Människor utsätts för mer information än någonsin tidigare. För att underlätta processandet av information är det viktigt att presentera informationen på rätt sätt - anpassat efter användaren. Detta projekt genomfördes i samarbete med Linköpings kommun och det övergripande syftet var att undersöka hur man kan utforma ett gränssnitt för de återkopplingsrapporter som ska nå ut till anställda på företaget. För den första frågeställningen “Vad önskar förvaltningarna för information/data i en återkopplingsrapport?” valdes en kvalitativ ansats och en tematisk analys utfördes utifrån data från nio intervjudeltagare som arbetade på kommunen. Analysen visade att den data förvaltningarna var mest intresserad av handlade om volym, kategorier, vidarekopplingar, service och jämförelser med andra förvaltningar. Resultaten av den tematiska analysen lade även grunden för att besvara resterande två frågeställningar - “Hur bör denna information visualiseras för att den lättast ska kunna förstås och användas?” samt “Hur skulle ett gränssnitt för återkopplingsrapporten till förvaltningarna kunna se ut?”. För att besvara dessa frågeställningar presenterades tidigare forskning om hur rapporter utformas idag och teori kring existerande gestaltlagar samtidigt som det producerades en persona, kontextscenarier, en kravspecifikation samt skisser och en temporär prototyp av dashboard-karaktär.

It has previously been shown that the quality of the onboarding process affects the chances of a new hire staying at a company, yet it is common that companies have problems in succeeding to maintain a well-organized onboarding. To aid new hires in their onboarding, and to lower the amount of work for the HR personnel, chatbots can be used. In this project, a chatbot was developed for the onboarding process of a large company. Interviews were held with new hires and HR personnel which were used to create requirements for the chatbot. These were divided into two categories; information and functional requirements. A third category, non-functional requirements, was created based on Microsoft’s guidelines for development of conversational AI. Based on the requirements, a chatbot prototype was built using Microsoft Bot Framework with the use of two cognitive services, LUIS and QnA Maker. Both the requirements and the prototype were created iteratively. The information that the interview participants requested from the chatbot was eitherpractical or personal information, or information about the employer, the internal systems, or other employees. It was revealed that the chatbot mainly needed to answer simple questions and didn’t demand any procedural conversation flow which made the use of QnA Maker appropriate. However, for questions and tasks that would benefit or require a procedural flow QnA Maker’s follow-up prompts could be used in future work to create multi-turn conversations.

Humans as well as animals are born with a number sense, an innate ability to make approximations (Dehaene, 1997). However, low numeracy is an issue today and have a larger impact on the individuals lives than poor reading abilities (Parsons & Bynner, 2006). To be able to understand the cause of developmental dyscalculia the fully functional brain coping with numbers must be further investigated. The aim of this study is hence to examine how the number sense develop during maturation. Seven children and seven adults (all healthy) have participated in this neuro imaging study. The participants were required to perform a non-symbolic mathematic task and a control task both outside and within the scanner. The results indicate a transition of active areas in the brain during maturation. In the children prefrontal areas were recruited, and for the adults the activation was primarily found in the parietal cortex. These findings, despite low statistical power indicates a shift of neural activity from a more cognitive demanding task into an automated task. Further studies will have to replicate the experiment to validate the findings of this study.

In order to compile a comprehensive representation of the available guidelines regarding interface design for an elderly audience, the available literature was scoured. A prototype interface was then produced based on the guidelines produced from this in combination with previously established needs among elderly that are subject to home care. Six subjects participated in a series of usability test that were implemented to evaluate the design of the prototype, along with complementary interviews that served to investigate the subject’s attitudes towards such a product that the prototype represents in general. The chosen method for these usability tests proved problematic and appropriate measures had to be implemented in order for the tests to produce adequate data. The results of the attuned method showcased an expected animosity towards the type of technology used in the tests while at the same time demonstrating the perceived redundancy in the product due to already established systems in use by the subjects as well as the requirements for such a product to be viable. That is primarily the extended ability to contact and/or communicate with caregivers that such a product offers.

