<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

In my diploma thesis I have described several management theories and concepts used in practice and illustrated them with examples from the practice. The theory does not always coincide fully with the praxis, there are rather some common points. Both the company I write about and its management system are very specific, therefore it is a very interesting example, but not generally predicative. I would be glad if this thesis could also serve as a well- arranged material for the people in our company. In the theoretical part I have treated the management theory first in general and then several particular theories or concepts which I examined more deeply. These are the manager theory, the motivation theory, critical success factors, management by objectives, knowledge management. The empirical part concerns the practical use of these theories the company of my interest. The whole thesis is thematically wide, but the extent is limited here. Therefore it does not contain whole descriptions of the theories, but rather insights and some chosen elements. Also the empirical part does not fully examine the function system of the company and the work in it, but chooses the elements corresponding with the theoretical concepts described instead.

Background &amp; problem: Modern day companies face increasingly harsh economic conditions,which in turn increases the pressure to meet markets requirements. When more stringentdemands are made on corporate finances, it is necessary to have sufficient knowledge aboutthe management of limited resources. Companies justify their existence by striving to achievetheir goals, financial as well as non-financial. Therefore, it is important to be aware that thereare a number of different goals at different levels of a company. One way of influencing theemployee’s personal goals and to create performance that is in favor of the organization’soverall goals is by using reward systems. The balance between rewarding employees to achievethe goals of an organization whilst consuming a limited amount of resources available for thispurpose is a challenge for all managers.Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse how a reward system is designedin accordance with company goals.Method: The thesis is based on a case study with a qualitative research strategy. The study isbased on previous research on reward systems and goal congruence. The conducted surveyconsisted of interviews with people who have a good understanding of reward systems.Result and conclusions: For the sales force, it is common to base the financial part of a rewardsystem on commission, a performance-based system. The results strongly suggest that financialrewards should be combined with non-financial rewards to increase the total benefit of theoverall reward system. Among these, personal responsibility, free working hours and praise, orpositive feedback should be emphasized. The conclusions of the study show that through theuse of a well-designed reward system, companies can create goal congruence despite a lack ofclear goals and in some cases even when these goals have not reached the employees. / Bakgrund &amp; problemdiskussion: Dagens företag möter allt hårdare ekonomiska villkor som isin tur leder till att det ställs högre krav för att överleva. När det ställs högre krav på företagensekonomi krävs det en god lära om hushållning med begränsade resurser. Företag skapar sittexistensberättigande genom att sträva efter att uppnå sina mål, finansiella som icke-finansiella.Därför är det viktigt att vara medveten om att det finns en rad olika målbilder inom olika nivåeri ett företag. Ett sätt att påverka de anställdas personliga målbilder och få dem att prestera ilinje med organisationens övergripande mål är att nyttja belöningssystem som styrmedel.Balansgången mellan att genom belöning styra sina anställda mot att uppnå organisationensmål och samtidigt förbruka en begränsad mängd resurser, som är tillgängliga för detta ändamål,är en utmaning för alla företagsledare.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ett belöningssystem designas iriktning med företags mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie med kvalitativ forskningsstrategi. Studien bygger påtidigare forskning om belöningssystem och målkongruens. Undersökningen utgjordes avintervjuer med personer som har god kännedom om belöningssystem.Resultat och slutsatser: För säljkåren är det vanligt förekommande att basera den finansielladelen av ett belöningssystem kring provision, ett prestationsbaserat system. Resultaten talarstarkt för att finansiella belöningar bör kombineras med icke-finansiella belöningar för att ökaden totala nyttan av det sammantagna belöningssystemet. Bland dessa läggs störst vikt främstvid eget ansvar, fria arbetstider och beröm, eller positiv feedback. Slutsatsen visar att företaggenom nyttjandet av ett väl designat belöningssystem kan skapa målkongruens trots enavsaknad av tydliga mål och i vissa fall även då dessa mål inte nått ut till de anställda.

