I Sverige står byggbranschen för en energianvändning som motsvarar omkring 40% av den totala energianvändningen. Av en byggnads energianvändning sker den största andelen under driftsfasen. För att förbättra byggnaders prestanda har fokus legat på att erhålla låga U-värden för klimatskalet, framför allt genom ökad isolering. Ett problem som finns är dock att byggnaders förväntade energiprestanda inte alltid stämmer överens med den uppmätta prestandan. En faktor som skulle kunna minska en byggnads energibehov är värmetrögheten. Vid framtagning av en byggnads förväntade energibehov ingår värmetrögheten i form av en tidskonstant, som beskriver byggnaders förmåga att klara av tillfälliga temperaturförändringar utomhus utan att inomhustemperaturen ändras avsevärt. Det har dock visat sig vara svår att bestämma värmetrögheten samt dess påverkan på energianvändningen. Allt eftersom nya tekniker utvecklas med nya typer av konstruktioner som frångår det traditionella är det av intresse att analysera hur en byggnads förväntade energibehov enligt de metoder som används idag stämmer överens med den uppmätta energianvändningen, samt om värmetrögheten kan vara en faktor som påverkar den uppmätta energianvändningen. Syftet med detta arbete har varit att analysera energianvändningen för byggnader med icke-traditionella väggstommar av massivträ, för att jämföra den förväntade energianvändningen mot den uppmätta med två av de metoder som finns idag. För att göra en jämförelse mellan teoretisk och uppmätt energianvändning har en fallstudie genomförts där två villor med samma typ av väggstommar har analyserats. Villornas förväntade energianvändning har tagits fram genom beräkningar samt simuleringsprogram. Att använda två olika tillvägagångssätt har givit möjlighet att jämföra olika verktyg för att bestämma en byggnads förväntade energianvändning. Resultatet från studien har som tidigare studier visat på en skillnad mellan förväntad och uppmätt energianvändning, där det visat sig vara en svårighet att applicera värmetrögheten i energiberäkningar med de metoder som används idag. För att bestämma värmetrögheten för olika dimensioner av det studerade väggelementet har ett experiment genomförts med syfte att mäta tidskonstanten. Experimentet har utförts i en klimatkammare där lådor med väggelementen som samtliga omslutande delar har testats. Resultatet har visat på att det faktiska värdet för tidskonstanten frångår de förväntade värden som tagits fram genom beräkningsmetoder, där värmetrögheten för det väggelement som utgör stommen för de studerade villorna är högre än vad som används i beräkningar idag. Detta har givit indikationer på att de metoder som används idag inte är tillräckligt anpassade för nya typer av väggstommar, vilket skulle kunna bidra till att det förväntade energibehovet inte stämmer överens med det faktiska. Studien har visat på en alternativ metod att bestämma värmetrögheten för ett väggelement, samt givit indikationer på att fler studier inom ämnet skulle behöva genomföras för att på ett bättre sätt koppla samt ta hänsyn till värmetrögheten i energiberäkningar. / The energy use in the construction industry's in Sweden corresponds to about 40% of the total energy consumption. The largest share of a building's energy use takes place during the operational phase. In order to improve the performance of buildings the focus has been on obtaining low U-values for the building envelope, primarily through increased insulation. However, there is a problem that the expected energy performance of buildings does not always correspond to the measured performance. A factor that could reduce a building's energy needs is thermal inertia. When producing a building's expected energy needs, the thermal inertia is included in the form of a time constant, which describes the ability of buildings to cope with temporary temperature changes outside without the indoor temperature changing significantly. However, it has proven to be difficult to determine thermal inertia and its impact on energy use. As new technologies are developed with new types of constructions that depart from the traditional, it is of interest to analyze how a building's expected energy needs according to the methods used today match the measured energy use, and whether thermal inertia can be a factor that affects the measured energy use. The purpose of this work has been to analyze the energy use of buildings with non-traditional solid wood wall frames, to compare the expected energy use against the measured, using two of the methods available today. The comparison between theoretical and measured energy use  has been done through a case study, where two villas with the same type of wall frames have been analysed. The villas' expected energy use has been developed through calculations and simulation programs. Using two different approaches has provided the opportunity to compare different tools to determine a building's expected energy use. The results of the study have, like previous studies, shown a difference between expected and measured energy use, where it has proven to be a difficulty to apply thermal inertia in energy calculations with the methods used today. In order to determine the thermal inertia for different dimensions of the studied wall element, an experiment has been carried out with the aim of measuring the time constant. The experiment has been carried out in a climate chamber where boxes with the wall elements as all enclosing parts have been tested. The result has shown that the actual value of the time constant deviates from the expected values obtained through calculation methods, where the thermal inertia of the wall element that forms the frame of the studied villas is higher than what is used in calculations today. The study has shown an alternative method for determining the thermal inertia of a wall element, as well as giving indications that more studies in the subject would need to be done in order to in a better way connect and take thermal inertia into account in energy calculations.

