No description available.

Hellbergs International ville ha en bättre design på sina skålhandtag. Det skålhandtag som används idag anses vara dåligt ur ett användarperspektiv samt dyrt att tillverka då ingen effektiviserad tillverkningsprocess har tillämpats. En designprocess från förstudie till färdig CAD-modell och ritningar redovisas i denna rapport. Särskild tonvikt lades vid att få skålhandtaget mer ergonomiskt samt att det skulle gå att användas av en så stor användargrupp som möjligt. En stor del av utvecklingsarbetet lades på att utforma skålhandtaget så att en förstagångsanvändare lätt förstår hur det ska användas. Resultatet blev ett skålhandtag som tydligt visar för användaren hur det ska användas genom att formen på skålen följer handtagets rörelsemönster. Skålens fasade sidor tillåter att handtaget greppas med arm och handled i neutralposition Ett fjäderbelastat gångjärn i handtagets fäste gör att handtaget kan fjädra ut och därmed ge tillträde till användare med stora händer och/eller tjocka handskar. / Hellbergs International wanted a better design for their recessed handles. Today’s recessed handles are not satisfactory in a user perspective and are expensive to produce because of an ineffective manufacturing process. A design process from a preliminary study to a finished CAD model and drawings are presented in this report. Particular emphasis was put on the recessed handle to make it more ergonomic and allow that it could be used by a as large group of users as possible. Much of the development work was done so that a first-time user can easily understand how it is used. The result was a recessed handle that clearly shows the user how it is used; the bowl follows the opening movement of the handle. The bowl’s beveled sides allow the handle to be gripped by the arm and wrist in the neutral position. A spring loaded hinge in the handle makes for a flexible movement and therefore allowing user with big hands and/or gloves access.

Forskningsstationen Kristineberg ligger vid Gullmarsfjordens inlopp i Bohuslän. Gullmarsfjorden har formen av en skål, vilket betyder att arter som vanligtvis lever längre ut till havs blir kvar när de sköljs in med vågorna då de har svårt att ta sig tillbaka över skålkanten igen. Det gör det till en bra plats att studera marint liv här och forskare kommer hit från hela världen. Det Bohuslänska landskapet har präglats av de karga bergen och havet genom historien, sillperioder har ökat befolkningen vid kustbandet och däremellan har befolkningen minskat. Idag är målet för forskningsstationen att utveckla svenskarnas marina kosthållning och på Kristineberg forskar man bland annat på alger, kravbor och annan marin odling och förädling. De ingår i organisationen Blå mat som i år har fått ett stort anslag från EU för att utvecklas och mitt examensprojekt har handlat om att utforska de arkitektoniska möjligheterna att göra Kristineberg till Blå mats fysiska centrum. / The Kristineberg research station is located at the inlet of the Gullmarsfjord in Bohuslän. The Gullmarsfjord has the shape of a bowl, which means that species that usually live further out to sea remain when they are washed in with the waves as they have difficulty getting back over the edge again. This makes it a great place to study marine life and researchers come here from all over the world to study here. The Bohuslän landscape has been characterized by the rough mountains and sea throughout history, herring periods have increased the population along the coastline and in between the population has decreased. Today, the goal for the research station is to develop the Swedes' marine diet, and at Kristineberg they are researching algae, crayfish and other marine cultivation, among other things. They are part of the organization Blue Food, which recently have received a large grant from the EU to reach their goal on develop marine diet in Sweden. My degree project explores the architectural possibilities of making Kristineberg the physical centre of Blue Food.

Folkets Hus har blivit ett kännetecken för staden och urbana miljön, Naturum tar plats i det rurala men också vidare ut i den obebodda naturen. Att kombinera Naturumets placering och program med Folkets Hus möjligheter till möte mellan människor kan fylla ett behov som länge gapat tomt i Sveriges glesbygd men som vi i lokala initiativ kan läsa in en önskan av att fylla detta tomrum. Naturumen blir ett viktigt exempel på hur publika byggnader kan fungera och verka långt ifrån det urbana sammanhanget, och att de även där fyller både funktion och syfte. Den rurala miljön behöver ett offentligt rum att samlas i, ett rum som kombinerar platsens essens på ett sätt som exempelvis Naturumet gör utmärkt, med människors behov av att mötas runt kultur och samhällsfrågor som få verksamheter gjort med samma bravur som Folkets Hus. Detta projekt är en undersökning i hur Folkets hus roll och funktion i samhället kan kombineras med Naturumens placering och program i ett marint sammanhang. / “Folkets Hus” has become a characteristic part of the swedish city and urban environment. “Naturum” finds its place in the rural and further into the uninhabited nature. To combine the placement of Naturum with the possibilities for people to meet that Folkets Hus offers can fill an empty gap in the Swedish countryside. Naturum is an important example of how public buildings can find a role far from the urban context, and that they even there have both function and purpose. The rural environment needs a public room to gather in, a room that combines the essence of the place in a way that the Naturum does in an excellent manner, together with peoples need to gather around culture and political questions in a way that few others have done greater in Sweden than Folkets Hus. This project is an investigation into how Folkets Hus role in society can combine with the program and placement of the Naturum in a marine rural context.