Jämställdhet är ett omdebatterat ämne som får allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle och blivit en allt viktigare del av den svenska politiken. För att arbeta för jämställdhet har Sveriges regering beslutat att ha jämställdhetsintegrering som strategi. 2013 skrev Luleå kommun under den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen) vilket innebär ett tydligt engagemang för att arbeta mot att bli en jämställd kommun. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur en kommunal verksamhet tillämpar målstyrning för att integrera jämställdhet i organisationen och hur målstyrning i praktiken används ur ett vertikalt perspektiv. För att besvara studiens syfte har en fallstudie på Luleå kommun genomförts, där fem anställda på olika hierarkiska nivåer inom kommunen deltagit i intervjuer. Utöver intervjuer har interna styrdokument studerats. För att vidare besvara våra forskningsfrågor har begreppen anpassning- och omvandlingstolkning använts för att skapa förståelse för jämställdhetsarbetet. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med induktiva inslag där tidigare forskning kring jämställdhetsintegrering använts för att förstå det empiriskt insamlade materialet. Resultatet från studien visar att Luleå kommuns styrdokument huvudsakligen förhåller sig till anpassningstolkning med fokus på kortsiktiga mål. Resultatet visar också att samspelet mellan de organisatoriska nivåerna inte ger rätt förutsättningar för jämställdhetsarbetets vertikala resa. Resultatet visar att medvetenhet kring att omvandlingstolkningen finns, men att arbetet idag främst handlar om att synliggöra obalanser och reglera omedelbara orättvisor med fokus på anpassningstolkning. Uppsatsens slutsats är att den kunskap inom ämnet stannar högt upp i organisationen vilket medför att jämställdhetsarbetet huvudsakligen innefattar anpassningstolkningen. Studien visar att styrning mot jämställdhet är komplex och att målstyrning medför att jämställdhetsintegrering huvudsakligen tolkas utifrån anpassningstolkning. Avslutningsvis konstateras att om än medvetenhet kring omvandlingstolkningen verkar finnas, tycks de kvalitativa aspekterna av jämställdhet i dagsläget inte “fångas” genom målstyrning. / Gender equality is a discussed topic that is gaining increasing attention in today's society and has become an increasingly important part of Swedish politics. To work towards gender equality, the Swedish government has decided to have gender mainstreaming as a strategy. In 2013, Luleå municipality signed the European Declaration for Gender Equality (The CEMR- declaration), which implicates a clear commitment to work towards becoming an equal municipality. The purpose of this study is to create an understanding of how a municipality applies management by objectives to integrate gender equality into the organization and how management by objectives is used in practice from a vertical perspective. To answer the study's purpose, a case study at Luleå municipality has been carried out, where five employees at various hierarchical levels within the organization participated in interviews. In addition to interviews, internal documents have been studied. In order to further answer our research questions the concepts of adaptation and conversion interpretation have been used to create an understanding of gender equality work.   The thesis is based on a deductive method with inductive elements, where previous research on gender mainstreaming has been used to understand the empirically collected material. The result of the study shows that Luleå municipality’s governing documents mainly relate to the adaptation interpretation with a focus on short-term goals. The results also show that the interaction between the organizational levels does not provide the right conditions for the vertical journey of gender equality work. The result shows that awareness of the transformation interpretation exist, but that the work today mainly is about making imbalances visible and regulating immediate inequalities with a focus on the adaption interpretation. The conclusion of the thesis is that the knowledge on the subject stays on higher levels in the organization, which indicates that gender equality work mainly involves the adaptation interpretation. The study shows that governance towards gender equality is complex and that management by objectives allows gender mainstreaming to be interpreted primarily on the basis of adaptation interpretation. Finally, it is stated that, although awareness of the transformation interpretation seems to exist, the qualitative aspects of gender equality does not seem to be "caught" by management by objectives.

<p>Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.</p><p>Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.</p>

<p>När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid.</p> / <p>When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.</p>

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn. Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området. Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.

När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid. / When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

The problem is that traditional jobs have been office-based, with close supervision. In the Virtual Office (VO) situation managers have a resistance towards the managing of the workforce because they do not know how to manage virtual workers off-site, workers that they cannot see. They feel that managing virtual workers off-site places a huge burden on them. The biggest difference is the shift in management style from direct control to management of results. The biggest challenge for most organisations is to manage the workforce of the VO. The objectives of this research project are to determine how managers can manage a virtual workforce, improve communication and control the workforce. Comprehensive research has been done on the topic VO that includes articles from magazines, newspapers, Internet and textbooks. As sufficient reference resources are not available in South Africa the research was especially based on USA reference resources, due to the reported successful implementation of Virtual Offices in that country. Managers can effective management a virtual workforce by making use of MBO and not by monitoring activities. They can improve communication with the workforce by staying connected and they can control the workforce through feedback and support. This research has proved that the paradigm shift in the corporate world of work, any time, anywhere, in real space or in cyberspace is here to stay. Virtual workers and managers working away from the office is now a reality, and will become more common in the future. Companies who wait for the future to allow the VO to effectively take shape may find themselves at a competitive disadvantage. Now is the time for companies to create the conditions for the VO to emerge. / Business Management / M. Tech. (Business Administration)