SAMMANFATTNING Forskning beskriver att förskolan kan vara en första kontakt med det svenska samhället för en nyanländ familj. Förskolan har därför en viktig roll när det kommer till mottagandet och integreringen av nyanlända barn och vårdnadshavare. Läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 2) beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats där barnen får förståelse för vikten av mångfald i vårt samhälle. Lpfö (18, s. 8) lyfter även hur förskollärare ansvarar för att varje enskilt barn blir bemött och inkluderat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Litteraturgenomgången visar att det finns en brist på forskning kring den mångkulturella förskolan samt att det finns ett behov av mer kunskap hos pedagoger angående integrering av nyanlända barn i förskolan. Forskning visar även att alla människor i Sverige inte lever under lika villkor och att ett interkulturellt förhållningssätt där ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov är avgörande för hur en integreringsprocess utspelar sig. Verksamhetsteorin har använts för att analysera resultatet under diskussionsavsnittet. En kvalitativ metod har använts för att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering. Intervjuer hölls i två olika kommuner för att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter och få varierade svar. Sammanlagt hölls sex semistrukturerade intervjuer med sju olika förskollärare. Datamaterialet sammanställdes och analyserades utifrån tabeller som grundade sig på studiens frågeställningar. En slutgiltig tabell gjorde det möjligt att upptäcka fem kategorier utifrån resultatet. Resultatet visar hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Det första mötet med en nyanländ familj skiljer sig lite mellan de två kommunerna, men arbetet med integrering var däremot relativt likt. Resultatet visar att integrering ses som en viktig del av en förskollärares uppdrag och är något som alla barn ska uppleva i verksamheten. Integrering av en nyanländ familj visar sig leda till både utmaningar och möjligheter där kommunikation och sociala relationer passar in som både en utmaning och möjlighet. De viktigaste aspekterna vid integrering anses vara trygghet och tillit, användning av pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av alternativ kommunikation samt att upprätthålla ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även att det finns en önskan om mer spridning i kommunerna för att samtliga förskolor ska få uppleva mångfald.

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

Elevers otillräckliga matematikkunskaper är en pågående diskussion i skolans värld, vilket kan tolkas som att den matematikundervisning som ges inte är tillräckligt kunskapsfrämjande och tilltalande för alla elever. Denna kunskapsöversikt handlar om hur kunskapsläget ser ut i anknytning till musik- och matematikintegration samt om hur man praktiskt kan implementera musik i matematikundervisning. Syftet var att undersöka vad tidigare forskning beskriver om undersökningsområdet och hur de två ämnena kan integrera med varandra. Undersökningen gick ut på att analysera vetenskapliga artiklar och skapa en översikt över hur forskningsfältet inom området såg ut. Den metod som användes vid insamling av data var en systematisk litteraturstudie där ett flertal vetenskapliga artiklar utgjorde underlag för arbetet. Resultatet som framkom genom analys av artiklar visar på att musik och matematik har ett tydligt samband. De flesta artiklarna hade liknande studier som tillvägagångssätt där man undersökt om musikintegrerad matematikundervisning gynnar elevers lärande. Forskningen visade att det hade positiv inverkan på elevers motivation i matematik och var kunskapsfrämjande. Vidare visar resultatet att det saknas forskning inom området vilket implicerar att ytterligare forskning inom musikintegrerad matematikundervisning är behövligt och önskvärt.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

