I denna studie kombineras språkvetenskap och religionsvetenskap i syfte att undersöka studenters undermedvetna språkattityder till tre religiösa personbenämningar: muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). Deltagarna består av studenter över hela Sverige och majoriteten har könsidentitet kvinna samt är i åldern 15-25 år. Deltagarnas språkattityder undersöks genom en enkätundersökning med ett matched guise-test och semantisk differential. Resultaten tyder på att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa konnotationer än framförallt muslim(er) men även hindu(er). Muslimer rankas exempelvis som mer hänsynsfulla och intelligenta än kristna. Hinduer rankas exempelvis som mjuka medan kristna exempelvis rankas som mer dumma än hinduer och muslimer samtidigt som de rankas som hänsynsfulla och sympatiska. Attityderna till dessa tre personbenämningar verkar med andra ord följa ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) skapar flest positiva konnotationer, tätt följd av hindu(er) och sist personbenämningen kristen(-na) som skapar positiva och negativa konnotationer.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.

Denna uppsats studerar attityd till engelskt inflytande i svenska hos svenskar respektive i koreanska hos koreaner samt sverigekoreaner. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka medvetna och undermedvetna attityder svenskar och sydkoreaner har till inblandningen av engelska ord i svenska respektive koreanska. Uppsatsen syftar också till att utröna om och i så fall hur en annorlunda språkmiljö påverkar attityden till denna inblandning i koreanska hos sverigekoreaner. Studien utgår ifrån min observation av frekvent inblandning av engelska ord hos svenskar, vilket går emot min iakttagelse hos sydkoreaner som ofta visar irriterade reaktioner till inblandningen av engelska ord i koreanska. En bakgrundsfaktor är också att svenska och koreanska har olika historiska och språkpolitiska förhållanden. Studien bygger på tre olika undersökningar, vilka är matched guise-test, enkät och intervju, inkl. ett ordvalstest. De två första undersökningarna genomfördes med informanter bestående av svenskar resp. koreaner med avsikt att beskriva och jämföra undermedvetna och medvetna attityder. Med sverigekoreaner, indelade i tre grupper efter språkbakgrund, nämligen förstagenerations-, 1,5- och andragenerations- och övriga koreaner, utfördes en intervjuundersökning. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan medvetna och undermedvetna attityder till engelskt inflytande i svenska hos svenskar respektive i koreanska hos koreaner och att attityderna mellan länderna skiljer sig åt kraftigt. För Sveriges del visades det att man är mer negativ till engelskt inflytande i matched guise-testet än i enkäten medan det var tvärtom i Sydkorea. Förvånansvärt nog var sydkoreaner mycket positivare till engelskt inflytande i matched guise-testet och de hade en mer språkpatriotisk inställning i enkäten. Detta tyder på att språkpatriotism och attityd mot engelska inte alltid hänger ihop. Genom intervjuundersökningen kom det fram att attityderna till engelska och inblandningen av engelska ord varierar en del beroende på språkbakgrund och på att koreanska har en mycket stark ställning hos informanterna oavsett språkbakgrund. Däremot visades det att den positiva ställningen till koreanskan hos informanterna inte är särskilt märkbar när de använder språk i verkligheten. Resultatet av ordvalsfrågorna mellan ”renare” koreanska ord och engelska lånord i intervjuerna visade att informanternas val beror mest på grad av etablering i språket, ej själva språket. Enligt intervjuundersökningen verkar sverigekoreanernas attityd till inblandningen av engelska i koreanska inte ha påverkats av deras annorlunda, mer blandade språkmiljö.