I denna kvalitativa intervjustudie undersöks mellanstadielärares uppfattningar om digitaliseringens påverkan på elevers läsinlärning och attityder till digitaliseringens intåg i det svenska skolväsendet. Utifrån strukturerade intervjuer med en fenomenografisk ansats intervjuas fyra legitimerade mellanstadielärare från olika skolor i Norrbottens län, representerade i ålderskategorierna 24–34 år, 35–45 år, 46–56 år och 57–67 år. Resultatet av denna intervjustudie visar en utveckling där eleverna läser allt mindre till följd av en allt mer skärmstyrd och uppkopplad vardag. En viss generationsskillnad avseende mellanstadielärarnas attityder till digitala verktyg går att utstudera, samtidigt som det råder en osäkerhet hur styrdokumentens krav på digitaliseringen ska tillämpas i svenskundervisningen. Lärande och elevernas intressen konstateras gå hand och i hand, eleverna behöver uppleva läsinlärningen som en meningsskapande process med ett tydligt utstakat syfte och mål för att skapa ett personligt engagemang för sin läsning både i och utanför klassrummets och skolans väggar.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra framställningen av män och kvinnor i två olika historieböcker, en för lågstadiet och en för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är: Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen i text? Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen på bild? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur kvinnor och män representeras i text och bild i de två läromedlen från lågstadiet respektive mellanstadiet? Studien utgår från Yvonne Hirdmans teori om genus, Annie Olssons fallstudie om läromedlets påverkan på elever, samt Britt-Marie Berge och Göran Widdings studie om mäns överrepresentation i text och bild. Dessa teorier och studier fungerar som både inspiration och informationshämtning samt grund för vidare analys och diskussion av vårt material. Den datainsamlingsmetoden som används är en läromedelsanalys. Analysen presenteras med hjälp av text, stapeldiagram och mallar. En viktig slutsats som även är resultatet av vår studie är att män är överrepresenterade och har en mer central roll i vårt urval av samtida läromedel i historia medan kvinnor står i männens skugga.

I den här kvalitativa studie undersöks mellanstadielärares undervisningspraktik när det gäller att implementera programmering i matematikundervisningen. Mer precist identifieras lärares tekniska, ämnesmässiga och pedagogiska kunskaper och huruvida dessa är bidragande till den didaktiska designen. Empirin härstammar från fyra semistrukturerade intervjuer, där informanter valdes utifrån ett kriteriebaserat urval. Därmed är samtliga deltagare legitimerade lärare med behörighet i matematik och har erfarenhet av programmering i matematikundervisning på mellanstadiet. Ett teoretiskt ramverk, TPACK, ligger till grund för arbetet och används även som analysverktyg tillsammans med en tematisering. Studien utgör en kunskapsdelning av pedagogiska strategier, där lärares TPACK med pedagogik inkluderad är av avgörande betydelse för att skapa en lärandemiljö. Utifrån resultatet av den insamlade empirin i anknytning med tidigare forskning dras en slutsats att programmering i en visuell miljö genom samarbete och en praktisk lekfullhet främjar en förståelse för och ett lärande av programmering i form av logiskt tänkande och kreativ problemlösning. Avslutningsvis föreslås en vidare forskning i form av en praktiknära forskning där kontexten tas i beaktande. På så vis kan lärares kompetenser identifieras genom annat än en självrapportering och skapa en förståelse för när programmering blir gynnsam i undervisningen med kontextuella faktorer i åtanke.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

