Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare. De olika teoretiska perspektiven som har använts är kön –och genusperspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att läraren delar ordet i klassrummet opartiskt om eleverna räcker upp handen. Resultatet visar också att om eleverna inte räcker upp handen är det väldigt klart att pojkar får och tar mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar får flera tillsägelser och reagerar oftare på lärarens kommentarer än flickor. Resultatet betonar att lärarens sätt att reagera och ge respons är avgörande för elevernas förståelse av lektionens innehåll. Utan lärarens insats skulle eleverna ha det svårt att förstå vad som krävs och bör uppmärksammas.

The primary purpose of this degree project was to investigate teachers conceptions about education for sustainable development and their education within the area. Teachers from Sweden and California have taken part and one of the aims with this study was to look if any differences could be found depending on what country the teachers came from. Therefore, this study has used a qualitative approach where conception maps and interviews have been used to get a result. Furthermore, the result showed that none of the differences that was found can be linked to the participants home country. The study also showed that several of different teaching traditions and educations philosophies was represented. Moreover, this degree project found that further education within the area was none existent for the teachers. To summarize, this examination of teachers conceptions and their further education found that the teachers would like to see more frequent further education within the area of education for sustainable development. However, the most important result in the degree project was the none existing differences found depending on the participants teaching country. Furthermore, this means that the teachers are the single most important factor in the pupils education for sustainable development.

No description available.

Aim The aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective. The following questions where used in the examination. In what ways does the views on bullying differ between girls and boys? How is bullying manifested during classes in physical education? How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying? Method The study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience. The schools partaking were schools which students from the Swedish school of Sport and health science had a relationship to. The present study emanates from a gender theory constructed by Hirdman and Gannerud.  Results The result of this study shows that girls reckon that bullying takes place during a longer period and at multiple occasions, apart from this there is no bigger differences in the view of bullying among girls and boys. Both genders state that bullying in physical education takes place during ball game activities and in the changing rooms before and after classes. An overriding perspective shows that both boys and girls consider bullying between girls to be psychological bullying through ostracism, rumour mongering and body language. Boys abuse others through physical violence like threatening, punching and kicking. Conclusion We can see an over-all difference in that boys are more frequent bullies than girls. Our hypothesis was confirmed, finding that girls bully by psychological measures and boys by physical. Our hypothesis was furthermore confirmed as our results show that same-gender bullying is considered more usual than cross-gender. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var genom ett genusperspektiv ta reda på vad elever i mellanstadiet har för syn och uppfattning gällande mobbning inom ämnet idrott och hälsa. För att uppnå syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur skiljer sig flickors och pojkars syn på mobbning?  På vilket sätt kan mobbning visa sig i samband med ämnet idrott och hälsa? Hur upplever flickor och pojkar att respektive kön utsätter andra för mobbning?   Metod Studien bygger på enkäter som undersökningsmetod och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Undersökningen genomfördes på 210 elever varav 92 flickor och 116 pojkar (två externa bortfall), i mellanstadiet i Stockholmsområdet. De medverkande eleverna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då uppsatsförfattarna på Gymnastik- och idrottshögskolan har varit i kontakt med dessa skolor tidigare. Föreliggande uppsats utgår från en genusteori där Hirdmans och Ganneruds tankar om kvinnligt och manligt behandlas.    Resultat Resultatet visar att flickor anser att mobbning sker under en längre tid och vid upprepade tillfällen, i övrigt är det ingen större skillnad mellan flickors och pojkars syn på mobbning. Både flickor och pojkar anser att mobbning visar sig i samband med idrott och hälsa främst inom bollspelsaktiviteter samt innan och efter idrottslektionen i omklädningsrummet. Ur ett övergripande perspektiv har det framkommit att både flickor och pojkar menar att flickor generellt mobbar andra genom psykisk mobbning såsom utfrysning, ryktesspridning och kroppsuttryck. Pojkar utsätter andra för hot, sparkar och slag, det vill säga fysisk mobbning.   Slutsats En generell skillnad kan ses i att pojkar mobbar andra i större utsträckning än vad flickor gör. Vår hypotes blev bekräftad genom att flickor mobbar psykiskt och pojkar fysiskt. Dessutom stärktes hypotesen då resultatet av denna studie visar att mobbning vanligast sker inom respektive kön.

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det. Båda grupperna har tilldelats en skrivuppgift vid två olika tillfällen. Vår hypotes inför försöket var att grupperna efter avslutat försök kommer att visa på skillnader i sitt skrivande. Resultat går i linje med hypotesen eftersom en större förbättring kan urskiljas i testgruppen som tagit del av ovan nämnd undervisning.

