Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.  Detta står i konflikt med hur avtalen med utförarna är utformade. Avtalen bygger på en traditionell avtalssyn vilken innebär en misstro till att utförarna kommer fullfölja sina åtaganden. Kontroll och sanktioner är byggstenar i att säkerställa avtalsefterlevnad. Att avtal och avtalsuppföljning är utformade med olika inställning till utförare innebär att det finns utrymme för vinstdrivna bolag att göra avkall på de sociala kvalitetsaspekterna av äldreomsorgen till förmån för högre avkastning. Skulle så hända har kommunen få möjligheter att sanktionera detta agerande.

Bakgrund I Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden. Syfte Undersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt. Genom en enkätundersökning kartlades vilka av asfaltens egenskaper som är mest önskvärda hos respondenterna. Samtidigt önskades en inblick i urvalsprocessen av asfaltleverantörer och hur dessa rangordnades. Med undersökningen som grund analyserades LOU:s påverkan på upphandlingsprocessen av asfalt. Dessutom granskas den nuvarande utvecklingen av asfalten för att undersöka om forskningen följer önskemålen och behoven. Metod Information om asfaltbehovet insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som skickades till utvalda respondenter från både privat och offentlig verksamhet. Genom studier av nuvarande forskning skapades en uppfattning om det aktuella forskningsläget i asfaltbranschen för att sedan möjliggöra en jämförelseanalys av de sammanställda resultaten. Slutsats Undersökningen har visat att det finns ett stort intresse från både privata och offentliga verksamheter att tillgå inte bara en bra asfaltprodukt utan även en helhetslösning där god service i kombination med råd och kunskap inkluderas. Detta är en trend som återfinns inom flera kategorier i samhället. Som en konsekvens av att förväntan på service ökar blir också goda referenser allt viktigare. Sammanfattning 2014-08-23 En annan slutats baserad på respondenternas svar är att inköpspriset styr den offentliga verksamhetens beslut trots vilja att prioritera andra egenskaper. Som en konsekvens av LOU sker ofta stora mängder överklaganden vid upphandlingar där andra urvalskriterier än pris tillämpas. Detta gör det svårt för offentliga verksamheter att välja andra typer av asfaltslösningar, t.ex. miljövänligare alternativ. Asfalten är en produkt som redan från början haft en begränsad utveckling och den forskning som sker idag är främst riktad mot väg och gatuanvändning. Det gynnar offentliga verksamheter då det är deras främsta användningsområde medan de privata verksamheterna inte till samma grad får användning av denna innovation. En trend som kan uppmärksammas i asfaltutvecklingen är inriktningen mot självläkande asfalt. Denna asfaltsort utvecklas både i Sverige och i Nederländerna med avsikt att avsevärt minska behovet av underhållsarbete. Förhoppningen är att det ska spara både tid, resurser och miljö. Generellt sett är både den privata och offentliga sektorn neutralt ställda till asfaltleverantörers insatser. Det framgår tydligt att förbättringsmöjligheterna är många. Asfalten är i många situationer endast en "del-produkt" av ett större projekt och därför undersöks och utvärderas den inte tillräckligt grundligt. Nyckelord: Asfalt, LOU, väg, kommun, upphandling, gata, privat.

No description available.

Offentlig upphandling ska ske med alla företag i åtanke, och regelverket ska gynna en sund konkurrens. Tidigare studier har dock visat att mindre företag upplever hinder i samband med offentlig upphandling, regelverket som reglerar denna och dess praktiska implementering.Studien syftar till att undersöka om mindre företag, så kallade SME, i Sverige upplever hinder med offentlig upphandling och om dessa går att koppla till företagets storlek.En enkätundersökning på ämnet har genomförts och skickats ut till SME inom byggbranschen. Undersökningen har visat att SME upplever vissa problem med offentlig upphandling och att företagets storlek gör skillnad i hur den upplevs. Gemensamt för alla företagsstorlekar i undersökningen är upplevelsen att det vore gynnsamt med större fokus på kvalitet i offentlig upphandling. / Public procurement should be undertaken with all businesses in mind, and the regulatory framework should promote fair competition. However, previous studies have shown that smaller companies experience barriers related to public procurement, the regulatory framework governing it and its practical implementation. The study aims to investigate whether smaller companies, so-called SMEs, in Sweden experience obstacles with public procurement and whether these can be linked to the size of the company. A survey on the subject has been conducted and was sent to SMEs in the construction industry. The survey has shown that SMEs experience certain problems with public procurement and that the size of the company makes a difference in how it is perceived. Common to all company sizes in this study is the perception that it would be beneficial to have a greater focus on quality in public procurement. / <p>2023-06-27</p>

