No description available.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet. Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden. För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste.

<p>Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det. Båda grupperna har tilldelats en skrivuppgift vid två olika tillfällen. Vår hypotes inför försöket var att grupperna efter avslutat försök kommer att visa på skillnader i sitt skrivande. Resultat går i linje med hypotesen eftersom en större förbättring kan urskiljas i testgruppen som tagit del av ovan nämnd undervisning.</p>

Hållbar utveckling, som är ett vitt och komplext begrepp, är ett högaktuellt ämne inom media såväl som politiskt styrande dokument såsom läroplanen (Lgr11). Begreppet ges stort utrymme inom läroplanen och då bland annat inom kursplanen för geografi. Mot bakgrund av lärobokens starka ställning i undervisningen genomförs i denna uppsats en studie av hur kursplanen i geografi respektive ett motiverat urval av läromedel för skolans mellanår framställer begreppet hållbar utveckling i relation till stipulativa definitioner. Metoden är kvalitativ och komparativ textanalys. De frågor som ska besvaras är: 1. Hur förhåller sig kursplanen för geografi till begreppet hållbar utveckling enligt stipulativa definitioner? 2. Hur förhåller sig läroböckernas framställning av begreppet hållbar utveckling till stipulativa definitioner?, 3. Hur förhåller sig läromedlens presentation av hållbar utveckling gentemot läroplanens presentation av begreppet? Tidigare forskning har kommit fram till att läroböcker inte är kompletta, gällande kunskaperna som inkluderas, av olika anledningar och att det krävs att de omarbetas och kompletteras för att fylla sin funktion. Även denna studies resultat visar på detta, att läroböckerna inte är kompletta i sig och måste kompletteras. Detta då hållbarheten mellan begreppet hållbar utvecklings tre dimensioner i kursplanen för geografi ses som stark medan den i läroböckerna, i olika grad, ses som svag och därmed inte uppfyller de krav som kursplanen ställer.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild. De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ”rita fint” så det liknar.

Vårt syfte med undersökningen är att studera om en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning behövs inom lärarutbildningen och om pedagogers kompetens inom ämnet bygger på deras utbildning, inriktning och eventuell fortbildning. Syftet är även att undersöka hur pedagogers sex- och samlevnadsundervisning ser ut på mellanstadiet. Vi har genomfört en kvalitativ studie som baseras på sju stycken genomförda intervjuer. Anledning till att vi valde att forska i området sex- och samlevnadsundervisning var för att vi under våra år som lärarstuderande ansåg att det knappt fanns någon undervisning inom ämnet trots att vi har inriktningen naturvetenskap. Det visade sig att pedagogers sex- och samlevnadsundervisning bygger på de utarbetade delmål som pedagogen och skolan väljer att göra tillsammans. Genom dessa delmål blir undervisningens innehåll mer tydlig och omfattande.

No description available.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande. Resultatet på vår studie visar att aspekten läsförståelse är det som dominerar i både lärarnas svenskundervisning och läromedlen. När det kommer till motiven till läromedelsvalen så innefattar det många faktorer som exempelvis skolans budget, elevernas intresse och tidigare erfarenheter.

Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling. Det finns möjlighet att lärarens attityd påverkar elevernas. Denna studie riktar in sig på attityder till matematik hos både lärare och elever från fyra olika klasser i mellanstadiet, för att sedan reflektera kring samband mellan läraren och elevernas attityder. Elever i fyra klasser har fått deltaga i en enkätundersökning för att se deras attityd till matematik. Vi har också intervjuat klasslärarna till dessa klasser för att sedan kunna reflektera kring samband mellan lärarnas och elevernas attityder. Resultatet i studien visar på positiva attityder hos både eleverna och lärarna. Vi finner möjliga samband mellan lärare och elever vilka vi diskuterar.