Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.

Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. / The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.

Independent schools are a central issue in the school world, the perception of independent schools varies and many people express opinions about them in the media. An independent school is according to the National Agency a school that has a different principal than the county or municipality. Independent schools may not charge fees but their revenue comes from municipal grants from municipalities (Berglund 2007, p. 10). An independent school can be driven by an association, foundation or company and to run an independent school requires a permit from the Education Department. The purpose of this paper is to see how four principals at independent schools with a Muslim profile are working to strengthen their students’ Muslim identity in relation to the society they live in and how schools work with value issues. We also had the intention of studying the schools environment. To help us, we used the following questions: How does the school principal integrate different value issues? What are the principals’ thoughts on their schools work with their students before meeting with the community? What are the principals thoughts on the schools work to enhance their students’ Muslim identity? What is the purpose of the school profile? What is the environment like in and around the school? We have used interviews and observations as a method to find out how principals producing work at an independent school with a Muslim profile, and how they work with students’ identity formation. In this qualitative study, we have interviews with two principals and two assistant principals and observations from three of the schools. Based on our research, we have concluded that there is little to distinguish an independent school with a Muslim profile from a public school. Both are part of the Swedish school system, so they must follow the national curriculum, the time plan, and the Education Act. According to the principals that we interviewed, what distinguishes an independent school with a Muslim profile from a public school is that they serve halal food, girls and boys have separate PE lessons, they have one lesson a week for the school's profile subject (Islam or Arabic), schools have a prayer room that students can access throughout the school day and the school is closed during the Muslim feasts. According to the principals that we interviewed, the main reason for choosing an independent school with a Muslim profile should be because of the work in the schools that is based on building up students’ Muslim identity. They do this for the students meeting with the society they live in, if the schools have built up a solid cultural foundation of the students, the transition to the community much easier. In our social world is the view of knowledge, learning and parenting culture bound. Lahdenperä writes about "learning -through-culture" and with this she means that children learn through their own culture, that shapes them as individuals and through it they learn what is worth to know (Lahdenperä 2003). Our observations revealed various differences between the schools’; the most obvious difference was the religious texts and symbols that were on Sham School. Our observations also showed different connections between the schools’; one was that they were in abandoned buildings, mostly in industrial areas. Another clear connection between the schools was that all had prayer rooms and these floors were covered with a large red carpet. The prayer rooms looked exactly like they do in a mosque. The conclusion of our study is that despite the schools’ public profile, independent schools with Muslim profile, they educate their students in different ways and their priorities are also different. Thus, one can´t assume that all independent schools with Muslim profile works the same way. Just as in public schools, it is about what the staff at the schools believe that the schools purpose and also their efforts to achieve the schools different goals.

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att mångabarn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket ären förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form avmodersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan.För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur sermodersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklandei mångkulturella skolor?Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tiopedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olikaskolor – båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrundResultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik ochbild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfterfram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen.Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt,men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen.Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemangfrån inlärarens sida. Alla människor har ett eget sätt att kunna lära sig och utveckla vidare detfrämmande språket som man lär sig, därför finns det inget något entydig metod att lära sig ettfrämmande språk som passar alla (Hultinger & Wallentin, 1996). Det är viktigt att individenfår vara med i olika sammanhang där språket används aktivt och man hör det nya språket(a.a.).

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.