Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges årliga utsläpp av koldioxid. Sveriges riksdag har antagit ett klimatmål, senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Detta innebär att branschen står inför ett stort och viktigt arbete, att ställa om till att bli fossilfria och samtidigt vara konkurrenskraftiga för fortsatt lönsamma affärer. Den 1 januari 2022 trädde en ny lag i kraft, nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 ska klimatdeklareras. Syftet med deklarationen är att öka medvetenheten och kunskapen om en byggnads klimatpåverkan, ökad kunskap ska leda till att material med lägre klimatpåverkan väljs. Syftet med detta arbete är att i enlighet med Sveriges riksdags mål att 2045 vara klimatneutrala undersöka vilka åtgärder som är möjliga att genomföra för minskad klimatpåverkan i ett enskilt projekt. Målet är att genom att göra en klimatdeklaration för ett flerbostadshus kan de material som innebär högt klimatbelastning identifieras och utifrån resultatet utreda möjliga alternativa material med lägre klimatpåverkan samt kostnader för dessa. Detta resulterar i en åtgärdslista med prioriteringar av åtgärder som kan göras och till vilken kostnad. Resultatet av studien visar på att det finns stora möjligheter att minska klimatpåverkan för det undersökta referensprojektet. Studien utgår från en färdig projekterad byggnad vilket innebär att byte av stommaterial inte är möjligt att genomföra. Med andra val för minskad klimatpåverkan kan projektets utsläpp av koldioxidekvivalenter i skedet A1-A5 minska med 23%. Att genomföra dessa klimatbesparande åtgärder innebär en kostnadsökning med 3,2%, att spara 1 kg koldioxidekvivalenter med dessa åtgärder kostar 1.1 kr.

Uppdraget att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-grader och att minska effekten av den globala uppvärmningen är ett gemensamt uppdrag där inte bara nationer utan även städer har en avgörande roll. I Sverige bor över 87% av landets invånare i stadsområden eller tätorter och siffran förväntas att stiga. Städers utformning har därför ett stort inflytande på användningen av jordens resurser och mängden utsläppta växthusgaser. För att nå målet om 1,5-grad behöver länders åtagande mer än femfaldigats och för att öka takten i omställningen har flera länder, som Sverige, förbundit sig till att nå nollutsläpp eller klimatneutralitet till mitten av århundradet eller tidigare.  Sverige antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk med långsiktig målsättning om att inte ha några nettoutsläpp till år 2045. Ramverket tillsammans med andra politiska klimatmål har lett till att flera kommuner i Sverige har beslutat att bli klimatneutrala 2030. Nio kommuner har valt att axla ledarrollen och gå före i omställningsarbetet. För att förstå de möjligheter den kommunala verksamheten har att bedriva klimatarbete är det viktigt att undersöka kommunernas handlingskapacitet samt vad som skapar och försvårar kapaciteten.  Intervjuer har genomförts med strategiska nyckelaktörer i framgångskommunerna Lund och Umeå för att undersöka hur de tar sig an arbetet med klimatneutralitet och hur arbetet bidrar till att komma vidare med klimatarbetet. Viable Cities är ett innovationsprogram som både Lunds och Umeås kommun är delaktiga i, vars syfte är att skynda på omställningen i städer och med hjälp av digitalisering, samverkan och innovation. Båda kommunerna utgår från en projektorganisering i sitt arbete med klimatneutralitet där de samverkar med interna och externa aktörer.  Analysen utgick från fyra teman som identifierades induktivt; definition klimatneutralitet, fokusområden, organisering och kapacitetsskapande. Resultatet visar att klimatkontraktet som båda kommunerna skrivit under om klimatneutralitet till 2030 fungerar som en kraftsamling som enar politiken och bidrar med legitimitet i klimatarbetet. Trots det kommer kommunerna troligen inte uppnå målet då det finns brister gällande åtgärderna som vidtas samt att det är frågor som inte hanteras. Försvårande faktorer som går att se är att kunskap inte alltid leder till handling, ökat politiskt stöd inte alltid resulterar i att frågan blir prioriterad samt att ambitiösa mål inte är tillräcklig utan det måste även finnas resurser.