Large players within the construction sector have launched the goal of becoming climate-neutral by 2045. In Sweden, the construction sector accounts for approximately 20 % of the country's total emissions. Hence, the purpose of the study is to examine how approaches and frameworks within the eld of innovation can be employed to promote innovations that contribute to climate neutrality within the construction sector. The study perceives the term innovation as non-trivial advancements in process, system, and products. Consequently, the aim is to expand knowledge regarding the interplay between contractors and the Business to Government (B2G) channel while complying with the public procurement act (commonly referred to as the LOU). The selected methodology for this study consists of a qualitative case study with an exploratory approach as this suits the nature of the main research question (MRQ). The literature review primarily contributes with theories within the fields of Construction Innovation and Contract Theory to broaden the scope. The empirical findings indicate that the overall level of knowledge is deficient, both in the private and the public sector. Consequently, the procurements are greatly influenced by fear of procuring inadequate outcomes or being deceived by the contractor. To combat this, the empirical findings and the literature imply that long-term planning, knowledge-sharing, and market dialogue can prove to be viable strategies. In addition, based on the empirical findings and the need for risk allocation, innovation funds are suggested. The findings from this study expand the literature on innovation within Slow Systems, Construction Innovation, and Contract Theory. The study presents a profound understanding of which climate neutrality plays a pivotal role in the preface of novel ideas within the construction sector, which further impacts the adoption of innovations. However, there are certain limitations to the study. The employed case study is appropriate for exploring how questions and providing in-depth knowledge. Though the study is empirically rich, the findings are restricted to the context of this single case. Thus, further research is of value to further confirm or contradict the findings. / Stora aktörer inom byggbranschen i Sverige har som mål att bli klimatneutral till år 2045. I Sverige står byggbranschen för cirka 20 % av landets totala utsläpp. Syftet med studien är därför att undersöka hur tillvägagångssätt och ramverk inom innovationsområdet kan användas för att främja innovationer som bidrar till klimatneutralitet inom byggbranschen. Studien ser på innovation som icke-triviala framsteg av processer, system och produkter. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om samspelet mellan byggentreprenörer och Business to Government (B2G) kanalen samtidigt som man verkar under lagen om offentlig upphandling (vanligtvis benämnt som LOU). Den valda metodiken för denna studie består av en kvalitativ fallstudie med utgången i ett utforskande förhållningssätt eftersom det passar huvudforskningsfrågans karaktär. Litteraturöversikten bidrar primärt med teorier inom områdena Construction Innovation och Contract Theory för att bredda scopet. De empiriska resultaten tyder på att den övergripande kunskapsnivån är bristfällig, inom privat samt offentlig sektor. Följaktligen påverkas upphandlingarna i hög grad av rädsla för osäkra resultat eller att bli lurade av byggentreprenören. För att motverka detta visar de empiriska resultaten tillsammans med litteraturen att långsiktig planering, kunskapsdelning, marknadsdialog kan vara en möjliga strategier. Baserat på de empiriska resultaten samt behovet av riskfördelning, föreslås innovationsfonder. Resultaten från denn astudie utökar litteraturen om innovation inom Slow Systems, Construction Innovation och Contract Theory. Studien presenterar en djupgående förståelse för hur klimatneutralitet spelar en stor roll  igrunden för nya idéer inom byggbranschen, vilket ytterligare påverkar introduktionen av innovationer.Det finns dock vissa begränsningar för studien. Den enskilda fallstudien är lämplig för att utforska hur frågor och ge fördjupad kunskap. Även om studien är empiriskt utförlig, är resultaten begränsade till sammanhanget för detta enstaka fall. Därför är ytterligare forskning av värde för att ytterligare bekräftaeller motsäga resultaten.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav.  Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras. Förändringarna i förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv innebär inte att möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling ökar, dock ges den upphandlande myndigheten genom förslaget mer stöd i valet av vilka arbetsrättsliga krav som är tillåtna att ställa. / Public procurement is not only a method to acquire goods, but can also be used as a sociopolitical device to gain social visions. The method that supplied goods and services are produced by affect the labor and social conditions in the supply chain. By acquiring social conditions in a public procurement the procuring authority may strengthen the reliance of the citizens. Despite a comprehensive EU legislation in the area, it is uncertain which labor requirements the procuring authority may impose the supplier. The purpose of this thesis is to investigate to what extent a procuring authority may impose labor requirements in a public procurement, and to investigate if the proposal to a new procurement directive will result in an opportunity to impose labor requirements on the supplier. This thesis has concluded that it is not clear what labor requirements the procuring authority may demand the supplier of a public procurement. The biggest opportunity to demand a labor requirement to a supplier is by using award criteria. The Court of Justice of the European Union have clarified that social requirements may be used to meet needs of individuals and that award criteria do not need to be connected to the object of the procurement, but can be connected to the production of the goods or services of the contract. The thesis has also shown that the changes in the proposal to a new procurement directive do not increase the possibilities to require labor requirements in a public procurement. However, it does give the procuring authority further support in the choice of which labor requirements it may require.

