Anläggningsbranschen står för den stora delen av avfall i form av schaktmassor i Sverige. För att hantera schaktmassor behövs en bra och detaljerad forskning, detta ska leda till minskning av koldioxids utsläpp som påverkar klimatet. Rapportens syfte är att skapa en mall som ska hjälpa Trafikverket att få en bättre kontroll över masshantering och att den ska funka för alla anläggningsprojekt. Syftet med rapporten är även att kunna återanvända schaktmassor som uppkommer i ett anläggningsprojekt, detta genom att optimera jordmassor samt bedömning av de massorna med hänsyn till avfallshierarkin. För att kunna komma fram till ett bra resultat har Excel programmet använts för att skapa mallen. Olika litteraturstudier, datainsamling av valda metoder och dokumentanalys har utförts för att hitta information som till exempel Trafikverkets dokument och även Trafikverkets Juridisk tolkning och tillämpning av lagstiftning för masshantering har använts för att hitta information om olika lagstiftningar om avfallshantering. Resultatet visar en mall som kan användas för att bedöma schaktmassor och klassificerar de enligt lagar och föroreningshalter, samt materialtypen och viken tjällfarlighetsklass schaktmassorna har. Med hjälp av den mallen ska den nya avfallshierarkin uppnås det vill säga att flera mängder av schaktmassor ska utgöras som resurs istället att deponera flera mängder och krossa berget för att få nya massor. De stegen som avfallshierarki består av är: Förebygga- minimera uppkomst genom resursanvändning Säkerställd avsättning, tekniskbyggbarhet och miljömässig kvalité, massorna går till närliggande projekt. Förädla i projektet → resurs till exempel makadam för infräsning i väg. Förädla på anläggning → resurs till exempel efter våtsiktning. Deponering För att massorna ska klassas som resurs skall tre viktiga krav uppfyllas enligt miljöbalken: Teknisk byggbarhet Miljömässig kvalitet Säkerställd avsättning En mängd av schaktmassor kan återanvändas, det vill säga att de massorna kan vara biprodukter och används på ett annat användningsområde, som till exempel fyllnadsmaterial. De massorna som innehåller en mängd föroreningshalt, kan återanvändas efter en handlingsprocess utförs för att få bort de föroreningar, exempel på en process som kan genomförs är våtsiktning. / The construction industry accounts for the large part of waste in the form of excavation masses in Sweden. To manage excavation masses, good and detailed research is needed, this will lead to a reduction in carbon dioxide emissions that affect the climate. The purpose of the report is firstly to create a template that will help the Swedish Transport Administration to get better control over mass handling and that it will work for all civil engineering projects. Secondly, it is to be able to reuse excavation material that occurs in a civil engineering project, this by optimizing soil masses and assessing those masses taking into account the waste hierarchy. To arrive at a good result, the Excel program has been used to create the template. Various literature studies, data collection of selected methods and document analysis have been conducted to find information such as the Swedish Transport Administration's documents and the Swedish Transport Administration's Legal Interpretation and application of legislation for mass handling have been used to find information about different legislation on waste management. The results show a template that can be used to assess excavation masses and classify them according to laws and pollution levels, as well as the material type and the bay service hazard class have the excavation masses. With the help of this template, the new waste hierarchy will be achieved, i.e. that several amounts of excavation masses should be used as a resource instead of depositing several quantities and crushing the rock to get new masses. Prevent- minimize emergence through resource use Ensured disposal, technical buildability and environmental quality, the masses go to nearby projects. Refine in the project → resource example macadam for milling in the way. Refine on site → resource specimen after wet sieving. Waste to landfill. For the masses to be classified as resources, three important requirements must be met according to the Environmental Code: Technical constructability Environmental quality Provision secured A variety of excavation masses can be reused, that is, those masses can be by-products and are used in another area of application, such as filling materials. The masses containing a variety of impurities, can be reused after an action process is carried out to remove the impurities, examples of a process that can be carried out are wet sieving.

Exploitation of soil increases in line with the urbanisation. Exploitation sometimes leads to surplus masses, generally handled as waste due to lack of a resource perspective. Many areas attractive for exploitation are more or less contaminated of pollutions and the most common alternative to handle such waste is landfilling. The context leads to extraction of virgin materials, extensive transportation and negative impact on ecosystem services. A measure of action is to utilize lightly polluted surplus masses in structures in society and at the same time applying an ecosystem service perspective, provided that the masses do not cause health risks. The study investigates if there is a need in urban areas of reuse lightly polluted soil and which parameters that generally governs reuse. Furthermore, opportunities for treating masses in a sustainable way in social planning are investigated and if there is a need of development projects on the subject. The study consists of qualitative interviews with key persons who work with soil in Kalmar, Linköping and Norrköping and a case study of a noise barrier. This is complemented by legislation. Reuse of lightly contaminated masses is today complicated and currently it seems like there is a need to increase reuse in the three cities. The need of reuse is most likely to increase in the future. There are opportunities to increase reuse of soil in social planning, especially in the detailed development plan. In order for reuse to increase, for example new guidelines will probably need to be taken regarding the assessment of pollution risk.

