<p>Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola <em>uppfattar</em> demokrati och elevinflytande samt deras <em>upplevelser</em> av detsamma.</p><p> </p><p>I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.</p><p> </p><p>I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.</p>

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.       Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet.

Pedagogisk dokumentation har under senare år blivit ett populärt arbetsverktyg i förskolan. Med fokus på att dokumentera barnen och verksamheten krävs det också att pedagogerna inom förskolan kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt. Det vill säga gällande barnens inflytande, integritet och pedagogernas makt inom den pedagogiska dokumentationen. Syfte Syftet med vår studie är att ta del av pedagogernas resonemang kring barnens inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan Metod Metoden som vi valde är en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal användes som redskap. Två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta pedagoger genomfördes. Samtalen utgick från några få öppna frågor. Resultat Resultatet tyder på att pedagogerna upplever både möjligheter och svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån förskolans läroplan. Resultatet visar även att pedagogerna är medvetna om att de måste ge barnen inflytande i deras egen dokumentation men också svårigheten med att hantera barnens integritet och makten pedagogerna besitter när dokumentationen genomförs.

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter. Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter. Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till frågesituationens unicitet och komplexitet.

No description available.

No description available.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper. De frågor som ställts för att besvara studiens syfte är 1) vilka föreställningar professionella har om processer som rör attitydförändring hos klienter de möter, 2) hur professionella upplever och reflekterar kring sin roll i möten med klienterna avseende vad som kan bidra till förändring av attityder samt 3) hur professionella upplever sitt maktförhållande till klienterna. De teorier som valts för studien är symbolisk interaktionism och teorier om makt.   Studien har en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med professionella som möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller valt att hoppa av högerextrema grupperingar. För analys av materialet har metoden innehållsanalys använts.   Studiens resultat antyder att professionellas föreställningar om sin roll i processer rörande attitydförändring hos klienter grundar sig i en förståelse för klienternas egen process i attitydförändringar. Vidare antyder resultatet att informanterna reflekterar kring och har kunskap om sin roll som professionell i möten med individer ur klientgruppen. Resultatet och diskussionen betonar de professionellas förhållningssätt gentemot klienterna de möter, samt vikten av att skapa en relation till klienten för att därefter jobba med attitydförändring. Vidare diskuteras slutsatser utifrån att informanterna antyder att det generellt verkar råda omedvetenhet och okunskap hos många professionella om förhållningssätt och bemötande gentemot individer ur klientgruppen.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem. Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook. Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook.

Diss. Linköping : Univ., 2001.