The municipalities in Sweden can use the PBL-legislation to request a land developer to fund new public infrastructure in the dwelling area where the developer are active. The municipality have had two options to choose between. To purchase a contract with an entrepreneur that build the infrastructure paid by the developer, or let the developer both build and pay the infrastructure. The La Scala-judgment came 2001 from the EG-tribunal. This judgment have by many people been interpreted as that as public infrastructure in Sweden should be purchased by the municipalities through LOU. Therefore, the purpose of this report is to discuss how the land development process has changed and which problems that have arisen since 2010, when it became customary that the municipality should procure public streets and sewage facilities under the Swedish Public Procurement Act (“LOU”). The purpose is also to discuss if this way to proceed satisfies the purpose of LOU and also discuss if their can be any alternative interpretations of the La Scalajudgment than have been done so far for Swedish conditions. The questions that became a consequence of the purpose where answered as follow in the report: Changes Today, the general rule is that the municipality is to purchase all public streets itself in the land development process. This rule has replaced the freedom of choosing whether to do so, that previously existed. Necessary land transfers take place today at an early stage of the process, often when the zoning plan becomes valid, as compared to before when it took place late in the land development process. Problems Some problems have arisen in cases when the municipality procures. This leads to the conclusion that the land development process today has become more risky, significantly more expensive, and that it takes longer time before the houses are ready for occupants to move in to, than previously was the case. To what extent does this new procedure implement LOU’s purpose? LOU's purpose, to get an effectively use of tax money, is not fulfilled by this procedure because the municipalities do not have any expenditures, which means that there are no funds which can be considered “effectively used”. As the municipality has no cost, it is questionable whether it really is to the municipality that an entrepreneur sells his services, rather than to the land developer paying for the services. Overall, this means that the purpose is probably not fulfilled by this new procedure. In what situations can the LOU procedure be questioned? The consequences of LOU can be questioned where it leads to major problems that would not occur if the legislation was more flexible. An example of this is when there is a lone land developer, who builds on his own property. If the municipality procures this, as happens today, problems arise in terms of money, time and coordination problems. This because it is more efficient if the developer that are already active in the area build all necessary infrastructure. Can any other interpretations of the La Scala-judgment and it´s relationship to the Swedish development process be found? One alternative interpret is that the municipal should use LOU on this kind of contracts when there is a risk that the municipal lose financial resources if they don´t do it. In the Italian development process there is always a risk that the municipal lose financial resources if they don´t purchase the contracts. The Swedish land development legislation are structured so the municipality never take a risk to lose financial recourses if they let the developer build everything in the area and therefore the municipality never can lose financial recourses in these cases. The Swedish municipalities don’t get any advantages if they use LOU here because the developer pays the real cost for all parts of the contract. Therefore, LOU is irrelevant in this part of the development process. / I Sverige kan en kommun med stöd av PBL begära att en exploatör ska bekosta utbyggnad av allmänna platser där exploatören bygger nya bostadsområden. Kommunen har historiskt haft två utförandealternativ att välja mellan. Man har haft möjlighet att själv upphandla en entreprenör med LOU som bygger och som bekostas av exploatören eller låta exploatören både bygga och bekosta anläggningarna. År 2001 kom en dom från EG-domstolen som av många tolkats som att allmänna platser ska upphandlas via LOU av kommunen. Som en konsekvens har det de senaste åren skett en övergång där kommunen idag som huvudregel tillämpar LOU på utbyggnad av allmänna platser. Syftet är därför att diskutera hur exploateringsprocessen har förändrats och vilka problem som uppstått sedan 2010 då kommuner som en konsekvens av La Scala-domen upphandlar allmänna platser enligt LOU. Syftet är även att diskutera om detta förfarande uppfyller LOU:s syfte och om det finns några alternativa tolkningar av La Scala-domen än dem som hittills gjorts i Sverige. De frågor som följde på syftet besvaras i rapporten enligt följande Förändringar Huvudregeln är idag att kommunen ska upphandla alla allmänna gator själv i exploateringsprocessen istället för som tidigare när det som huvudregel var exploatören som upphandlade dessa. Erforderliga marköverföringar sker idag i ett tidigt skede, ofta i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, istället för som tidigare när det skedde i slutet av exploateringsprocessen. Problem Det finns risk för problem som tidigare inte funnits i lika stor utsträckning när kommunen upphandlar. Exempel är samordningsproblem och tidsproblem. Dessa leder sammanfattningsvis till att exploateringsprocessen idag riskerar att bli dyrare samt att det tar längre tid innan husen står inflyttningsklara än vad fallet var tidigare. Hur väl uppfyller detta nya förfarande LOU:s syfte? LOU:s syfte, att få ett effektivt utnyttjande av skattemedel, uppfylls inte eftersom det i dessa fall saknas skattemedel att få ett effektivt utnyttjande av. Syftet att alla företag ska ha möjlighet att sälja sin tjänst till kommunen kan starkt ifrågasättas eftersom det är exploatören som betalar för upphandlingen. I vilka situationer kan LOU-förfarandet ifrågasättas? De situationer där LOU-förfarandet kan ifrågasättas är där det uppstår stora problem som inte skulle uppstå om lagstiftningen medgav flexibilitet. Ett exempel på detta är de fall där det är en ensam exploatör som bygger på sin egen fastighet. Om kommunen upphandlar allmän gata, så som sker idag, uppstår problem i termer av pengar, tid och samordningsproblem eftersom det är mer effektivt att den exploatör som redan är verksam i området bygger all nödvändig infrastruktur. Finns alternativa tolkningar av La Scala-domen och dess förhållande till den svenska exploateringsprocessen? En alternativ tolkning är att kommuner ska upphandla den här typen an entreprenader i de fall kommunen kan förlora ekonomiska medel på att inte göra det. Så som den italienska exploateringsprocessen är uppbyggd finns alltid en risk att italienska kommuner gör en förlust i ekonomiska termer i de fall man väljer att inte upphandla infrastruktur offentligt. I Sverige är exploateringslagstiftningen däremot utformad så att kommunen aldrig tar någon ekonomisk risk och därför inte kan förlora ekonomiska medel i de fall man låter en exploatör upphandla en entreprenör. Kommunen har i det svenska fallet inte något att vinna på en offentlig upphandling eftersom det är exploatören som betalar den faktiska kostnaden. Offentlig upphandling saknar därför relevans och betydelse i den här delen av exploateringsprocessen.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