Användarcentrerad design utmärks enligt Saffer (2010:33–34) av att användarna är involverade i hela designprocessen. Detta kräver att kunden tillsätter resurser (Lindberg 2006:22). Enligt Hammarberg (Dunås 2017) är den inre digitaliseringen lika viktig som den yttre, därför finner uppsatsens författare det intressant att studier om användarcentrerad design i intranät är svårt att hitta. Syftet med studien är att undersöka kunduppfattningar och användning av användarcentrerad design i intranät ur ett leverantörsperspektiv. En teoretisk grundförståelse har samlats in genom litteraturstudier. Uppsatsens undersökningar har skett genom fokuserade intervjuer med tre intranätleverantörer i Sverige. En kompletterande dokumentstudie har gjorts av fackliga tidskrifter för att hitta användarnas uppfattning om it- system genom fackliga ombud. Studiens första slutsats är att kundens uppfattade organisationsnytta enligt leverantörernas perspektiv kan kopplas till att intranätet blir användbart, tillgängligt och accepterat samt att användarcentrerad design ger databaserade motiv och ökad interaktion. Studiens andra slutsats är att kundens uppfattade motargument till användarcentrerad design i intranät enligt leverantörerna är tid, pengar och bristande kunskap, vilket medför att investeringen kan vara svår att uppskatta. Tredje slutsatsen är att samtliga leverantörer använder aktiviteterna: förståelse, utvärdering, föreställning och design för att arbeta med användarcentrerad design i intranät. I förståelsen användes exempelvis workshops och card sorting, i utvärderingen användes bland annat testprotokoll, usability scale och three testing. I föreställningen nyttjas user stories och klickbara prototyper. I den konceptuella designen användes exempelvis user stories och power point samt att fysisk design uppnåddes med hjälp av agilt arbetssätt. Fjärde slutsatsen är att citaten och tolkningarna av fackföreningarnas tidskrifter tyder på att användarna inte är speciellt involverade i systeminförskaffandet och att användare mår dåligt över it- system vilket är intressant eftersom intervjuade leverantörer upplever att de arbetar användarcentrerat i designen av intranät.

Sidladdningar på webbplatser har visat sig ha stor påverkan på hur användare beter sig på webbplatser. Redan efter 1 sekunds fördröjning börjar användarens beteende ändras. Laddningsindikatorer kan användas för att minska den upplevda hastigheten av sidladdningar. Det finns olika varianter av laddningsindikatorer som fungerar på olika sätt. En traditionell laddningsindikator är spinner och en nyare, mindre undersökt, heter skeleton screen.  Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka effektiviteten hos skeleton screen att påverka den upplevda hastigheten av sidladdningar. Dessutom var syftet att utforma och demonstrera ett test för att förse webbutvecklare med vägledning om hur liknande test kan genomföras i syfte att avgöra vilken laddningsindikator de bör välja att använda vid utveckling. En prototypisk webbsida skapades i två olika versioner, en med 2 sekunders fördröjning och en med 4 sekunders fördröjning vid sidladdning. För att ladda sidorna användes spinner eller skeleton screen. För att samla in användares upplevda hastighet av webbplatsen utfördes användartester där deltagarna för varje sida fick uppskatta hur lång tid nedladdningen tog. Totalt deltog 14 testpersoner i åldrarna 13–47 år. Resultatet visade på att skeleton screen påverkade testpersonernas upplevda hastighet som kortast i både versionerna. Medelvärdet av alla resultatet från testpersonerna visade på att vid 2 sekunders fördröjning upplevdes sidladdningar som 0.89 sekunder med skeleton screen och 1,95 sekunder med spinner. Vid 4 sekunders fördröjning upplevdes skeleton screen som 1,38 sekunder och spinner 3,81 sekunder. Trots att skeleton screen var den laddningsindikator som minskade upplevd hastighet mest, fanns det delade åsikter om vilken laddningsindikator testpersonerna föredrog baserat på design och tidigare erfarenheter. Skeleton screen verkar inte vara meningsfulla på sidor med enstaka produkter, utan effektiviteten av skeleton screen visades främst vid laddning av flera produkter.

Denna studie undersöker vilka webbkaraktärsdrag det är som skapar tillit respektive misstro till små E-handelssidor. Studien är inspirerad av en liknande studie som utfördes av Seckler et.al (2014) där de som resultat skapade 18 webbkaraktärsdrag som påverkar tillit och misstro hos webbsidor. Datainsamlingsmetoderna som användes för att utföra studien var en enkätundersökning och intervjuer för att få in kvalitativ och kvantitativ data. Totalt deltog 15 personer i enkätundersökningen och 5 personer i intervjuerna. Deltagarna i enkätundersökningen var kunder eller besökare hos webbsidan som studien utfördes på och intervjuerna utfördes med nya besökare. Resultatet visade på att faktorer som Externa referenser, Design och Struktur, Funktionalitet och Erfarenhet är starka bidragande faktorer som skapar tillit. Starka bidragande faktorer som minskar tilliten till webbsidor är Design och Struktur, Funktionalitet och Information. Eftersom flertalet deltagare berättade något som berör erfarenhet hos företaget kan detta vara intressant att undersöka vidare på och kan leda till skapa riktlinjer för hur små E-handelssidor kan bli mer tillitsfulla.