<p>Det rapporteras allt mer om naturkatastrofer i tropiska kustområden; tsunamin i indiska oceanen, översvämningar i Bangladesh och nu senast cyklonen i Burma.Samtidigt blir vi allt mer medvetna om att människan själv bidrar till de globalamiljöproblemen.</p><p>Vi åkte till Indonesien, ett tropiskt land med 17 000 öar och flera känsliga kustområden, för att ta reda på hur den tropiska kusten mår. Tsunamin 2004 drabbade landet hårt och den viktiga mangroveskog som ska skydda samhällena från översvämningar var redan borta. En orsak till att skogen huggs ned är för att ge utrymme till räkodlingar och stadsutbyggnad. Tidigare täckte mangroven 75 procent av tropikernas kuster, för att i dag endast täcka 25 procent. Mangroven håller, tillsammans med korallrev, fiskebeståndet högt och när mangroven försvinner minskar fisken i antal och Indonesien står i nu inför enfiskkris.</p><p>På flera håll runt om i landet har miljöorganisationer uppmärksammat situationen och börjat återplantera mangroveskog och även korallrev. Men åtgärderna blir otillräckliga då problemen med utsläpp, skogsavverkning och utfiskning fortfarande kvarstår.</p>

Det rapporteras allt mer om naturkatastrofer i tropiska kustområden; tsunamin i indiska oceanen, översvämningar i Bangladesh och nu senast cyklonen i Burma.Samtidigt blir vi allt mer medvetna om att människan själv bidrar till de globalamiljöproblemen. Vi åkte till Indonesien, ett tropiskt land med 17 000 öar och flera känsliga kustområden, för att ta reda på hur den tropiska kusten mår. Tsunamin 2004 drabbade landet hårt och den viktiga mangroveskog som ska skydda samhällena från översvämningar var redan borta. En orsak till att skogen huggs ned är för att ge utrymme till räkodlingar och stadsutbyggnad. Tidigare täckte mangroven 75 procent av tropikernas kuster, för att i dag endast täcka 25 procent. Mangroven håller, tillsammans med korallrev, fiskebeståndet högt och när mangroven försvinner minskar fisken i antal och Indonesien står i nu inför enfiskkris. På flera håll runt om i landet har miljöorganisationer uppmärksammat situationen och börjat återplantera mangroveskog och även korallrev. Men åtgärderna blir otillräckliga då problemen med utsläpp, skogsavverkning och utfiskning fortfarande kvarstår.

Förändringar i livsmedelsproduktionen är nödvändigt för att kunna mätta jordens befolkning som förväntas öka drastiskt de kommande åren. FAO menar att blickarna bör riktas mot haven och extensiva (ej utfodrade) odlingar för att producera hållbara livsmedel. I denna litteraturstudie har tidigare forskning inom odling av makroalger och musslor granskats för att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns för marina vattenbruk i Sverige. Resultaten visar att marina odlingar av den svenska inhemska arten sockertång (Saccharina latissima) samt inhemska blåmusslan (Mytilus edulis) som studerats i denna studie kan spela stor roll för att erbjuda människor hållbara och näringsrika livsmedel. Odlingar på platser med god vattengenomströmning orsakar inte någon tydlig negativ påverkan på botten- eller vattenmiljön. Detta på grund av att organiskt material från odlade makroalger och musslor, och näringsämnen genom exkrement från musslor, kan spridas med vattenströmmarna. Extensiva odlingar av dessa arter kan bidra med levnadshabitat för många vattenlevande organismer samt upptag av läckta näringsämnen från bland annat industrier och jordbruk och risken för övergödning reduceras. Odlingarna bör dock placeras långt ifrån miljöer med risk för möjliga fekala och industriella utsläpp. Studien visar att organiska miljögifter i alger och musslor generellt inte är en hälsorisk vid konsumtion. Däremot kan oorganiska miljögifter i form av tungmetaller vara en hälsofara. Kontinuerliga kontroller av bland annat miljögifter, virus och algtoxiner utförs idag men kommer fortsatt krävas för att erbjuda säkra livsmedel. Sockertång och blåmusslor har viktiga näringsfördelar och blåmusslor har ett högt proteininnehåll samt att de båda livsmedlen kan erbjuda essentiella fett- och aminosyror. Sammanfattningsvis finns det potential för marina vattenbruk i Sverige att producera näringsrika och säkra livsmedel på ett hållbart sätt som gynnar vattenmiljön. Samtidigt är marin odling av makroalger och musslor relativt nytt i svenska vatten och mer forskning behövs för att säkerställa att odlingarna inte påverkar miljö och människa negativt.