The basis for our study has been to identify how teachers implement music in their language teaching and if there are any benefits to be seen. We have identified that during our own studies, much of the scientific research that has been made available to us regarding this subject has been aimed and performed on younger students; ages three to eight. This led us to take interest in if middle-school teachers can use similar methods of music-implemented language teaching to further facilitate the learning of students in ages nine to twelve. When looking for previously relevant studies we found a gap in research material regarding said ages which prompted us to conduct our own for this study. To identify this, we focused on two questions; How do teachers describe their application of music in connection with Swedish teaching? and What importance do teachers attribute to music as a didactic tool in Swedish teaching?   The study is based on the sociocultural perspective considering music in the classroom often occurs in groups and through social interaction between students. We have focused on using the concepts: mediation, the zone of proximal development and multimodality in our analysis. To answer our two questions, we conducted four semi-structured interviews with teachers from four different regions in Sweden. Our qualitative analysis showed that the teachers can identify advantages in learning processes related to using music in their language teaching that is bound to word comprehension, vocabulary, and pronunciation. They also pinpoint the value of students' identity building when working with music in relation to language teaching in the classroom.

Detta examensarbete behandlar forskning om mellanstadieelevers missuppfattningar inom decimaltal och olika arbetsformer som undervisningen kan inkludera. Tal i decimalform tillhör talmängden rationella tal och beskrivs vara utmanande att undervisa om. Detta trots att decimaltalen utgör en naturlig del i olika vardagliga kontexter. Kunskap om denna talmängd är därmed en nödvändighet för att verka i dagens samhälle. Syftet med arbetet är att visa på alternativa arbetsformer för att bemöta elever med missuppfattningar inom decimaltal. Frågeställningarna som användes är: vilka missuppfattningar inom decimaltal förekommer bland elever i mellanstadiet och hur bör undervisningen struktureras? Metoden för arbetet är litteraturstudie och kartlägger delar av befintlig forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att samma missuppfattningar kring decimaltal förekommer i stora delar av världen. Resultatet visar användningen av variationsteorin i undervisningen och vikten av elevkännedom. Det ämnesspecifika redskapet tallinje visas även vara en alternativ arbetsform.

I denna studie har lärares arbete med textsamtal i samband med skönlitterär högläsning undersökts. Skolinspektionen har genomfört en granskning där det framkom att det läsfrämjande arbetet på skolorna minskar och att det var en brist på samtal om text. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på mellanstadiet studerades aspekter som utmärker lärares arbete med textsamtal samt om deras arbete med textsamtal kan öka elevernas läsförståelse. Undersökningen visade att lärarnas arbete utformas genom att de stannar upp vid svåra ord, ställer frågor och tänker högt för att förmedla olika lässtrategier till eleverna. Samtliga lärare visade sig sträva mot en gemenskap där lärandet sker i en social kontext med hjälp av verbal stöttning. Utifrån lärarnas svar kring hur de arbetar med textsamtal kunde det konstateras att de arbetssätt som används har potential att öka elevernas läsförståelse. Lärarna arbetar med att utöka elevernas ordförråd och för att utveckla deras hörförståelse. Den brist på samtal som tidigare framkommit stämmer emellertid inte överens med det resultat som framkommit i denna studie.

Mindset har en stor inverkan på elevens tilltro till sin förmåga och är avgörande för dennes inställning till ämnet matematik. Läraren har i uppdrag att planera sin undervisning så att samtliga elever får en möjlighet att utveckla ett dynamiskt mindset för att på så vis finna glädjen och bli framgångsrika inom ämnet. Studien syftade till att öka kunskapen om hur lärare arbetar med helklassundervisningen i matematik på mellanstadiet för att främja ett dynamiskt mindset. Utifrån intervjuer beskrev sex verksamma matematiklärare på mellanstadiet hur de arbetar med klassrumsklimat, aktiviteter och feedback för att främja ett dynamiskt mindset hos eleverna. Studien resulterade i att klassrumsklimatet bör bidra till att eleverna känner sig trygga för att på så vis våga ta plats i klassrummet och bli bekväma med att misslyckas och se detta som en naturlig del av lärandet. Resultatet visade även att praktiska övningar är framgångsrikt i arbetet för ett dynamiskt mindset, samt att läraren bör ge feedback som är konkret, positiv och framåtsyftande.

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.