Today many companies are using advertising agencies in marketing. That makes the advertising agencies responsible for delivering their clients messages and values to the final customer. Therefore it is very important that communication between an advertising agency and their client works in a way that they have similar marketing goals, despite all the factors that may distract this communication. The object of this essay is to study communication between advertising agencies and their clients, especially when it comes to setting up goals and that way highlight the problems that may occur and to make both the advertising agencies and their clients understand the importance of successful communication. We have done our research by interviewing representatives from advertising agencies and clients to advertising agencies. The interviews have given us some understanding on the subject which we have based our theories on, so we have used an inductive and hermeneutic approach to the subject. By modifying the theories we chose from the beginning and adapting them to the results of our research we have tried to show the advertising agencies and their clients the importance of effective and reliable communication between them. We also want to highlight the problems that may occur in the communication and give advice that hopefully can be used to improve the communication. The communication seems to work well and so does, according to our interviewees the co-operation overall. Everybody understands the roles in the co-operation and the relationships are well taken care off. The goals were well understood but we have still been able to find some areas whit possibilities for improvement. / Många företag använder sig idag av reklambyråer i sin marknadsföring. Reklambyråerna blir då ansvariga för att förmedla de budskap och värderingar, som deras uppdragsgivare (kunder) vill ska nå fram till slutkunden. Det blir därför väldigt viktigt att kommunikationen mellan reklambyråerna och deras kunder fungerar och att de strävar efter att uppnå samma mål. Det finns många faktorer som kan inverka på att denna kommunikation inte fungerar på ett optimalt sätt, och att reklambyråns mål därför inte helt stämmer överens med uppdragsgivarens. Har reklambyråer och kunder samma målsättningar när de skapar en reklamkampanj? Syftet med studien är undersöka kommunikationen mellan reklambyråer och kunder, med betoning på deras målsättningar, och genom denna lyfta fram de problem som kan uppstå och därigenom ge både reklambyråer och deras kunder en ökad förståelse för vikten av en fungerande kommunikation. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod, då det inom marknadsföring ofta dyker upp frågor som börjar med ”hur?” och ”varför?”. Så är fallet även i vår undersökning. Vi har lagt grunden till vår studie med hjälp av en rad intervjuer, vilket har föranlett oss att använda oss av ett induktivt, hermeneutiskt angreppssätt. Genom att använda oss av några kända teorier, som vi har modifierat något efter våra egna behov, och koppla dessa till empirin vi har samlat in genom de intervjuer med personer inom reklambranschen och deras uppdragsgivare, har vi försökt skapa ett verktyg som ska öka förståelsen för vikten av bra kommunikation inom detta område. Studien ska även påvisa de brister som kan finnas i kommunikationen och ge förslag, som förhoppningsvis ska kunna användas för att förbättra denna. Kommunikationen mellan reklambyråer och deras kunder fungerar väldigt bra, och båda parterna verkar vara väldigt nöjda med hur samarbetet fungerar dem emellan. Rollerna är tydliga och relationerna är överlag väldigt bra. Det verkar också finnas en stor förståelse för vikten av målkongruens mellan parterna och en fungerande kommunikation, men det finns ändå, enligt vår mening, några områden där kommunikationen och förståelsen för denna skulle kunna förbättras ytterligare. Till exempel måste reklambyrån vara tydlig om vad en brief ska innehålla för att ge så bra underlag som möjligt för en kampanj. Samtidigt måste kunden ge reklambyrån den informationen reklambyrån behöver, och kunden måste också granska kritiskt de förslag som reklambyrån kommer med. I slutändan är det kunden som känner sin produkt bäst, och har kunden gett reklambyrån bästa möjliga underlag för att utforma fungerande kommunikation gentemot slutkunden, minskas sannolikheten att kampanjen misslyckas.

<p>Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.</p>

This thesis aim to shed a light on how to communicate the individual and subjective feeling of safety in the arena of public events such as music- and cultural festivals with the safety-project on Peace &amp; Love festival in Borlänge, Sweden as a practical example. Earlier research has mainly been focusing on the objective side of safety on these kind of events. Peace &amp; Love decided to put a larger focus on the safety for the festival in 2012, and Trygghetsprojektet was started. By looking at how the project is formed this study wants to show how organisations can communicate a feeling of being safe to the audience to enable them to fully enjoy an event.The main questions asked in this study is: How can a feeling of being safe be communicated to a large number of people by focused acts of communication at a festival? How does the head of safety and the safety coordinator work with communicating a feeling of being safe to the audience? How does these communication acts relate to earlier research on mass communication? The results shows that communication within the organisation and with its partners is of great importance for the outcomes of the project and that communication of the feeling of being safe is much greater then the hands-on communication of words. The main objective has been to create an atmosphere of well-being and to make the audience feel secure by giving them enough information to feel that they are in control. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ”Vässa kritiken!” och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ”boklistor”, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995). Urvalet består av fyra slumpmässigt utvaldaveckor, år 2000, 2003, 2006 och 2009.Den teoretiska bakgrunden bygger på Bill Kovach och Tom Rosenstiels The Elements ofJournalism (2007), Josefine Sternviks I krympt kostym. Morgontidningarnasformatförändring och dess konsekvenser (2007), Tomas Forsers Kritik av kritiken (2002),Kristina Widestedts Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler (2001)samt i viss mån Viktor Sjöbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskapframlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås: Kritikens plats på Dagens Nyheters kultursidor1997 och 2007.Resultatet av den kvantitativa översikten visar att det skett en uppgång i antalet boklistorde senaste åren, dock ingen stadig sådan. Olika sorters boklistor har använts under olikatidsperioder, år 2009 används definitivt flest boklistor samt flest sorters boklistor.De kvalitativa fallstudierna visar på fyra olika diskurser: Den sanna, Den reflekterande,Den informerande samt Den kreativt upplysande. Slutsatsen visar att DN Kulturs boklistorinte lever upp till de normativa kriterier för kritik som teorin målar upp och att boklistornauttrycker en förenkling av värdeomdömen vilken inte alltid gagnar läsaren.</p><p> </p><p>Nyckelord:Dagens Nyheter Kultur, litteraturkritik, boklistor, kritisk diskursanalys, kvantitativ översikt.</p>

