I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund. Ett arbete med icke-västerländska texter i skolan skulle kunna vara ett av flera hjälpmedel som bidrar till en ökad förståelse mellan människor i det mångkulturella samhälle vi lever i. / The purpose of this essay is to examine the representation of texts from non western societies in the teaching of Swedish in two different colleges, and to find out how the teachers that we interview use texts to broaden the students' perspectives. The empirical data in the essay is based on qualitative interviews with five teachers from different backgrounds. The results show that most of the teachers base their choice of texts on what is engaging for the students to read. The term non western text was only spontaneously mentioned by one of the participants. Three of the other teachers showed an interest in learning more about the subject in order to broaden their students' as well as their own perspectives. Our conclusion is that the teachers we interviewed are actively working to create in their students an appreciation of people from different backgrounds. We believe that working with texts from non western societies can be beneficial for increasing the understanding between people in our multicultural society.

Detta arbete syftar till att undersöka historielärares upplevelser och erfarenheter av att bedriva en interkulturell historieundervisning i heterogena klassrum. Studien ämnar också belysa vilka utmaningar historielärare bemöter och vilka stöd de efterfrågar. Den egna empiriska undersökningen kommer ligga till grund för besvarandet av studiens frågeställningar. Resultatet kommer att diskuteras mot teoretiska begrepp och tidigare forskning. Vi har intervjuat fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor i södra Sverige. I studiens teoridel har vi valt att belysa begrepp som är relevanta fördet interkulturella lärandet, till exempel interkulturell kompetens, interkulturell historisk kompetens, narrativ identitet och historiekultur. I delen som behandlar tidigare forskning har vi valt att belysa historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, metoder för en interkulturell historieundervisning, utmaningar och stöd i det interkulturella klassrummet och internationell forskning. Vi valde en kvalitativ metod. Respondenterna som deltagit är verksamma inom historieämnet.  Studiens resultat visar att lärare främst anpassar arbetssätt efter elevernas intresse. Lärare upplever utmaningar som elevers ensidiga historiesyn, språksvårigheter och känslighet. De stöd som lärare anser är viktiga behandlar styrdokumenten, läromedel och kollegialt arbete.