Present naval disputes indicates that naval compellence has endured since imperial expansionism and is still an active part of nation’s maritime diplomacy and strategy. In this study, I argue that sea power is more than a symbol of the aggressor’s national power and have a substantial impact on the outcome of naval compellence. Due to the exclusiveness of specific types of warships, the strategic prioritisation creates strategic cost that can signal resolve and credibility as sunk cost. Submarines also creates the opportunity for private signalling, without public transparency. Combining data from multiple datasets that compares the outcome of naval compellence between 1918-2011 with the naval power of the aggressor, this study presents systematic evidence that battleships increase the probability of successful naval compellence while carriers, conventional and nuclear submarines can’t be proven to have a significant impact on the outcome.

Östersjön omfattas av en stor mångfald marina ekosystemtjänster som livnär närliggande samhällen. Deras funktion är hotad av en mängd terrestra och akvatiska aktiviteter som har förorenat havet, vilket kräver en långsiktig hållbar förvaltning. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om och förstå utmaningar och möjligheter i att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Studien baseras på en granskning av förvaltningsmetoder hos länsstyrelser och kommuner i två områden som är skyddade av den regionala överenskommelsen Helsingforskonventionen; Höga Kusten i Västernorrland och S:t Anna-Missjö i Östergötland. Till grund för det analytiska ramverket ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport, som beskriver ekosystemtjänster som Östersjön bidrar med, samt även tjänsternas status, åtgärder och utmaningar som uppstår vid förvaltning. Resultatet baseras på kvalitativa metoder för att samla in data, genom att specifikt studera dokument samt intervjuer med lokala tjänstemän. Den insamlade empirin har blivit kategoriserad och analyserad i linje med Havs- och vattenmyndighetens rapport, därefter har innehållet diskuterats. Resultatet visar att mest fokus lades på hantering av övergödning, ohållbart fiske och reglering av föroreningar, samt deras trade-off- och synergieffekter som påverkar förvaltningen av just dessa ekosystemtjänster. Följaktligen, är det nödvändigt för tjänstemän att samverka med lokalbefolkningen för att uppnå en hållbar förvaltning av de skyddade områdena och deras ekosystemtjänster. Generella utmaningar ansågs vara tid, resurser och kunskap för förvaltning av marina miljöer. Dock genomsyrar myndighetens ramverk om ekosystemtjänster stora delar av länsstyrelserna och kommunernas arbete med marin förvaltning på Höga Kusten och S:t Anna-Missjö. Ekosystemtjänsternas status och funktioner är integrerade i länens och kommunernas förvaltningsmetoder av de skyddade områdena. Ekosystemtjänster som begrepp är däremot frånvarande och inte explicit nämnt i arbetet. / The Baltic Sea offers a diversity of marine ecosystem services which is providing support to nearby human communities. Their functions are jeopardized by terrestrial and aquatic activities which have heavily polluted the sea, necessitating long-term sustainable management. The aim of this bachelor thesis is to provide a scientific contribution to understanding the challenges and opportunities for reaching a good ecological status in the Baltic Sea, as well as insight into the ongoing management practices of Swedish county administrative boards and municipalities. Practices that involve conserving ecosystem services in two different marine protected areas the High Coast and St. Anna-Missjö, both of which have been designated important by a regional convention; the Helsinki Commission. Therefore, the Swedish Agency for Marine and Water Management has adopted a report on which ecosystem services the Baltic Sea provides, and the status of the services in different parts of the sea. This study is based on qualitative methods to gather data by a thorough reading of documents written by the counties and semi-structured interviews of local officials. The data has summarily been categorised and analysed in line with the national agency’s report, then discussed afterwards. The results show that the management practices were heavily emphasised on dealing with activities that lead to eutrophication, unsustainable fishery as well as regulation of polluting substances; where trade-offs and synergy-effects converge that impacts the management of other marine ecosystem services. Hence, it is necessary for officials to network with locals to have sustainable management of the protected areas and their ecosystem services. The officials pointed to the presence of a lack of time, resources and expertise in managing marine environments. Although the agency’s perspective on marine ecosystem services permeates large parts of county administrative boards and municipalities' work with marine management in the High Coast and St. Anna-Missjö. The status and functions of ecosystem services are integrated in their management practices of the protected areas. However, the concepts themselves are more absent and not mentioned explicitly.