätt i viss fråga, vilket kan utgöra grund för jämkning. Upphandlingsprinciperna reglerar till exempel att upphandlingsdokumenten och de krav kommunen ställer ska vara tydligt formulerade och stå i proportion till det som upphandlas. Därtill ska alla leverantörer behandlas lika, varför otydliga avtalsvillkor kan bidra till att upphandlingsprinciperna frångås. Studien undersöker följaktligen det beskrivna förhållandet mellan avtalsbestämmelser och upphandlingsprinciperna och eventuella utfall som diffusa bestämmelser kan leda till.

No description available.

No description available.