The purpose of the study is to gain in-depth knowledge of the preschool teachers' perspective and integration possibilities in play and teaching. I have chosen for this qualitative study to use semi-structured interviews. I have analyzed the study from the didactic and socio-cultural perspective, in order to gain a broader view of the chosen subject. The results show that teaching is available in both spontaneous and planned activities where the preschool teacher has the child's interest in focus. The study's conclusion shows that the demands on quality have increased since the concept of teaching was introduced. It also shows that a preschool teacher has a purpose for every play situation and must plan, reflect and evaluate the child's development in order to achieve the learning objectives. / Studiens syfte är att få fördjupande kunskaper om förskollärares perspektiv på lek och undervisning, och möjligheter att integrera lek och undervisning. I mitt arbete har jag valt att använda mig av en kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer. Jag har även analyserat studien ur det didaktiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet, för att få bredare syn på det valda ämnet. Resultatet visar att undervisning ses vara i både spontana och planerade aktiviteter, där förskolläraren har barnets intresse i fokus. Studiens slutsats visar även att kraven på kvalité har ökat sedan begreppet undervisning infördes, och att förskollärare har ett syfte bakom varje leksituation. Det visar även att förskollärare ska planera, reflektera och utvärdera barnets utveckling för att uppnå lärandemålen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass där eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett område som ingår i ämnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade på avsnittet som handlar om årstidernas skillnader. Frågeställningarna som jag kopplar till syftet är:Hur kan pedagogiskt drama påverka elevernas kunskaper om årstider? Vad händer med klassen när pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om årstider? Metod och teoriUndersökningen är kvalitativ och bygger på deltagande observation och intervju. Urvalsgruppen är en klass i årskurs 1 på grundskolan som består av 23 elever, 7-8 år. Jag ledde tre dramalektioner som utgick från temat Årstiderna och observerade även klassen före och efter dramalektionerna. Materialet bearbetades utifrån tre kategorier som synliggjordes i resultatet, lära av varandra, samarbete och glädje. Resultatet analyserades med hjälp av två teorier: Sternudds holistiska perspektiv, där utgångspunkten är det dramapedagogiska arbetet som genom kollektivt arbete i grupp kan ge elever möjlighet till insiktskunskap. I Säljös sociokulturella perspektiv är grunden att människor samspelar redan från starten i livet. Lärandeprocesser återkommer överallt i samhället genom interaktion mellan människor. Resultat och slutsats Efter avslutade dramalektioner kunde samtliga elever förklara skillnaderna mellan de olika årstiderna. Det sätt som eleverna inhämtade kunskapen på visade sig bland annat vara att de lärde av varandra. Det framkom också att eleverna tränade på samarbetsförmågan och samspelade även efter avslutade dramalektioner. I resultatet synliggjordes även att glädje och skratt blev en del av inlärningen. / SummaryPurpose and IssuesThe purpose of this paper is to examine how educational drama method can be integrated into the regular curriculum of the school. The study was performed in a class where students worked with the theme of seasons, an area that included the topic NO. Drama Teaching is linked to the theme and focused on the section for seasonal differences. The questions that I connect to the purpose are:How can educational drama affect students' knowledge of seasons?What happens to the class when teaching drama integrated into teaching to develop students' knowledge of the seasons?Method and TheoryThe study is qualitative and based on participant observation and interviews. The selection group is a class in Year 1 at primary school consisting of 23 students, 7-8 years. I led three drama lessons were based on the theme of seasons and also observed the class before and after the drama lessons. The material was processed according to three categories that were visualized in the results, to learn from each other, cooperation and joy.The results were analyzed by two theories:Sternudds holistic perspective, where the starting point is the educational drama work collectively through group work can provide students the opportunity to understand knowledge.In Säljös sociocultural perspective is basically that people interact from the start in life. Learning processes recur everywhere in society through interaction between people.Results and ConclusionAfter completing the drama lessons all pupils could explain the differences between the different seasons. The way that students acquired knowledge of proved, inter alia, that they learned from each other. It was also found that students trained on interoperability and interacted even after completing their drama lessons. The result was visualized also joy and laughter became a part of learning.Keywords:educational drama, integration, knowledge, thematic teaching, collective learning

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

Syftet med arbetet var att ta reda på vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss på taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med två pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av våra ansträngningar har utmynnat i att vi på tre olika sätt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lärande. Vi kan se en länk mellan matematiskt tänkande och proprioceptionen i vår kropp. Vi ser även att många elevers lärande är knutet till att göra och uppleva med kroppen. Dessutom har vi funnit att motoriska svårigheter kan vara ett hinder för kognitivt lärande om vissa motoriska rörelser inte är automatiserade. Vi menar också att det finns möjlighet för eleverna att göra stora hälsovinster om de under skoldagen erbjuds någon form av fysisk aktivitet.

Inledning: Studien har sin utgångspunkt i ett praktisk problem på Södra Skogsägarna angående en upplevd svårighet att bedöma hållbara investeringar. Att göra investeringar med hållbarhetshänsyn har blivit allt vanligare vilket kan bero på den ökade uppmärksamheten kring ämnet. Södras verksamhet präglas av en mängd investeringar vilka är betydelsefulla för företagets framtid och överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att definiera och kartlägga vad hållbara investeringar är. Författarna ska även analysera Södras investeringsbedömning och hur de hanterar hållbarhetsaspekter i den. Studien ska bidra till att ge ett förslag på hur företag kan anpassa sin investeringsbedömning för att bättre ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Metod: Denna studien är en empiriskt driven fallstudie av kvalitativ karaktär. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur från Linnéunivesitets bibliotek. Det empiriska materialet grundar sig på semistrukturerade intervjuer och dokument. För att studien ska anses vara trovärdig har vi beaktat ett antal kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden.  Slutsats: Slutligen ges rekommendationer på hur Södra Skogsägarna kan anpassa sin inventeringshandbok och investeringsrutin för att beakta hållbara investeringar. Huvudsakligen handlar det om hur företaget ska hantera klassindelning, kalkylmetoder, kalkylränta och kvalitativ information. / Introduction: The study is based on a practical problem at Södra Skogsägarna regarding a perceived difficulty in consider sustainable investments. Making investments with sustainability considerations has become increasingly common, which may be due to the increased attention to the subject. Södra's operations are characterized by a large number of investments which are important for the company's future and survival. Purpose: The purpose of the study is to define and map what sustainable investments are. The authors will also analyze Södra's investment appraisal and how they handle sustainability aspects in it. The study will help to give a suggestion on how companies can adapt their investment assessment to better take into account sustainability aspects. Method: This study is an empirically driven case study of qualitative character. The theoretical material is based on scientific articles and literature from the library at Linnaeus University. The empirical material is based on semi-structured interviews and documents. For the study to be considered credible, we have considered a number of quality criteria and research ethical considerations. Conclusion: Finally recommendations are made on how Södra Skogsägarna can adapt their investment manual and investment routine to consider sustainable investments. It is mainly about how the company should handle class division, calculation methods, interest rate and qualitative information.