På senaste år har trender inom hållbarhet och miljöarbetet fått mer uppmärksamhet. Allt fler organisationer och privatpersoner börjar bli mer medvetna om potentiella hot som kommer från klimat- och miljöförändringarna, därmed ökar efterfrågan på olika sätt att klimatkompensera. Många tidigare studier har tytt på att det huvudsakliga bakomliggande motivet till att klimatkompensera ska främst vara på grund av etiska skäl och att många företag vill helt enkelt bara ta ansvar för sina miljöskadliga aktiviteter. Dock finns det även andra anledningar som motiverar företagen till att klimatkompensera, bland annat ekonomiska skäl. Syftet med detta arbete är att identifiera genomförbara lösningar till hur små och mellanstora företag kan klimatkompensera för verksamhetens befintliga leveransflöden. Denna studie är baserad på den kvalitativa metoden med en deduktiv ansats. Datainsamling har gjorts i form av intervjuer och litteraturstudier, totalt fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts under arbetets gång. Alla intervjuer är inspelade och därmed transkriberade för att undvika låg validitet samt reliabilitet. Resultatet visade för att lyckas med klimatkompensation så krävs det förståelse om både om hur mycket utsläpp som ska kompenseras för samt vilket projekt som är mest relevant att finansiera. Det finns många aktörer som kan stå till hjälp för mindre företag som inte har resurser att genomföra en kartläggning om utsläpp på egen hand. / In recent years, there has been an uprising trend of sustainability and different environmental works have received more attention than before. Many organizations and individuals are becoming more aware of the potential threats that come from climate and environmental changes, thus increasing the demand for different ways of carbon offsetting. Many previous studies have suggested that the main underlying motive for carbon offsetting is mostly due to ethical reasons and that many companies just simply take responsibility for their environmentally harmful activities. However, it is believed that there could also be other reasons that motivate companies to carbon offset, namely economic reasons. The purpose of this thesis is to investigate and find possible solutions for how small and medium-sized companies can carbon offset for their supply chain regarding transportation. This study uses a qualitative method with a deductive approach. Data was collected through interviews and literatures, four interviews in total were conducted and was performed in a semistructural way. The Interviews were recorded and transcribed to avoid low validity and reliability. The result showed that in order to successfully compensate for your emissions, the company is required to understand both by how much of the emissions need to be compensated for and which project is most relevant to invest in. There are many actors who can be of much help to the smaller companies that lack the resources to do their own emission mapping.

Denna studie syftar till att undersöka berörda samhällsaktörers inställning till att uppnå klimatneutralitet inom Sverige med bio-CCS som åtgärd. En kvalitativ innehållsanalys av remisser från klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande Vägen till en klimatpositiv framtid genomfördes med ett multi-level perspective för att studera dessa aktörers ståndpunkt. Aktörernas synpunkter identifieras och analyseras för att därefter ställas mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att det finns delade uppfattningar hos aktörerna angående bio-CCS och vad som behövs för att främja tekniken. De största hindren till att implementera bio-CCS som åtgärd anses vara ekonomiska och politiska aspekter, men att det även finns andra faktorer som har en betydande roll för att bio-CCS ska kunna ha ett inflytande till att Sverige ska uppnå klimatneutralitet till 2045. / This study aims to investigate the approach of relevant actors to achieving climate neutrality within Sweden with bio-CCS as a measure. A qualitative content analysis of referrals from the climate policy inquiry report Vägen till en klimatpositiv framtid carried out with a multi-level perspective theory to study the position of these actors. The actors' views are identified and analyzed and compared to previous research. The results show that there are divided opinions among actors regarding bio-CCS and what is needed to promote the technology. The main obstacles to implementing bio-CCS as a measure are considered to be economic and political aspects, other factors also have a significant role in influencing Sweden to achieve climate neutrality by 2045.