<p>This study is about Skrädderiverkstan, a small tailoring company in Gothenburg. The study examines how this company can create a stronger brand for themselves in Gothenburg and how they can attract more customers but still keep the regulare ones.A survey was handed out and answered by the companys customers to see how they perceive the company and their tailoring services. This study showed that the customers are very happy with the company but some customers are not satisfied. The conclusion is that the company must take care of these dissatisfied customers and listen to their arguments since dissatisfied customers can create a badwill but mouth-to-mouth. A few of the recommendations made is to make the waiting area more pleasurable for customers and making it easier for the customers to find the tailoring company.</p>

No description available.

<p>Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.</p><p>Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv. Det är svårt att hitta ett tydligt mönster i resultaten.</p><p>Den kvantitativa delen av studien visar att Merkel får väsentligt mycket mer uppmärksamhet som EU-ordförande än Vanhanen. Den kvalitativa studien visar emellertid att en typ av ifrågasättande omgärdar framställningen av Merkel. Merkel fick även stå till svars för sina uttalanden själv. Motsvarande tendens gäller inte för Vanhanen.</p><p>Även om det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser av undersökningen så har jag funnit att det finns en skillnad utifrån ett genusperspektiv i hur Merkel och Vanhanen framställdes på de två undersökta tidningarnas utrikessidor. Denna skillnad kan dock bero på andra orsaker, som till exempel maktförhållanden mellan små och stora länder inom EU.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning.</p><p>Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.</p>

Syfte I min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks. Metod Diskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott. Resultat Det har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person. Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro. Inte heller berättas det om familjens historia eller nutid. Enda referensen till ursprung är geografisk. Det kan då antas att båda idrottarna följer det förväntade eller kanske det önskvärda. Etnisk svensk arbetar- eller medelklassbakgrund med skolgång och hemförhållanden som vanligt folk. Skillnader är dock att Neumann marginaliseras som idrottare. Hon framträder som mer kvinna och mer svensk. Nordqvist tillåts vara idrottaren med de egenskaper som behövs, hon är stark utan att vara okvinnlig. Slutsats I diskursanalysen framträder en förändringen i gestaltandet av de kvinnliga golfarna. Detta kan ses som ett resultat av ett strävande mot jämställdhet i det svenska samhället. Medias skildring av de kvinnliga golfarna blir en spegling av de förändringar som samhället genomgått. / Aim In my study is to examine possible differences in the description of two elite female athletes’, Liselotte Neumann in 1988 and Anna Nordqvist in 2009, breakthroughs. This in order to see if and possibly how the dominating way to speak about elite female athletes’, lady golfers’ and golf for ladies is challenged and/or is strengthened. Method Discourse analysis of two local newspapers, a national newspaper and a professional journal published within one month before and two months after the players’ breakthrough. Results Between the two survey periods in 1988 and 2009 there has come about a clear change in how female golfers can be described in the chosen publications. The differences are present both when it comes to the description of sport arena performance and person.  Neumann and Nordqvist are portrayed partly much alike but also differently in crucial ways. The resemblances are among other thing in that the private life is withdrawn from the media coverage or that Neumanns and Nordqvists background not at all is described. Stories about childhood, school time and youth is totally absent. Neither is there any stories told about the family's history or present state. The only reference to the players origins is geographic. It can then be assumed that both athletes follow what is presumed or perhaps wanted by the public. There are ethnic Swedes, working or middle class, ordinary education and with home relations similar to everyday people. Within the differences’ lays that Neumann is marginalized as an athlete. She is portrayed more as a woman and more Swedish. Nordqvist is permitted to be an athlete and to be strong without being unfeminine. Conclusions The discourse analysis revealed a change in the portrayal of the female golfers is a result of that public endeavor for equality in Sweden. The sport is a mirroring the change that the society has undergone.

No description available.