Byggnaden inrymmer en förskola med fyra avdelningar, två förskoleklasser, sex lågstadieklasser samt kök och personalutrymmen. Centrum i huset är den stora salen som används för idrottsundervisning, samlingar, scenframträdanden, sammankomster, spontan rörelse och spontant relationsskapande. Alla övriga utrymmen omringar den. Med det största utrymmet som nav ges varje barn och varje vuxen möjlighet att, i både rumslig och social mening röra sig från det lilla ut i det stora i sin egen takt. På kortändan av salen kan stora dörrar öppnas ut mot gården. Stora salen är en yta som hela tiden finns nära till hands när någon i byggnaden behöver springa av sig, samlas eller byta miljö. / The building houses a pre-school with four divisions, two preschool classes, six lower classes, as well as kitchen and staff spaces. The center of the house is the main hall used for physical education, meetings, stage performances, gatherings, spontaneous movement and spontaneous relationship creation. All other functions surround it. With the largest space as hub, each child and adult is given the opportunity, in both spatial and social terms, to move from the little space into the big at their own pace. At the short end of the hall, large doors can be opened to the school yard facing the forest. The big hall is a surface that is always close to hand when someone in the building needs to run around, gather or a change of environment.

Det finns ett behov av temporära boenden i modulhusformat inom flera grupper. Av de fyra undersökta hade i alla fall hjälporganisationer ett direkt behov av dem och vidare fanns det lösningar som skulle kunna göra både militär, campingplatser och evenemang till potentiella kunder. Dock faller MFB i konkurrensen med idag befintliga produkter på marknaden. Det är för tungt, dyrt och otympligt för att kunna transporteras några längre sträckor och kräver dessutom lyftkran för att kunna monteras, något våra undersökta målgrupper uttryckte som en klar försvårande omständighet. Målgruppen som återstod var den inom Sverige som i rapporten kallats campingplatser/evenemang. Här finns ett intresse, om än relativt svagt, för att hyra in MFB under korta perioder. Efter att ha gjort en kostnadsutredning på förslaget om att skapa ett bolag som istället för att sälja MFB hyr ut dem, kunde det dock återigen konstateras att MFB var för tungt, dyrt och otympligt för att kunna bli lönsam.  Slutsatsen är att det inte är värt att gå vidare med rådande förslag på modulhus. Lättare material, montering enbart med hjälp av manskraft och mindre format är alla nödvändiga åtgärder för att ha en chans att konkurrera på dagens marknad. / There is a need for temporary accommodations in modular sizes within several groups. Of the four we studied at least help organizations had a need for them and also there were solutions that could make both military, camps and events to potential customers. However, MFB falls in the competition with today existing products on the market. It is too heavy, expensive and unwieldy to be transported long distances and also requires a crane to be mounted, something our target groups surveyed expressed as a clear aggravating factor. The target audience that remained was that one within Sweden that we call camping sites / events. Here is an interest, albeit relatively weak, for the loan of MFB for short periods. After doing a cost study on the proposal to create a company and instead of selling MFB rent them out, however, we could once again conclude that MFB was too heavy, expensive and unwieldy to be profitable. Our conclusion is that it is not worthwhile to proceed with the current proposal for modular housing. Lighter materials, assembly using only man power and smaller size are all necessary steps to have a chance to compete in today's market.

Detta examensarbete har arbetats fram under våren 2008 och dess syfte har varit att se hur man kan använda tre- och fyrdimensionella dataverktyg för att få en så effektiv montering av massivträstomme som möjligt för hus typ B1a på Valö Fyr. Inför skrivandet av denna rapport gjordes en litteraturstudie om trä, massivträelement och Building Information Model (BIM). Utifrån tvådimensionella (2D) ritningar från arkitekten modellerades ett komplett tredimensionellt (3D) hus av typ B1a på Valö Fyr. Sedan från konstruktörens ritningar gjordes en 3D- modell av massivträstommen. Denna modell blev sedan grunden för den fyrdimensionella (4D) visualiseringen för montaget av stommen. I 4D är tiden den fjärde dimensionen. För att göra 3D- modellerna användes Autodesk Revit och för 4D- visualiseringen Ceco Visual 2008. Att använda rätt 3D- och 4D- verktyg är viktigt för byggbranschen. En 3D-modell som använder BIM- tekniken gör att man kan inkludera så mycket mer än bara det synliga i modellen. Man kan göra olika listor och lagra information som man kan ha nytta av under projekteringen, produktionen och förvaltningen. I ett projekt av Valö Fyrs storlek kan man ha stor nytta av att använda 3D- och 4D- modeller. Man kan t ex upptäcka olika krockar i elementen i en 3D- modell och i förtid och med hjälp av 4D kontrollera att monteringen kommer att fungera. / <p>Uppsatsnivå: C</p>