This thesis examined the question “What barriers are preventing Swedish companies from performing a structured conversion rate optimization process?”. As the purpose is to obtain an understanding of what is preventing companies from successfully execute conversion rate optimization (CRO). Given that CRO is an important part in most digital marketing activities. And despite increase in budget and importance in marketing, resource constraint continues to be the biggest obstacle.  The method employed to investigate this question was qualitative interviews with participants who worked with websites in seven different companies. An analysis was carried out, estimating the participating companies’ level of knowledge, overall structure, what to prioritize and current obstacles. It was established that the interviewees had several different areas of concern with regards to conversion rate optimization. Limited time, budget, priorities, knowledge, ownership, structured approach and interpreting data, were all treated in the analysis. A discussion was carried out to argument the definition of “biggest” barrier, as some barriers were more common than others but easier to overcome. Overall, these obstacles could all be traced back to barriers as prioritization, structure and ownership. The conclusion was that companies must have a more structured working process within the area of conversion rate optimization in order for this practice to be prioritized as a substantial part of companies online marketing activities. / Denna uppsats har undersökt frågan "Vilka hinder hindrar svenska företag från att genomföra en strukturerad konverteringsoptimerings process?". Med syfte att få en förståelse för vad som hindrar företagen att utföra konverteringsoptimering (CRO). Då CRO är en viktig del i de flesta digitala marknadsaktiviteter. Och trots ökad budget och kunskap inom marknadsföring är resursbegränsningen fortfarande det största hindret. Metoden som användes för att undersöka denna fråga var kvalitativa intervjuer med deltagare som arbetade med webbplatser inom sju olika företag. En analys genomfördes, som tog upp företags kunskapsnivå, övergripande struktur, prioriteringar och nuvarande hinder. Det fastställdes att intervjuarna hade flera olika problemområden med avseende om konverteringsoptimering. Begränsad tid, budget, prioriteringar, kunskap, ägandeskap, strukturerat abetsflöde och tolkning av data, behandlades alla i analysen. En diskussion gjordes för att argumentera för definitionen av "största" barriären, eftersom vissa hinder var vanligare än andra men lättare att övervinna. Sammantaget kan dessa hinder alltså spåras tillbaka till hinder som prioritering, struktur och ägande. Slutsatsen var att företagen måste ha en mer strukturerad arbetsprocess inom området för konverteringsoptimering för att denna disciplin ska prioriteras som en väsentlig del av företagets marknadsföringsaktiviteter online.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport. För att ta reda på om objekts tillhörighet till samma respektive olika scener, d.v.s. omgivningar, påverkar hänsynstagandet till relationslikheter i likhetsjämförelser utförs ett experiment i vilket likhet mellan par av bilder jämförs. Det går dock inte att härleda ur experimentets resultat huruvida den marginella skillnaden i hänsynstagande till relationslikheter mellan experimentets två grupper av försökspersoner är en effekt av scenkontexterna eller ej.

Aldrig ensam: bilderbok till VR Jag har utforskat bilderboken och försökt utveckla en ny berättarform som bjuder in läsaren till en djupare dimension på samma gång som den ger bilderboken en chans att komma till “liv” på ett fysiskt vis. Jag har gjort detta genom att återskapa en barnbok, som jag illustrerat och skrivit tillsammans med Dr. Heather Briscoe, till en VR upplevelse. Genom att hämta mina akvarell-illustrationer ur bilderboken utforskar jag kontrasten mellan det analoga tvådimensionella och det digitala tredimensionella genom temat “Relation till naturen”. Berättelsen handlar om stunder ur ett barns liv och familjebanden som introducerar naturens kretslopp genom tidlös visdom. / Never Alone: Picture Book into VR I have studied the picture book and tried to develop a new narrative form that invites the reader to enter a deeper dimension while also giving the picture book a chance to come to “life” in a physical way. I have done this by recreating a children’s book, which I illustrated and wrote in collaboration with Dr. Heather Briscoe, into a VR experience. By bringing in my watercolour illustrations from the picture book, I explore the contrast between the analogue two-dimensional and the digital three-dimensional through the theme “Relationship to nature”. The narrative is about moments from a child’s life and the family ties that introduce nature’s cycles through timeless wisdom.