Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

No description available.

Specialpedagogens uppdrag och yrkesroll har i många år uppmärksammats i forskningen, främst i förhållande till speciallärarens uppdrag och yrkesroll för att belysa likheter och skillnader. Denna studie har en ambition att bidra till att belysa vad som påverkar utformningen av en specialpedagogs uppdrag och yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår ifrån Karen Barads teori om agentisk realism där både mänskliga och icke-mänskliga kroppar (performativa agenter) påverkar föreställningar kring t.ex. specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Materia så som t.ex. styrdokument, utbildning mm och språk är starkt sammankopplade i den verklighet som specialpedagogen verkar i och därför bygger studien på en materiell-diskursiv analys. Syftet med denna studie är att åskådliggöra och identifiera vilka performativa agenter som påverkar hur specialpedagogens uppdrag och yrkesroll utformas i grundskolorna i ett skolområde. Metoddelen bygger på en brevmetod samt semistrukturerade intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, rektorer och en skolområdeschef i ett skolområde. För att tydliggöra vilka performativa agenter som äger agens i bearbetningen har ett analysschema skapats utifrån uppdrag respektive yrkesroll. I analysschemat för uppdraget har de performativa agenterna kategoriserats utifrån en figur som jag har skapat för att tydliggöra uppdraget. Resultatdelen visar på hur uppdrag respektive yrkesroll presenteras av specialpedagoger, speciallärare, rektorer samt skolområdeschef och pekar på att det förekommer ett stort antal performativa agenter varav rektorns kompetens, rektorns beslut, verksamhetens behov och specialpedagogens kunskap och kompetens har stor betydelse i utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Avslutningsvis diskuteras vilken betydelse de performativa agenterna har för utformningen av specialpedagogens uppdrag och yrkesroll samt hur det specialpedagogiska stödet utformas i en organisation. Men även hur figuren som använts kan vara en tydlig modell att använda för att analysera specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsoteamets hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete i skolorganisationen d.v.s. som en del i skolutveckling. / The special educator´s mission and professional role have for many years been noticed in the research, mainly in relation to the special teacher´s mission and professional role to highlight similarities and differences. This study has an ambition to help illuminate what influences the design of a special educator´s mission and professional role. The study is qualitative and is based on Karen Barad´s theory of agentic realism where both human and non-human bodies (performative agents) influence perceptions about, for example the special educator´s mission and professional role. Matter and language are strongly interconnected in the reality in which the special educator works and therefore the study is based on a material-discursive analysis. The purpose of the study is to illustrate and identify which performative agents influence how the special educator´s assignments and professional role are designed in primary school in a school district. The method part is based on a letter method and semistructured interviews with specialist teachers, special educators, principals and a school district manager in a school district. In order to clarify which performative agents own agents in the processing, an analysis scheme has been created based on assignments and professional role. In the analysis schedule for the assignment, the performative agents have been categorized on the basis of a figure that I created to clarify the assignment. The results section shows how assignments and professional roles are presented by special educators, special teachers, principals and a school district manager, and points to the fact that there are a large number of performative agents, of which the principals competence, the decision of the principal, the needs of the organization and the knowledge and competence of the special educator are of great importance in the design of the special educator´s assignment and profession. Finally, we discuss the importance of the performative agents for the design of the special educator´s mission and professional role and how the special educational support is designed in an organization. But also how the figure used can be a clear model to use to analyze the special educator´s assignment in relation to the student health team´s health promotion, prevention and corrective work in the school organization, i.e. as part of school development.

Syftet med denna studie är att försöka utreda vilken roll arkitektoniska icke-människor spelar för skapandet av socialt samspel i en ekoby. För att utreda detta utgår studien från ett antal posthumanistiska teoribildningar, främst actor-network theory och begreppet materielldiskursiv. Dessa teoribildningar anser att även icke-människor, så som hus och brevlådor, ska ses som medskapare till världen men att deras agens bestäms av vilka andra aktörer de kopplar ihop sig med i nätverk. Genom observationer och intervjuer med sju boende i en ekoby har material insamlats om det sociala samspelet i ekobyn. Empirin vittnar om att många olika icke-människor spelar en roll för skapandet av det sociala samspelet som uppstår där. Det handlar bland annat om att gemensamhetshus ger plats för gemensamma aktiviteter, att öppna gräsytor möjliggör lek och att brevlådor uppmanar till rörelse. I sig själv skapar dock inte de arkitektoniska icke-människorna socialt samspel. För att de ska få den betydelsen behöver de användas och tolkas av andra aktörer. Svaret på frågeställningen blir följaktligen att de arkitektoniska icke-människorna spelar en roll för att socialt samspel uppstår i ekobyn men vilken roll de spelar är beroende av vilka andra aktörer som de kopplar ihop sig med. / The purpose of this study is to try to investigate the role that architectural non-humans play for the creation of social interaction in an eco-village. In doing this, the study uses a number of post-humanist theories. Mainly actor-network theory and the material-discursive concept. These state that even non-humans, like houses or mailboxes, are to be seen as co-creators of actions, but that their possible roles are decided by which other actors they attach to in a network. Through observations and interviews with seven residents of an eco-village, the information was gathered. The empirical data shows that many different non-humans are taking an active role in the creating of the social interactions that goes on in the eco-village. To mention a few, the community hall gives room for group activities, open lawns create a possibility for child’s play and mailboxes call for physical movement. In themselves, however, the nonhuman actors do not create social interaction. It is only when used by and interpreted by other actors that they gain their active role. The answer to the question would consequently be that the architectural non-humans in the eco-village do play an active role in the creation of social interaction but that the role is dependent on the other actors that they connect to.

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.