Sammanfattning Både Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde.   Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck. När pedagogerna planerar verksamheten ser vi att de har barnens intressen som utgångspunkt, utifrån vad de tror att barnen vill och behöver, men att barnen själva inte fysiskt är med i planeringen. Det framgår av vår undersökning att det ofta är ett barnperspektiv som pedagogerna beskriver när de talar om inflytande. Vi har även sett att yngre och äldre barns inflytande skiljer sig åt i förskolan och att det är viktigt att ta hänsyn till att olika barn uttrycker sig på olika sätt. En annan viktig aspekt som vi har lagt märke till under våra observationer är att barn ber om lov och söker pedagogers godkännanden ofta, detta har vi tolkat som att barn upplever att de inte får bestämma i sin egen vardag i förskolan.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid. På 1940-talet ansågs funktionshinder som ett hot för samhället och därför avskiljdes från allmänheten. I nutid har man åstadkommit vetenskaplig kunskap om funktionshinder vilket påverkat hanteringen av de funktionshindrade. Nu ges stöd till funktionshindrade för att deras vardagsliv ska underlättas och känna sig inkluderade i samhället.

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala. Studien har genomförts på försäkringsbolaget If som är verksamt i nio länder och har en ledande marknadsposition i Norden. För att erhålla material om kulturens styrande aspekter har tio semi-strukturerade intervjuer genomförts med anställda från If. Ur resultatet framkom att de anställda har en bild över hur man ska vara för att passa in i kulturen samt på vilket sätt de reglerar sina värderingar och beteenden för att överstämma med organisationskulturen. Vår slutsats är att kulturen inom If har en styrande funktion av de anställdas ”inre” då den formar riktlinjer för hur de anställda ska vara samt får dem att reglera sitt beteende i önskvärd riktning. Kulturen har ett inflytande på olika nivåer då den styr över vilka värderingar, egenskaper och beteenden som anses vara lämpliga respektive olämpliga. Från detta går det att urskilja en komplex bild av kulturens styrande aspekter.

ADHD var ett intresseväckande fenomen i den pedagogiska och specialpedagogiska debatten genom att det som företeelse ökade i den svenska grundskolan. Studiens syfte var att genom en kritisk diskursanalys problematisera samt analysera, om och hur låg- och mellanstadielärare bidrog till konstruktionen av fenomenet ADHD vid en grundskola. Uppsatsen tog sin vetenskapsfilosofiska utgångspunkt i kritisk realism och använde begrepp samt tillämpliga delar från Bourdieus och Foucaults teoribildningar. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, gavs en möjlig ansats till förståelse för fenomenet. På fältet etablerade fenomenet förhållanden vilka konstituerade och uppehöll en efterfrågan på diagnostisering, medicinering tillika kategoriska pedagogiska- och specialpedagogiska modeller. Detta ägde särskilt rum när behovet av struktur och ordning uppstod i klassrummet samt när lärare upplevde stress och otillräcklighet i sin yrkesutövning. Hos gruppen av informanter var denna efterfrågan på diagnoser uttalad och utbredd samtidigt som den tonades ned i betydelse. I denna studie framfördes synpunkten på att en hegemonisk diskursordning uppehållen av bland annat normaliserande makt fann sin tillämpning inom olika sociala nivåer av organisationen. Normalitetsdiskursen var bland annat iklädd medicinska, psykiatriska, psykologiska men även pedagogiska och specialpedagogiska attribut beroende på vilket ärende som fanns på agendan och vilka agenter som närvarade. Genom ett ingrepp i elevens identitet förflyttades vederbörande in i en abnormitet vilken verkställdes genom medlemskapet i den exkluderade gruppen kallad de här barnen. Det pedagogiska samtalet hos grundskollärarna angående eleverna uppehöll sig ofta kring fenomenet vilket i sig tjänade som normbildare och stabilisator av hierarkiska maktstrukturer på fältet. De krafter som gjorde att detta förhållande uppstod i organisationen gick att studera diskursivt. Studien gav en möjlig tolkning vilken kunde vara fruktsam i lärares strävan efter förståelse för och därmed möjlighet att omkonstruera sin pedagogiska och specialpedagogiska yrkesroll.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna. Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter. Skolans förhållande till kultur, barndom som nationellt intresse och kultursom fostran lyfter jag fram som tre tongivande föreställningar. Min tolkning är att dessa tre sätt atttala om barn i sin tur innehåller olika och i viss mån motsägelsefulla beskrivningar av barndom. Imin studie lyfter jag även fram det band som skrivs mellan svensk barnkulturpolitik och FN:skonvention för barnets rättigheter. Min avsikt är att visa hur barn skapas som nationellt intresse därde regionala kulturplanerna förhåller sig till barnkultur ur en rättighetsdiskurs. Utifrån min analys förstår jag de regionala kulturplanerna som del i en maktutövning vilken styrbarn mot önskvärda egenskaper och eftersträvansvärda beteenden. Den estetiska praktiken förväntasbidra till barns utveckling, både av den personliga identiteten men även som fostran avsamhällsmedborgare. Av studien framgår att det i mitt empiriska material synliggörs en dikotomimellan vuxenhet och vad som upplevs vara en specifik barnvärld.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Detta görs ur ett maktperspektiv för att se på vilket sätt den indirekta makten i form av resurser och könsroller påverkar hur föräldrar väljer att agera. Studien bygger på intervjuundersökningen "Tid och pengar" som genomfördes av Riksförsäkringsverket (RFV) i början av 2003. Intervjuerna har utförts över telefon och handlat om föräldrars inställning till olika områden gällande barnomsorg och föräldraledighet. Fokus ligger vid vad respondenterna angivit ha styrt den tidsmässiga fördelningen av föräldraledigheten. Tre regressioner har utförts för att studera hur olika faktorer påverkar fördelning av tid i föräldraledighet för man respektive kvinna, samt den procentuella fördelningen. Resultaten visade att den procentuella fördelningen samt faderns längd på föräldraledigheten till stor del styrs av mannens inkomst. Tjänar han mer tenderar han vara hemma längre och ta ut en större andel av föräldraledigheten. Moderns tid i föräldraledighet påverkas främst av det aktiva valet. Hennes val att vara hemma eller arbeta visar större effekt på såväl den procentuella fördelningen som hennes egen längd på föräldraledigheten än vad mannens val gör. Slutsatsen som dras utifrån dessa resultat är att den normativa bilden av manligt och kvinnligt spelar stor roll för hur föräldrarna agerar. Förklaringsfaktorn för moderns längd på föräldraledigheten är låg vilket tyder på att valda variabler inte är tillräckliga för att förklara hennes agerande. Tolkningen av detta blir att den normativa rollen har så starkt inflytande på kvinnans agerande som moder att det för henne blir en självklarhet att vara hemma en stor del av föräldraledigheten vad än hon har för resurser. Tolkningen av faderns beteende är att det främst är vinstintresset som styr där vinsten av ett hemmaliv vägs mot förlust inkomstmässigt. Med högre inkomst kommer ett bekvämare liv i hemmet vilket väger upp mot den ekonomiska förlusten i form av ersättning vid föräldraledighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin.

Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del. Motivation är ett komplext begrepp som bland annat inbegriper behov, rädsla, instinkter, vilja och självförverkligande. Att motiveras till förändring är en process med början i att inse sin situation kontra den önskade situationen och att komma över de ambivalenser som en förändring föder inombords. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som syftar till att göra just detta genom ett klientfokuserat samtal under ledning av en rådgivare. Att styra individer till en bättre hälsa innebär ett visst mått av kontroll och maktutövande som kan kopplas till Foucaults teorier om makt.   För att främja och bevara hälsa kan arbetsgivare arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gynnar individen men även arbetsgruppen och företaget. Hälsofrämjande åtgärder syftar till att förändra individers livsvanor så att de främjar hälsa och för det behöver individer motiveras till att arbeta aktivt med sin hälsa. Inom omvårdnadsförvaltning i en större svensk stad genomfördes under hösten 2010 ett pilotprojekt kring hälsofrämjande åtgärder genom att 26 anställda genomgick en hälsoprofilsbedömning (HPB) som utfördes med metodiken motiverande samtal. Denna utvärdering av pilotprojektet syftar till att undersöka om en HPB gav någon effekt för deltagarna i form av insikter kring deras hälsa och motivation till förändringar för en förbättrad hälsa. Utvärderingen diskuterar även om HPB är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande och om några ytterligare aspekter kan ges på hälsofrämjande arbete utifrån Foucaults teori om makt och kontroll. Utvärderingen genomfördes genom en enkät som sändes till samtliga deltagare samt genom intervjuer med fyra av deltagarna.   Utvärderingen visade att hälsoprofilsbedömningar med motiverande samtal har haft betydelse för något fler än hälften av studiens deltagare vad gäller insikter om hälsa, och en majoritet av deltagarna vad gäller motivation till en förbättrad hälsa. Tillsammans med deltagarnas positiva inställning till HPB som metod för hälsofrämjande åtgärder tyder utvärderingen på att detta är ett lämpligt sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande. Problematiseringen utifrån ett makt- och kontrollperspektiv argumenterar för att hälsofrämjande arbete, trots de positiva effekterna för individen, innehåller ett maktutövande och en kontroll av arbetsgivaren över de anställda, men även att det bidrar till de anställdas inre kontroll av sig själva vilket också är ett maktutövande.

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till. Det finns idag inget övervägande stöd för kvotering i Sverige.