<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

<p>The purpose of this BA-thesis was to study how three daily Swedish newspapers use a specific type of exemplars, which are recognized by a number of attributes. A photograph of the person that is interviewed always illustrates this type of exemplars and at least two persons are asked the same question.    The three newspapers that have been compared in this study each represent one of the major types of Swedish newspapers: morning press, tabloids and local press. By using a quantitative content analysis, one month was examined in all three newspapers in the year of 1997 and 2007.  Two of the theories that have been central in the thesis are Colin Sparks model of tabloidization, which demonstrates the process of tabloidization and McQuail′s description of commercialization.  The results of the study indicate that there are many similarities between the three newspapers use of exemplars. However, there are some differences when it comes to frequency and function. Noteworthy is that the newspaper “Dagens Nyheter” did not publish a single exemplar the first year of the study, 1997. Ten years later the very same paper published 15 exemplars during the month of examination.</p>

<p><p>This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim.</p><p> </p><p>We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles.</p><p> </p><p>One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.</p></p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam? Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats. Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sig eller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har. Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp. Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden. Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22). Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan se i denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt. För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få höga tittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill är att ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid. I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det även reklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007. Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen vid den bibliska berättelsen om David och Goliat. För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel teorier om nyhetsframställning och språk. Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de politiska aktörerna. / The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of December 2006 because the owner did not comply with the collective labor agreement. The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and language as starting-points. Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s criteria for view points in media on several occasions. The most common view points were personification, the individual against the collective authority and the conflict view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics. The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed more focus upon the political figures involved.

Syftet med detta examensarbete är att studera kommunikationskanaler för att kunna värva fler medlemmar till en nystartad förening. Frågeställning - Hur kan Västerås Capoeira värva fler medlemmar, med fokus på en äldre målgrupp? Avgränsning - Studiet är att studera kommunikationskanaler och att avgränsa sig genom att fokusera på Rogers fyra huvudsakliga element för spridningsprocess av innovation. Metod - Den huvudsakliga uppgiften har utförts genom intervjuer och observationer på plats hos Västerås Capoeira. Teoretisk ram - Består av kommunikationskanaler som behandlar Rogers fyra element, vilka är innovation, kommunikationskanaler, tid och socialt system. Studien ska ge förståelse för den teoretiska grunden där Västerås Capoeira har en positiv och fungerande kulturarena. Empiri - Empiriska studien bygger på intervjuer och observationer på Västerås Capoeira lokaler i samlingslokalen Växhuset. Slutsats - Västerås Capoeira är en ny förening som har sin verksamhet inom Växhuset. Eftersom Capoeira är en sport som har en bred målgrupp vill vi kunna hjälpa föreningen med att hitta medlemmar i alla åldrar, från båda könen och från olika kulturer. Föreningen kommer att få lärdomar om olika spridningsprocesser så att de kan marknadsföra sig med hjälp av andra kommunikationssätt. Nyckelord - Verksamhetskultur, kommunikationskanal, kommunikation, spridningsprocess, marknadsföring.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.