No description available.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera om DN Debatt styr det ämnesmässiga innehållet på debattsidan, genom att jämföra refuserade artiklar med dem som blir publicerade. Teori: Undersökningen lyfter fram teorier inom områdena ”makten och dagordningen”, ”gatekeeping”, ”medielogik” och ”medialisering”. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Samtliga artiklar som har skickats in till DN Debatt för att sedan refuseras eller publiceras under perioden 1 juni 2009 – 30 september 2009 och en intervju med debattchefen Bo G Andersson. Huvudresultat (Slutsatser): En påfallande god överensstämmelse kan ses i den procentuella fördelningen mellan ämnen som refuseras och ämnen som publiceras. Endast ämnet Ekonomiska frågor avviker och publiceras i något högre grad jämfört med hur stor del av de insända artiklarna som behandlar ämnet. Miljö-, folkrörelse- och allmänpolitiska frågor publiceras i något mindre grad jämfört med de artiklar som skickas in och behandlar dessa ämnen. DN Debatt styr inte det ämnesmässiga innehållet på ett sätt som gör att vissa ämnen hamnar i skuggan, eftersom samtliga insända ämnen når publicitet på debattsidan.Sociala frågor och vårdfrågor får mest utrymme på DN Debatt och det är också den ämnesgruppen som är störst räknat i antal insända artiklar. Majoriteten av skribenterna är män, men kvinnor blir i högre utsträckning publicerade än män, om man ser till hur många kvinnor som skickar in material.

No description available.

Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna. Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna, dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och svenska fotbollen. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen. Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen. Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process. Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-, sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och bekämpning av huliganismen

<p>Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella</p><p>fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära</p><p>syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen</p><p>i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna</p><p>uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna.</p><p>Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat</p><p>relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna,</p><p>dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla</p><p>fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och</p><p>svenska fotbollen.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och</p><p>kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och</p><p>reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen.</p><p>Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen.</p><p>Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande</p><p>medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska</p><p>avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt</p><p>det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process.</p><p>Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett</p><p>ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-,</p><p>sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska</p><p>kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i</p><p>följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s</p><p>bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och</p><p>bekämpning av huliganismen</p>

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning. Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet. Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

I den skola som uppsatsen undersöker finns skilda meningar om hur kommunikation ska ske med hjälp av digitala hjälpmedel, samt till vad och hur dessa verktyg ska användas. Samhället arbetar samtidigt aktivt med att få Sveriges skolor mer och mer digitaliserade. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en skola upplever att digitala lärplattformar och digitala hjälpmedel används för kommunikation i skolan. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är:   Vilken kommunikationskultur finns det i den medialiserade skolan? På vilket sätt kan man se skolan som medialiserad? Vad är skolans doxa i relation till lärplattformar och digitala hjälpmedel?   I studien har 10 lärare och 11 gymnasieelever från samma skola intervjuats i fokusgrupper om 3-4 personer, vilket innebär att uppsatsen har en kvalitativ ansats. Intervjuernas resultat visar att lärare använder sig av digitala lärplattformar och digital kommunikation på olika sätt, där lärarna har olika syn på medieteknologiers användning. Elever har under intervjuerna beskrivit att de önskar en mer gemensam struktur och riktlinjer på hur de digitala verktygen och hjälpmedlen används. Slutsatser i studien visar att majoriteten föredrar muntlig kommunikation, dock har digital kommunikation blivit en stor del av skolans dagliga verksamhet. Den undersökta skolan befinner sig i en medialiseringsprocess, där majoriteten av lärare och elever har blivit beroende av medier i relation till skolan. Det framkommer i resultatet att elever vill ha fysiska läromedel istället för digitala, allt annat studiematerial vill de ha digitalt på lärplattformar. Det är uttalat av skolans ledning att lärare ska använda sig av Schoolsoft, dock framkommer det av studien att samtliga intervjuade lärare inte använder sig lärplattformen förutom vid administration, så som närvarohantering. Förväntningar finns från lärare och elever, att lärare bland annat ska ge resultat och feedback via lärplattformar samt svara på mail och meddelanden inom ett dygn, annars bryter de skolans doxa.

Kulturjournalistiken i Sverige har de senaste 30 åren genomgått en flerdimensionell förändring av omfattning, format och inte minst innehåll. Utvecklingen infaller parallellt med samhälleliga och mediala fenomen som kommersialisering och medialisering. En annan genre, livsstilsjournalistik, är en typ av konsumentjournalistik som tagit sin form i sviterna av de senaste decenniernas kommersialisering. Livsstilsjournalistik utgörs av ämnen som relationer, inredning, mode, mat eller resor och angränsar ofta till kulturjournalistik. Kommersialiseringen av kulturjournalistiken har suddat ut gränsen mellan kulturjournalistik och livsstilsjournalistik. Vår studie undersöker om och i vilken utsträckning livsstilsjournalistiken förekommer på svenska tidningars kultursidor. Syftet är att undersöka om kommersialiseringen och medialiseringen tagit kulturjournalistiken närmare livsstilsjournalistiken de senaste 30 åren i svenska tidningar. Studien utreder två svenska tidningar, morgontidningen Dagens Nyheter samt kvällstidningen Aftonbladet, och består av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen studerar sex nummer av vardera tidning, var femte år mellan 1990 och 2019. Totalt har 84 nummer med sammanlagt 572 sidor studerats. I den kvantitativa innehållsanalysens kodbok, med åtta variabler har över 50 ord eftersökts för att bedöma huruvida livsstilsjournalistik förekommit. Resultatet visar att mängden livsstilsjournalistik inte ökat signifikant i varken Aftonbladet eller Dagens Nyheter, i det senare nämnda undersökningsobjektet kunde studien istället visa på en minskning. Däremot kunde resultatet visa på att det sammanhang livsstilsord förekommit i förändrats, i synnerhet i Aftonbladet. Mellan 2000 och 2010 går det att urskilja en mer frekvent förekomst av livsstilsjournalistik i båda tidningarna, som huvudsakligen framgick av den kvalitativa analysen.

No description available.