Sammanfattning Barn och unga är idag allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Debatten kring vems ansvar detta är samt hur mycket fysisk aktivitet skolan ska erbjuda har varit både stor och delad. Detta har bidragit till att enskilda skolor har utvecklat idrottsprofilering där de erbjuder elever mer fysisk aktivitet i form av fler pulshöjande lektioner samt rörelsepauser under teoretiska lektioner. Den tidigare forskningen kring skolor med idrottsprofilering har fokuserat på elever i äldre stadier såsom högstadium och gymnasium, där idrottsprofileringen många gånger syftar till att utveckla elitidrottare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mellanstadieelevers fysiska aktivitetsvanor samt jämföra en idrottsprofilerad skola med en skola som inte har något specifik inriktning. Tvärsnittsstudien genomfördes genom en enkätundersökning på tre skolor. Sammanlagt har 122 elever besvarat enkäterna på de tre skolorna. Resultatet visar att elevers fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan skolan med idrottsprofilering mot skolorna som inte har någon särskild profilering. Drygt hälften av eleverna på den idrottsprofilerade skolan uppnår WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet medan det var nästintill inga elever på de två skolor utan någon särskild inriktning som når rekommendationerna. Det är ingen skillnad mellan könen i hur många som når rekommendationerna. Betydligt fler elever i den idrottsprofilerade skolan är aktiva i en idrottsförening och generellt mer aktiva på fritiden än vad eleverna på de andra skolorna är. Dock finns det ingen signifikans mellan skolorna i huruvida de tar sig till skolan genom aktiv eller passiv transport. Eleverna på skolorna tillbringar i stort sätt lika mycket tid framför olika typer av skärmar. Den tiden är dock högre under helger än vad den är under vardagar. Utifrån resultatet går det att diskutera vems ansvar det faktiskt är att många barn och unga ej når upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. Kanske ska ett sådant ansvar vila på hela samhället och inte enbart på den enskilda läraren i idrott och hälsa.

Elevers otillräckliga matematikkunskaper är en pågående diskussion i skolans värld, vilket kan tolkas som att den matematikundervisning som ges inte är tillräckligt kunskapsfrämjande och tilltalande för alla elever. Denna kunskapsöversikt handlar om hur kunskapsläget ser ut i anknytning till musik- och matematikintegration samt om hur man praktiskt kan implementera musik i matematikundervisning. Syftet var att undersöka vad tidigare forskning beskriver om undersökningsområdet och hur de två ämnena kan integrera med varandra. Undersökningen gick ut på att analysera vetenskapliga artiklar och skapa en översikt över hur forskningsfältet inom området såg ut. Den metod som användes vid insamling av data var en systematisk litteraturstudie där ett flertal vetenskapliga artiklar utgjorde underlag för arbetet. Resultatet som framkom genom analys av artiklar visar på att musik och matematik har ett tydligt samband. De flesta artiklarna hade liknande studier som tillvägagångssätt där man undersökt om musikintegrerad matematikundervisning gynnar elevers lärande. Forskningen visade att det hade positiv inverkan på elevers motivation i matematik och var kunskapsfrämjande. Vidare visar resultatet att det saknas forskning inom området vilket implicerar att ytterligare forskning inom musikintegrerad matematikundervisning är behövligt och önskvärt.

Denna systematiska litteraturstudie har haft sin utgångspunkt i att undersöka likheter och skillnader i undervisning av bråktal respektive decimaltal. Studien fokuserar också på vad som kan underlätta elevers inlärning och förståelse i mellanstadiet för dessa begrepp. Denna studies resultat har sin grund i 19 vetenskapliga artiklar. Resultatet framkom med ett flertal samband i undervisning av bråktal och decimaltal, nämligen vardagsnära situationer, tallinjen och storleksordning. Framställandet av vardagsnära situationer, är den aspekt som utgör en skillnad i undervisning av bråktal och decimaltal. Inom bråktal framställs vardagsnära situationer som pizza eller godis, medan vardagsnära situationer och decimaltal kopplas ihop med mätningar av vikt och volym. Resultatet visar att elevers inlärning av bråktal och decimaltal kan underlättas med hjälp av konkreta och abstrakta nivåer i matematikundervisningen. Viktiga slutsatser av resultatet är att elever främst har ett behov av en koppling till sin personliga vardag för att på ett enklare sätt öka sin kunskap inom bråktal och decimaltal.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare