<p>Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare.</p><p>Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna har varit öppna i sin utformning och en intervjuguide med exempelfrågor har använts som stöd i dessa. Fem lärare i blandade åldrar och kön har medverkat i intervjuerna som tagits upp med hjälp av en digital diktafon. Resultatet av intervjuerna har först transkriberats till text och lästs och genomgåtts grundligt. Sedan har de transkriberade intervjuerna bearbetats och delats upp i olika mönster/teman för att sedan bearbetas med hjälp av den teoretiska referensramen.</p><p>Resultaten i studien visade att läraryrket är ett mycket socialt yrke, där relationer står i fokus. Lärarna i studien talade om att de har en stor chans att påverka elever, främst genom att ha en god relation till dem. Det framgick även att lärarna i denna studie känner att de får stöd av skolan som organisation och att det kan påverka i mindre sakfrågor. I studien framkom det även att lärare upplever att makten bland elever är ojämnt fördelad, att det finns vissa elever som har mer makt. Det framkom att det ofta upplevs att det finns vissa ledartyper bland eleverna och att grupptryck är något som är ständigt närvarande, i större eller mindre utsträckning.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare. Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna har varit öppna i sin utformning och en intervjuguide med exempelfrågor har använts som stöd i dessa. Fem lärare i blandade åldrar och kön har medverkat i intervjuerna som tagits upp med hjälp av en digital diktafon. Resultatet av intervjuerna har först transkriberats till text och lästs och genomgåtts grundligt. Sedan har de transkriberade intervjuerna bearbetats och delats upp i olika mönster/teman för att sedan bearbetas med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultaten i studien visade att läraryrket är ett mycket socialt yrke, där relationer står i fokus. Lärarna i studien talade om att de har en stor chans att påverka elever, främst genom att ha en god relation till dem. Det framgick även att lärarna i denna studie känner att de får stöd av skolan som organisation och att det kan påverka i mindre sakfrågor. I studien framkom det även att lärare upplever att makten bland elever är ojämnt fördelad, att det finns vissa elever som har mer makt. Det framkom att det ofta upplevs att det finns vissa ledartyper bland eleverna och att grupptryck är något som är ständigt närvarande, i större eller mindre utsträckning.

The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.

Donald Trump, välkänd affärsman, programledare och numera USA:s 45:e president. Hur lyckades egentligen en man som inte varit i en politisk position tidigare övertyga ett helt land att han har vad som krävs för att styra det? Studien skall ta reda på vilka retoriska begrepp Trump använt sig av under sin valperiod och vilken effekt de har gett. Med en kvalitativ studie och retorisk analys undersöks Donald Trumps tal under the Republican National Convention, 2016. Den retoriska teorin anväands med hjälp av olika former såsom ethos, pathos, logos, ordfigurer och tankefigurer samt troper. En analys av hans användning av retorik och kommunikationsteorier görs för att få en så konkret bild som möjligt av hur Trump talade för att påverka sina väljare. Med hjälp av både videoformat och ett transkript av det valda talet dras slutsatsen att Trump varit en skicklig talare under det valda talet, då han fått med sig många människor till att stå på hans sida. Han för sig som en politiker bör och är tydlig med vad han vill förändra och vad som kommer ske när han blir president. Retoriken är en viktig del inom politiken och det gäller att använda den rätt för att nå ut till så många anhängare som möjligt. Trump har lärt sig av tidigare politiker hur viktigt retoriken är och nu ses han själv använda sig av den för att kunna vinna presidentvalet, trots att hans bakgrund saknar samma politiska erfarenhet som hans motståandare besitter. Trump har genom denna analys bevisats vara en duktig talare och kunnig inom det retoriska fältet. Han talar knappt en enda mening utan ett retoriskt begrepp och tidigt kan retorikens påverkan på hans röstare förstås. Han följer olika presidentiella strukturer och använder sig av de kommunikationsteorierna som presenteras. Trump vill vara en man för folket och lyckas övertyga med argument fyllda med ethos, pathos, logos samt ett bekvämt användande av figurer och troper. Hans framträdande är som en president bör vara. / Donald Trump, wellknown businessman, tv-host and nowadays the 45th president of The United States. How did a man without earlier political position convince a whole country that he had what it takes to rule it? This study will find out what rhetorical concepts Trump has used during his election and what effect it has given. With a qualitative study and a rhetorical analysis the speech made by Donald Trump during the Republican National Convention 2016 was examined. The rhetorical theory is used through different forms such as ethos, pathos, logos, word figures and thought figures as well as tropes. An analysis of his use if rhetoric and communication theories has been made to get an as clear picture as possible of how Trump affected his voters. By using both video format and a transcript of the chosen speech it can be concluded that Trump indeed was a skilled speaker during the chosen speech, which led to many people standing on his side. He acts like a politician should and is clear on what he wants to change and what will happen once he becomes president. Rhetoric is an important part of politics and should be used properly to reach out to as many supporters as possible. Trump has learned from earlier politicians how important rhetoric is and now he can be seen using it himself to win the presidental election, despite his lack of previous political activity and experience that his opponent possesses. Trump had through this analysis proven to be a great speaker and knowledgeble within the rhetorical field. He barely speaks a single sentence without any rhetorical concept and early on, the rhetorical impact on his voters can be understood. He follows different presidential structures and uses the communication theories which are presented. Trump wants to be a man for the people and succeeds to convince with arguments filled with ethos, pathos, logos as well as a comfortable usage of figures and tropes. His performance is as a presidents should be.