Fastighetsbranschen står för ca 20% av alla utsläpp av växthusgaser och 40% av all världensenergiförbrukning (RICS The World Built Environment Forum, 2019). Därför är det viktigtatt se på vilka åtgärder fastighetsägare kan göra för att minska miljöpåverkan.Miljöcertifieringar för byggnader är ett verktyg som används för att minska derasmiljöpåverkan och arbeta för fortsatt minskad påverkan i framtiden. Detta examensarbetefokuserar på nya miljöcertifieringar, mer specifikt NollCO2, med syftet att jämföra dennacertifiering mot LEED och dess påbyggnad LEED Zero. Syftet är även att undersökaincitament och hinder för NollCO2 via en kvalitativ intervjustudie som omfattas av totalt femintervjuer. Intervjuerna har utförts digitalt under våren 2021 med personer som haft insikt iNollCO2-certifieringens pilotprojekt. Resultatet från jämförelsen visade att det finns ett flertal skillnader mellan NollCO2 ochLEED, där den tidigare har mer omfattande krav för att godkännas, men samtidigt böranvändas som ett komplement till den senare för att ge en större effekt av minskadmiljöpåverkan. Jämfört mot LEED Zero är skillnaderna dock inte lika omfattande, då dessahar ett gemensamt mål om att nettonoll klimatutsläpp skall uppnås inom ett eller flerafokusområden. Intervjuerna visade att det finns flera incitament än hinder att använda sig avNollCO2 vid certifieringen av byggnader. Incitamenten har bland annat varit att företagenhaft höga hållbarhetsmål internt, kunskapsutvecklingen som fås via certifieringsarbetet ochatt företagen erhållit mycket positiv uppmärksamhet av deras val att bli pilotprojekt medNollCO2-certifieringen. Hinder har varit det omfattande arbetet som krävts för att få allaparametrar inom certifieringen rätt då det funnits brist på pålitligt underlag hosmaterialleverantörerna och brist på kunskap i byggbranschen. Uppfattningen har dock varitatt incitamenten övervägt hindren, då kunskapsläget börjar avancera. Effekten avcertifieringen har varit en utveckling av branschen där många leverantörer är intresserade avatt lära sig mer och arbeta med hållbara lösningar även för framtida kunder. Paralleller dragits till tidigare forskning som gjorts på äldre miljöcertifieringars incitamentoch hinder, där det visat sig finnas starkare incitament än hinder även för de äldrecertifieringarna. Diskussion har även förts gällande lönsamhetsaspekten med NollCO2, dåprojekt har högre produktionskostnader, men det är för tidigt för att kunna dra slutsatser omNollCO2-projekten är mer lönsamma än andra certifierade projekt. Den tidigare forskningenhar nämligen visat fastighetsägares uppfattning om att certifierade byggnader är merlönsamma än andra, speciellt byggnader med LEED- certifieringen. Skillnaden mot dentidigare forskningen är att aktörernas incitament bakom NollCO2-pilotprojekten inte verkarha påverkats av statliga regleringar enligt intervjustudien och skulle behöva utredas vidare.Inställningen till att välja nya miljöcertifieringar i byggbranschen har varit positiv, trots dehinder som finns mot att certifiera. Genom att delta som pilotprojekt har aktörerna fåttmöjligheten att vara pionjärer i att förändra branschen, men också göra en skillnad förbyggbranschen genom att visa att det är möjligt att använda lösningar för att byggaklimatneutralt. / As the real estate sector is responsible for approximately 20% of the global greenhouse gasemissions and 40% of the world's energy consumption (RICS The World Built EnvironmentForum, 2019), it is crucial to find solutions to reduce environmentally unfriendly emissions.Environmental building certifications are often used to enable property owners to takemeasures against their building’s environmental impact and ensure that such impact continuesto be lowered. This bachelor’s thesis focuses on new environmental certifications, morespecifically NollCO2, developed by Sweden Green Building Council (SGBC). The authorshave chosen to compare the certification to more established certifications like LEED, and itsadd-on LEED Zero. Furthermore, the purpose is to determine the drivers and barriers forusing the NollCO2 certification, which is made through an interview study compiled fromfive interviews. The interviews were conducted during the spring of 2021 with peopleinvolved in pilot projects for the NollCO2 certification. Results of the comparisons show that there are a number of differences between NollCO2 andLEED, where the former has more demanding requirements to be approved and it amends thelatter. Compared to LEED Zero, the differences are not as