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler än två våningar i trästomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick därför börja från början då förbudet hävdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella träbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivträ i början av 2000-talet. Limnologen i Växjö är ett bra exempel på hur långt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar också på områden inom tekniken som behöver förbättras. Den här uppsatsen behandlar översiktligt hur trähusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus på entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivträtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivträ har tagits fram. / Between 1874 and 1994, Swedish legislation limited the use of timber in load- bearing structures of residential buildings. The use of timber was prohibited in buildings of more than two storeys. During this period, much of the knowledge of the craftsmen and engineers was lost. Therefore, when legislation changed, there was a large need for regaining old and developing new knowledge in the field of timber construction and timber engineering. The number of multi- storey projects was not very large during the first years. Partly due to that the Swedish government developed a national strategy for the increased use of wood in construction in the beginning of the 21st century, progress was made in developing new techniques and the number of projects increased. The project Limnologen in Växjö is a good example of the current status of Swedish timber engineering, but also points to the fields where there is still some work to be done. This essay reports briefly on the building of wooden houses in Sweden in general, and describes the project Limnologen in particular. Issues like type of contract, stabilization, fire protection and solutions to prevent sound from transmitting are dealt with. Also a description of the development of cross- laminated timber (CLT) and how concepts based on CLT have been developed is given.

Trä är och har sedan länge varit en av Sveriges mest exporterade råvaror. Branschen sysselsätter idag omkring 100 000 människor i landet. I samband med de senaste årens miljödiskussioner bör husens uppbyggnad diskuteras. Syftet med detta examensarbete är att främja husbyggnation i massivträ som de senaste åren fått mer publicitet inte bara på den svenska marknaden men också i centraleuropeiska länder. Frågorna i detta arbete handlar om att identifiera de vanligast förekommande ytterväggskonstruktionerna och jämföra deras materialkostnader samt kostnader för arbete vid montering. För att ha kunnat göra en rättvis jämförelse har BBR’s energikrav varit den gemensamma nämnaren för ytterväggskonstruktionerna. Frågorna har besvarats genom intervjuer med tillverkare av prefabricerade massivträväggar, träregelväggar och betongväggar varpå energiberäkningar utförts i samband med framtagning av olika väggkonstruktioner för att få fram tre lika energieffektiva väggar. Dessa väggar har sedan kostnadsjämförts. Resultatet visar att den vanligast förekommande massivträväggen består av tre till fem lager korslimmade bräder som tillsammans bildar en KL-skiva. På dessa kan isolering och fasad appliceras och på så sätt få en vägg jämförbar med en träregelvägg eller betongvägg. Det visade sig efter gjorda undersökningar att massivträväggen är marginellt dyrare än träregelväggen men väsentligt mycket billigare än betongväggen. / Wood is and has long been one of Sweden’s most exported commodities. The industry currently employs about 100 000 people in the country. In conjunction with the recent environment discussions the construction of houses should also be discussed. The purpose of this study is to promote housing construction in solid wood, which in recent years has received more publicity not only in the Swedish market but also in central European countries. The questions in this project is about identifying the most common exterior wall constructions and compare their costs for materials and labor costs during assembly. To have a fair comparison, the BBR's energy requirements have been the common denominator of the exterior wall constructions. The questions have been answered through interviews with manufacturers of prefabricated solid wooden walls, wooden stud walls and concrete walls after which energy calculations conducted in connection with the development of various wall constructions to produce three equal energy-efficient walls. These walls have then been compared by their costs. The results show that the most common wall of solid wood consists of three to five layers of cross-laminated planks that make up a CLT-board. On these insulation and façade are applied and thus obtain a wall which is similar to the wooden stud wall or concrete wall. It was found after the investigations were made that the wall of solid wood is marginally more expensive than the wooden stud wall but significantly cheaper than the concrete wall.