Emma Lou Diemer (b. 1927) is a leading American composer, pianist, and educator. Although she composed many outstanding advanced-level piano works, she also believes that composing for other levels is a good discipline for composers. Her two collections Reaching Out and Travels Through Sound contain various contemporary techniques that are highly approachable for intermediate-level students. The purpose of this study is to provide a pedagogical guide to contemporary elements present in these collections, which are ideal for developing skills that can prepare intermediate-level students for more complex modern music. Diemer incorporates such contemporary features as complex rhythms and meters, non-traditional notations, and extended piano techniques, as well as non-traditional textures and forms. These techniques are presented in a compact and informative but not too complicated manner, so that intermediate-level students can master them.

Extensive construction projects are often complicated and unique. It is, therefore, essential that the right competence participate to ensure all steps in the construction process are done the right way. This competence is often not sufficient for the participants who are interested in the construction of the building. Both the contractor and the developer, therefore, need to hire external consultants, who specialize in the area where additional knowledge is needed. Thus, the consultants' work in the construction industry fulfills an important function during the construction process. Therefore, it is in high interest, to ensure that the right consultant is chosen for the right assignment. This bachelor thesis only takes into account the relationship between entrepreneurs and consultants. The construction industry is, in many cases, traditional, and contractors often choose to hire consultants they have been happy with from previous projects, even though, they may not be the optimal choice for a project. This can mean, the contractor, who chooses to go the safe route miss out on innovative solutions other consultants may bring to the table, which results in slow industry development. The purpose of this thesis is to investigate how less established consulting companies, only with experience from public procurement, should proceed to become more sought after among contractors for private construction projects. To achieve a clearer picture of the situation, the advantages and disadvantages are compared with public and private procurement, respectively. It is further investigated what entrepreneurs want consultants to focus on for optimal collaborations. The results are based on interviews with respondents whose roles involve consulting purchases among the largest construction contractors in Sweden. The interviews were conducted with a total of nine respondents. The results from the interview study show that contractors see some recurring problems among consulting procurement. The contractors mainly wish the consultants could keep schedules better and be more controllable to reach the goal faster, which is often challenging to put concretely. The entrepreneurs' recommendations to smaller consulting firms were to focus on the skills they are best at and to present their organization and previous references in a professional way, whether they are from public or private assignments.