noticeable, since they are similar inthe way that net-zero emissions are to be achieved within the chosen focus area of thecertification. The study also showed that there are more drivers than barriers for NollCO2 asa choice of certification for buildings. The drivers for the interviewees have been theirinternal environmental policies, the knowledge to be gained from the certification experienceand also the positive attention drawn from their work as a pilot project with NollCO2. Thebarriers have been extensive work to get the parameters within the certification correct, as thematerial suppliers generally do not offer the same information about the material’s climateimpact. Also, the opinion of the interviewees was that the industry is lacking the requiredknowledge of sustainable building solutions. Although, the view was shared that the drivershave shown to outweigh the barriers. The pilot projects for NollCO2 has progressed therequired development of the industry according to the interviewees. This was shown in thesupplier’s developed knowledge of sustainable building solutions and an interest to continueto offer the same environmentally friendly solutions to all future clients. In the thesis, parallels are drawn to prior research to identify the drivers and barriers for olderbuilding certifications. It is shown that the drivers to use a building certification outweigh thebarriers with the older certifications. The profitability aspect with using NollCO2 is alsodiscussed, since these projects clearly have higher production costs and lower maintenancecosts. Although, it is early to draw clear conclusions on whether the project is profitable ornot, since the pilot project buildings have yet to be completed. Prior research has shown thatolder certifications, for example LEED, have been profitable for property owners in general.A difference found in the comparison to prior research, is the impact of governmentregulations and policies in a property owner’s choice to certify their buildings. This impacthas not been identifiable in the conducted interview study for this report and needs moreresearch. The attitude towards new environmental building certifications has been positive throughoutthe interviews, despite existing barriers. The NollCO2 pilots are being part of an industryevolution and have acted as pioneers for the property industry. The pilots have also made animpact on the building industry by showing that it is possible to use climate neutral solutionswhen building.

Dagens samhälle behöver genomgå en hållbarhetstransformation för att kunna möta de globala klimatutmaningarna. Disruptiva företag väntas leda denna rörelse då de har en möjlighet att leverera innovation och presentera produkter och lösningar som världen aldrig tidigare sett. Etablerade aktörer har ofta har svårt att ställa om och lyckas leverera hållbara produkter, bland annat då de har en förmåga att förbise lönsamheten i tillväxtmarknader eller att företagsstruktur och kultur är svårförändrad. Då innovativa företag av disruptiv karaktär väntas leda morgondagens gröna produktutveckling är det därmed intressant att undersöka ifall ambitiösa hållbarhetsstrategier kan vara en källa till disruptiv innovation. Syftet med detta arbete är att undersöka om hållbarhetsambitioner kan utgöra drivkraft för disruptiv innovation inom produktutvecklingsprocessen, samt att undersöka de möjligheter och utmaningar som tillkommer. Detta är en kvalitativ litteraturstudie där en teoretisk referensram byggts upp kring disruptiv innovation och hållbarhet. Intervjuer har genomförts hos ett företag som lyckats leverera en högpresterande och hållbar produkt som fått ett disruptivt genomslag. Resultatet från intervjuerna har analyserats sedan och jämförts mot teorin för att kunna besvara syftet. Resultaten påvisar att just hållbarhetsambitionerna hos företaget inte nödvändigtvis är den bakomliggande faktorn till den disruptiva produkten. Det disruptiva genomslaget beror troligtvis mer på företagets övergripande vision och koncept gällande att erbjuda en premiumprodukt innehållande; kvalitet, mätbar prestanda, framkant av innovation samt att produkten ska uppfylla ett större syfte. För att leverera på denna vision har företaget behövt utveckla nästintill samtliga komponenter själva, vilket ger en total komponentroll och därav stora möjligheter att påverka gällande innovation, hållbarhet och prestanda. / Today's society needs to undergo a sustainability transformation in order to meet the global climate challenges and goals. Disruptive