Olskroken planskildhet är ett stort anläggningsprojekt i Göteborgs stad där det för närvarande byggs nya järnvägsspår och broar av Peab Anläggning AB. Vid detta projekt hanteras schaktmassor vilka antingen bortforslas till upphandlad mottagare eller mellanlagras för att sedan återanvändas inom projektet. Då Länsstyrelsen och Göteborgs stad ställer krav gällande viktbegränsningar vid mellanlagring innebär detta att återanvändbara massor erfordrar bortforsling. Studien syftar till att beräkna vad mellanlagring och bortforsling som masshanteringsmetoder har för direkta kostnader med avseende på transporter för respektive metod samt vad de genererar för utsläpp av koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid, totala kolvätensamt partiklar. Beräkningarna avser transportering av 15 ton på sträckorna 5, 15, 30 och 50 kilometer vid bortforsling samt 300 meter och 1 kilometer vid mellanlagring. Treaxlig lastbil används som transportmedel vid bortforsling och vid mellanlagring används både lastbil och hjullastare. Vid beräkning av transportkostnader har tidsåtgång multiplicerats med timpris för transportfordon och sedan dividerats med massavikten för att ta fram vad transporter genererar för kostnad per ton vid specifika sträckor. Utifrån lastbilars provningsförfarande och hjullastares miljödeklarationer, samt antagande av genomonsnittlig bränsleförbrukning och egenskaper hos drivmedel som antagits vara Mk 1 diesel, beräknades emissioner för specifika sträckor. Beräkningar på procentuella skillnader för vad respektive metod genererar för kostnader och utsläpp klargjorde att mellanlagring nästan uteslutande är den mest lönsamma masshanteringsmetoden inom anläggningsprojekt. Vid två utfall i beräkningarna visade sig mellanlagringen avge högre emissioner av kväveoxid, men alternativ som kan leda till att mellanlagring är mest lönsamt i alla aspekter har beräknats. Även alternativ som kan bidra till minskade koldioxidutsläpp har beräknats. / Project Olskroken is a major construction project in Gothenburg, where new railroad tracks and bridges are currently being built by Peab Construction AB. The project handles excavated masses which are being disposed to procured recipient or placed in intermediate storage to consequently be reused in the project. The Country Administration and the city of Gothenburg have requirements regarding weight restrictions at intermediate storage, which implies that reusable masses occasionally are required for disposal. The study aims to calculate the costs for intermediate storage and disposal considering transportation for each method in the study and for the emissions of carbon dioxide, nitric oxide, carbon monoxide, hydrocarbons and particles. The calculations refer to the transport of 15 ton of masses on the distances 5, 15, 30 and 50 kilometers for disposal and 300 meters and 1 kilometer for intermediate storage. A truck is being used for transports to disposal and a wheel loader and a truck are being used for transports of masses to an intermediate storage location. Transportation costs for each method, is calculated by the time consumed, multiplied by the transport vehicle hourly rate and then divided by the mass weight, in order to define the specific cost for each distance. Based on the environmental declarations for the testing procedures for trucks’ and wheelloaders’ together with assumptions for the average fuel consumption and characteristics for fuel that has been assumed to be Mk 1 diesel, the emissions were calculated on specific distances. Calculations of the percentage differences for what costs and emissions each method generates defined that intermediate storage almost solely is the most profitable massmanagement method within construction projects. In only two of the calculated cases, the intermediate storage emitted higher emissions of nitrogen oxides than the disposed masses. Although alternative calculations confirm that intermediate storage possibly can be the most profitable method in every case. Furthermore there has been made alternative calculations in purpose to reduce the emissions of carbon dioxide.

A sustainable mass management process includes many aspects and spans across numerous laws, rules, and ordinances. Thereafter, this external monitoring is limited to the focus areas; selected Swedish municipalities, the inspirational example of the city of Helsinki, as well as laws, rules and ordinances regarding storage, classification of masses and general important rules that operators should be aware of. According to Miljöbalken (1998:808), a significant part of mass management is classified as a C- operation and requires a permit for environmentally hazardous activities. According to current environmental legislation, the operator is required to carry out self-inspection. Permits for mass management are sought from the competent environmental authority, which then assesses the suitability of the activity for the location in question (Riksdagen, u.d.).  In the monitoring of the environment, four questions are answered to inspire and develop municipalities mass management work. These concern which rules one should know to succeed with sustainable mass management work, how different municipalities work process looks like in mass management, what the funding basis looks like for municipalities regarding mass coordinators and storage locations, as well as calculations that show how much has been saved trough sustainable mass management work.