The compressive strength perpendicular to grain of cross laminated timber (CLT) was studied experimentally. The problem was also theoretically analyzed and a finite element model was created and solved using a commercial finite element software package. The experiments were carried out with three layer CLT specimens of dimensions 200x200x120 mm and 300x300x120 mm. In some of the experiments a contact free deformation measurement system was used to analyze the strain field during loading. Different ways to apply the load were used: over the whole surface of the specimens and by a 50 mm wide steel bar. The position of the steel bar in relation to the specimen edge and its orientation relative the surface grain direction was varied. It was found that the compression strength of the cross laminated timber depended on the way in which the load was applied. The compression strength perpendicular to grain was found vary from 2.9 N/mm2 for specimens loaded by a line load at the edge of the specimen and parallel to the surface grain direction to 5.8 N/mm2 for specimens loaded by a line load at the specimen centre and perpendicular to the surface fiber direction. / Tryckhållfastheten vinkelrät fiberriktningen i korslimmade massivträskivor (CLT) bestämdes experimentellt. Även teoretiska studier genomfördes med hjälp av ett kommersiellt finita elementprogram. Provningarna genomfördes på treskiktsskivor med måtten 200x200x120 mm samt 300x300x120 mm. I vissa av försöken användes dessutom ett mätsystem för beröringsfri deformationsmätning för att bestämma töjningsfälten. Olika sätt att belasta provbitarna undersöktes: genom att belasta hela provytan eller genom att belasta provet med en 50 mm bred stålstav. Stålstavens läge i förhållande till provbitens kant och dess orientering i förhållande till ytskiktets fiberriktning varierades. De experimentella resultaten visade att hållfastheten beror på hur provbitarna belastas. Tryckhållfastheten varierade mellan 2.9 N/mm2 för fallet med en linjelast vid provbitens kant och orienterad parallellt med ytskiktets fiberriktning och 5.8 N/mm2 för fallet med en linjelast mitt på provbiten och orienterad vinkelrät mot ytskiktets fiberriktning.

<p>I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler än två våningar i trästomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick därför börja från början då förbudet hävdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella träbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivträ i början av 2000-talet. Limnologen i Växjö är ett bra exempel på hur långt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar också på områden inom tekniken som behöver förbättras.</p><p>Den här uppsatsen behandlar översiktligt hur trähusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus på entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivträtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivträ har tagits fram.</p> / <p>Between 1874 and 1994, Swedish legislation limited the use of timber in load- bearing structures of residential buildings. The use of timber was prohibited in buildings of more than two storeys. During this period, much of the knowledge of the craftsmen and engineers was lost. Therefore, when legislation changed, there was a large need for regaining old and developing new knowledge in the field of timber construction and timber engineering. The number of multi- storey projects was not very large during the first years. Partly due to that the Swedish government developed a national strategy for the increased use of wood in construction in the beginning of the</p><p>21st century, progress was made in developing new techniques and the number of projects increased. The project Limnologen in Växjö is a good example of the current status of Swedish timber engineering, but also points to the fields where there is still some work to be done.</p><p>This essay reports briefly on the building of wooden houses in Sweden in general, and describes the project Limnologen in particular. Issues like type of contract, stabilization, fire protection and solutions to prevent sound from transmitting are dealt with. Also a description of the development of cross- laminated timber (CLT) and how concepts based on CLT have been developed is given.</p>

<p> </p><p>The compressive strength perpendicular to grain of cross laminated timber (CLT) was studied experimentally. The problem was also theoretically analyzed and a finite element model was created and solved using a commercial finite element software package. The experiments were carried out with three layer CLT specimens of dimensions 200x200x120 mm and 300x300x120 mm. In some of the experiments a contact free deformation measurement system was used to analyze the strain field during loading. Different ways to apply the load were used: over the whole surface of the specimens and by a 50 mm wide steel bar. The position of the steel bar in relation to the specimen edge and its orientation relative the surface grain direction was varied. It was found that the compression strength of the cross laminated timber depended on the way in which the load was applied. The compression strength perpendicular to grain was found vary from 2.9 N/mm² for specimens loaded by a line load at the edge of the specimen and parallel to the surface grain direction to 5.8 N/mm² for specimens loaded by a line load at the specimen centre and perpendicular to the surface fiber direction.</p><p><strong> </strong></p> / <p> </p><p>Tryckhållfastheten vinkelrät fiberriktningen i korslimmade massivträskivor (CLT) bestämdes experimentellt. Även teoretiska studier genomfördes med hjälp av ett kommersiellt finita elementprogram. Provningarna genomfördes på treskiktsskivor med måtten 200x200x120 mm samt 300x300x120 mm. I vissa av försöken användes dessutom ett mätsystem för beröringsfri deformationsmätning för att bestämma töjningsfälten. Olika sätt att belasta provbitarna undersöktes: genom att belasta hela provytan eller genom att belasta provet med en 50 mm bred stålstav. Stålstavens läge i förhållande till provbitens kant och dess orientering i förhållande till ytskiktets fiberriktning varierades. De experimentella resultaten visade att hållfastheten beror på hur provbitarna belastas. Tryckhållfastheten varierade mellan 2.9 N/mm² för fallet med en linjelast vid provbitens kant och orienterad parallellt med ytskiktets fiberriktning och 5.8 N/mm² för fallet med en linjelast mitt på provbiten och orienterad vinkelrät mot ytskiktets fiberriktning.</p><p><strong> </strong></p>