companies are expected to lead this movement as they have an opportunity to deliver innovation and present products and solutions that the world has never seen before. Established players often have difficulty adjusting and succeeding in delivering sustainable products, among other things because they have an ability to overlook profitability in emerging markets or because the company structure and culture are difficult to change. As innovative companies of a disruptive nature are expected to lead tomorrow's green product development, it is thus interesting to investigate whether ambitious sustainability strategies can be a source of disruptive innovation. The purpose of this report is to investigate whether sustainability ambitions can act as a driving force for disruptive innovation in the product development process, as well as to investigate opportunities and challenges that arise. This is a qualitative literature study where a theoretical frame of reference is built around disruptive innovation and sustainability. Interviews have been conducted with a company that has succeeded in delivering a high-performance and sustainable product, which had a disruptive impact. The results from the interviews have been analyzed and compared against existing theory in order to be able to answer the purpose. The results show that the sustainability ambitions of the company are not necessarily the underlying driver for the disruptive product. The disruptive factor probably depends more on the company's overall vision and concept of offering a premium product which include quality, measurable performance, cutting edge of innovation and that the product must fulfill a larger purpose. To deliver on this vision, the company has had to develop almost all of the components itself, entailing a total component control and therefore great opportunities to influence on innovation, sustainability and performance.

Large players within the construction sector have launched the goal of becoming climate-neutral by 2045. In Sweden, the construction sector accounts for approximately 20 % of the country's total emissions. Hence, the purpose of the study is to examine how approaches and frameworks within the eld of innovation can be employed to promote innovations that contribute to climate neutrality within the construction sector. The study perceives the term innovation as non-trivial advancements in process, system, and products. Consequently, the aim is to expand knowledge regarding the interplay between contractors and the Business to Government (B2G) channel while complying with the public procurement act (commonly referred to as the LOU). The selected methodology for this study consists of a qualitative case study with an exploratory approach as this suits the nature of the main research question (MRQ). The literature review primarily contributes with theories within the fields of Construction Innovation and Contract Theory to broaden the scope. The empirical findings indicate that the overall level of knowledge is deficient, both in the private and the public sector. Consequently, the procurements are greatly influenced by fear of procuring inadequate outcomes or being deceived by the contractor. To combat this, the empirical findings and the literature imply that long-term planning, knowledge-sharing, and market dialogue can prove to be viable strategies. In addition, based on the empirical findings and the need for risk allocation, innovation funds are suggested. The findings from this study expand the literature on innovation within Slow Systems, Construction Innovation, and Contract Theory. The study presents a profound understanding of which climate neutrality plays a pivotal role in the preface of novel ideas within the construction sector, which further impacts the adoption of innovations. However, there are certain limitations to the study. The employed case study is appropriate for exploring how questions and providing in-depth knowledge. Though the study is empirically rich, the findings are restricted to the context of this single case. Thus, further research is of value to further confirm or contradict the findings. / Stora aktörer inom byggbranschen i Sverige har som mål att bli klimatneutral till år 2045. I Sverige står byggbranschen för cirka 20 % av landets totala utsläpp. Syftet med studien är därför att undersöka hur tillvägagångssätt och ramverk inom innovationsområdet kan användas för att främja innovationer som bidrar till klimatneutralitet inom byggbranschen. Studien ser på innovation som icke-triviala framsteg av processer, system och produkter. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om samspelet mellan byggentreprenörer och Business to Government (B2G) kanalen samtidigt som man verkar under lagen om offentlig upphandling (vanligtvis benämnt som LOU). Den valda metodiken för denna studie består av en kvalitativ fallstudie med utgången i ett utforskande förhållningssätt eftersom det passar huvudforskningsfrågans karaktär. Litteraturöversikten bidrar primärt med teorier inom områdena Construction Innovation och Contract Theory för att bredda scopet. De empiriska resultaten tyder på att den övergripande kunskapsnivån är bristfällig, inom privat samt offentlig sektor. Följaktligen påverkas upphandlingarna i hög grad av rädsla för osäkra resultat eller att bli lurade av byggentreprenören. För att motverka detta visar de empiriska resultaten tillsammans med litteraturen att långsiktig planering, kunskapsdelning, marknadsdialog kan vara en möjliga strategier. Baserat på de empiriska resultaten samt behovet av riskfördelning, föreslås innovationsfonder. Resultaten från denn astudie utökar litteraturen om innovation inom Slow Systems, Construction Innovation och Contract Theory. Studien presenterar en djupgående förståelse för hur klimatneutralitet spelar en stor roll  igrunden för nya idéer inom byggbranschen, vilket ytterligare påverkar introduktionen av innovationer.Det finns dock vissa begränsningar för studien. Den enskilda fallstudien är lämplig för att utforska hur frågor och ge fördjupad kunskap. Även om studien är empiriskt utförlig, är resultaten begränsade till sammanhanget för detta enstaka fall. Därför är ytterligare forskning av värde för att ytterligare bekräftaeller motsäga resultaten.

Idag är det viktigare än någonsin att koldioxidutsläppen börjar minska. Över hela världens sätts idag visioner, mål och regleringar som ska motverka de enorma klimatutsläppen som utges varje år. Byggbranschen är en stor bov och i Sverige står dem för nästan en femtedel av utsläppen. I EU står cementtillverkningen för nästan 3 procent av alla koldioxidutsläpp.  Cementa, Sveriges största cementtillverkare, har jobbat hårt sedan 2020 med att lägga upp en plan – Nollvision 2030. Med hjälp av CCS-tekniken kommer Cementas koldioxidutsläpp inte ta sig ut i atmosfären och därför bli noll. Utsläppen kommer istället lagras och förvaras under havsbotten och därför inte bidra till klimatförändringarna negativt. Denna CCS-fabrik kommer utvecklas på Slite, Gotland, under Cementas redan befintliga cementfabrik.  I detta arbete kommer utsläppen från dagens betong och framtidens betong presenteras samt jämföras. Med hjälp av Cementa och flera andra aktörer har data samlats in som lagt grunden till en livscykelanalys (LCA). En livscykelanalys är ett verktyg som visar hur stor klimatpåverkan en produkt har under sin livstid. I detta arbete har en helt ny LCA gjorts för framtidens betong där värdena jämförs med en LCA för dagens betong. Med hjälp av denna jämförelse går det att se hur positivt Slite kommer påverka klimatmålen för framtiden. Ett tidigare examensarbete har använts för att hitta en LCA för ett betonghus och trähus. Där framkom data för ett trähus som också kommer användas vid ena frågeställningen. Där är målet att se ifall framtidens betonghus skulle kunna släppa ut mindre koldioxid än trähus, vilket det sedan framkommer att det gör. När LCA:erna var färdiga och redo att jämföras framkom det tydligt att framtidens betong har betydligt lägre utsläpp än dagens betong. Utsläppen från framtidens betong var även mindre än trähus om jämförelsen gjordes från vagga till grav. Jämförelserna har gjorts i kg koldioxidekvivalent/m2 tempererad area. / Today, it is more important than ever that carbon dioxide emissions begin to decrease. Visions, goals, and regulations are being set all over the world today to counteract the enormous climate emissions that are released every year. The construction industry is a big culprit and in Sweden, they account for almost a fifth of emissions. Of these carbon dioxide emissions, cement production accounts for almost 8%, with the worst emissions occurring during the production state. Cementa, Sweden's largest cement manufacturer, has worked hard since 2020 to set up a plan - Agenda 2030. With the help of CCS technologies, Cementa's carbon dioxide emissions will not be released into the atmosphere and therefore have zero emissions. The emissions will instead be compressed and stored under the seabed and therefore not contribute to climate change negatively. This CCS manufactory will be developed on Slite, Gotland, under Cementa's already existing cement factory.In this rapport, the emissions from today's concrete and the concrete of the future will be presented and compared. With the help of Cementa and several other contributors, data has been collected that laid the foundation for a life cycle assessment (LCA). A life cycle assessment is a tool that shows how much of a climate impact a product has during its lifetime. In this work, a completely new LCA has been made for the concrete of the future where the values have been compared with an LCA for today's concrete. With this comparison, it is possible to see how positively Slite will affect the climate goals in the future.  A previous degree project has been used to find an LCA for a concrete house and a wood house. There was data for a wooden house that will also be used for one issue. The goal here is to see if the concrete houses of the future could emit less carbon dioxide than wooden houses, which will then be proven to be true.  When the LCAs were done and ready to be compared, it became clear that the concrete of the future will have a significantly lower emission value than today's concrete. The emissions from the concrete of the future were also lower than wooden houses, if the comparison was made from cradle to grave. The comparisons have been made in kg carbon dioxide equivalent/m2 temperate area.

The ever-increasing concentration of human activity in urban areas induces environmental problems beyond their boundaries on scales ranging from local to regional to global, such as resource depletion, land degradation, air and water pollution and climate change. Human-induced climate change is widely acknowledged as one of the greatest sustainability challenges of the present century and it is inextricably linked to urbanization. As a response to climate change, urban areas around the world have committed to reach climate neutrality within the next decades. In this context, the deployment of new technologies can have a key role in achieving carbon neutrality in urban areas. As new technologies emerge, it is essential to assess their environmental performance considering the broader systems context in order to ensure that they can indeed contribute to achieving climate neutrality without compromising environmental sustainability. This thesis aims is to provide insight on the environmental performance of emerging technologies that can be deployed in urban areas in order to contribute to achieving climate neutrality. The two technologies in focus are grid-connected solar microgrids and biochar-based systems for treatment of biomass waste and remediation of contaminated soil. The methods applied to conduct the environmental assessments and fulfil the aim of the thesis are: case studies, Life Cycle Assessment (LCA), Material and Energy Flow Analysis and Substance Flow Analysis. Moreover, as part of the research efforts, a spreadsheet model based on LCA data was developed. The assessment of the solar microgrid highlighted the importance of using explicit spatial and temporal boundaries when analyzing the environmental performance of energy systems, as it can increase the accuracy of the results. It also revealed that the choice of modeling approach can influence the results of the assessment, which motivates the application of different methodological approaches. Within this context, the assessment showed that in a short-term perspective the integration of a grid-connected urban solar microgrid into the Swedish electricity grid would not contribute to climate change mitigation, as solar electricity from the microgrid would displace grid electricity with lower carbon intensity. The assessment also indicated that operational and structural changes in the microgrid could reduce its climate change impact, albeit not to the extent to generate GHG emission abatements. The assessment of the biochar-based systems showed that these systems have many environmental benefits compared to incineration of waste and landfilling of contaminated soil. They have great potential to contribute to achieving climate neutrality, as they can provide net negative GHG emissions, owing mainly to carbon sequestration in the biochar. Between the two biochar-based systems, a system for on-site remediation can provide additional environmental benefits, as it can lead to more efficient use of resources. However, these systems also entail environmental trade-offs due to increased consumption of auxiliary electricity, while the extent of ecological and human health risks associated with the reuse of biochar-remediated soils is for the moment unknown. / Den ständigt ökande koncentrationen av mänsklig aktivitet i urbana områden orsakar miljöproblem utanför deras gränser på skalor som sträcker sig från lokal till regional till global, såsom utarmning av resurser, markförstöring, luft- och vattenföroreningar och klimatförändring. Mänskligt driven klimatförändring är allmänt erkänd som en av de största hållbarhetsutmaningarna under nuvarande seklet och den är nära kopplad till urbanisering. Som ett svar på klimatförändringen har urbana områden runt om i världen åtagit sig att nå klimatneutralitet inom de närmaste decennierna. I detta sammanhang kommer införandet av ny teknik ha en nyckelroll för att uppnå klimatneutralitet i stadsområden. När ny teknik dyker upp är det viktigt att bedöma dess miljöprestanda med hänsyn till den bredare systemkontexten för att säkerställa att tekniken verkligen kan bidra till att uppnå klimatneutralitet utan att kompromissa med miljömässig hållbarhet. Denna avhandling syftar till att ge insikt om miljöprestanda för framväxande teknik som kan användas i urbana områden för att bidra till att uppnå klimatneutralitet. De två teknikerna i fokus är nätanslutna solmikronät och biokolbaserade system för behandling av biomassavfall och sanering av förorenad mark. Metoderna för att genomföra miljöbedömningarna och uppfylla avhandlingens syfte är: fallstudier, livscykelanalys (LCA), material- och energiflödesanalys och substansflödesanalys. Som en del av forskningsinsatserna utvecklades dessutom en kalkylmodell baserad på LCA-data. Analysen av solmikronätet visade att det är viktigt att använda explicita rums- och tidsgränser vid analys av energisystemens miljöprestanda, eftersom det kan öka resultatens noggrannhet. Analysen visade också att valet av modelleringsmetod kan påverka resultatet, vilket motiverar en användning  av flera olika metoder. Inom detta sammanhang visade bedömningen att i ett kortsiktigt perspektiv skulle integrationen av ett nätanslutet urbant solmikronät i det svenska elnätet inte bidra till att begränsa klimatförändringen, eftersom solenergi från mikronätet skulle ersätta el med lägre klimatpåverkan. Bedömningen indikerade också att operativa och strukturella förändringar i mikronätet kunde minska mikronätets klimatförändrings påverkan, om än inte i sådan utsträckning att det skulle ge växthusgasutsläppsbesparingar. Bedömningen av de biokolbaserade systemen visade att dessa system har många miljöfördelar jämfört med förbränning av avfall och deponering av förorenad mark. De har stor potential att bidra till att uppnå klimatneutralitet, eftersom de kan ge nettonegativa utsläpp av växthusgaser, främst på grund av kolbindning i biokol. Vi jämförelse av de två biokolbaserade systemen så kan ett system för sanering på plats ge ytterligare miljöfördelar, eftersom det kan leda till en mer effektiv resursanvändning. Dessa system medför emellertid också miljöavvägningar på grund av ökad förbrukning av elektricitet, medan omfattningen av ekologiska och människors hälsorisker förknippade med återanvändning av biokolbehandlad jord ännu är okända. / <p>QC 20210419</p>

Environmental issues have been a trending topic for some time now due to constant changes. One of the most contributing industries is the construction sector. In Malmo, the construction industry is responsible for 20% of the total climate impact in the city. The first regional roadmap has been initiated in Malmo, which is called LFM30. Their focus is to increase the perspective of life cycle assessment (LCA), where different methods and materials are reviewed. The purpose of this degree project was to analyze and compare these to tools from different criteria, such as required knowledge, user-friendly, comparison-options, results and applicability in the early stages. These criteria have been analyzed in a case study, where a specific case has been examined. Climate impact has been calculated with BM and One Click LCA. The study was limited to Malmo and the initiative LFM30 and its affiliated companies. The case study shows that there’s good opportunity to develop this further, but to reach climate neutrality and climate positivity soon, it’s required that climate calculations are implemented as early as possible. The comparison between the two programs showed that BM is more limited function-wise but works more accurate and user-friendly than One Click LCA.