No description available.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med högläsning samt vilka effekter de anser att högläsningen har på barnets språkutveckling. Jag utvecklade ett intresse för detta arbetsområde under min verksamhetsförlagda utbildning då jag upplevde att högläsningen inte användes som ett språkutvecklande verktyg i tillräcklig utsträckning. Jag upplevde att lärarna endast läste högt för eleverna utan att arbeta vidare med den lästa texten. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att uppnå syftet med studien. Informanterna är fem lärare i årskurs 4-6 från fem olika skolor. En analys av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att högläsningen har en god effekt på elevers språkutveckling. De språkutvecklande effekterna som lärarna beskrev var i enlighet med den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar även att lärarna arbetar med högläsningen med hjälp av olika metoder, dock i olika stor utsträckning. En av mina slutsatser är att lärarna har en god koll på högläsningens språkutvecklande effekter trots att forskning visar att lärare inte använder högläsning i högre årskurser i tillräcklig utsträckning. Med tanke på att högläsningen blivit tydliggjort i den reviderade kursplanen för svenskämnet som gäller höstterminen 2022 anser jag att det är viktigt för min framtida profession att jag har en genomtänkt pedagogik i samband med högläsning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur låg- och mellanstadielärare hanterar övergången mellan 3:e och 4:e klass. Studien har undersökt hur samverkan mellan låg- och mellanstadielärare fungerar, vilket tillvägagångssätt och styrdokument som används vid övergången och vilket informationsutbyte som görs mellan den överlämnande och den mottagande läraren. Studien har även undersökt om tillvägagångssättet skiljer sig mellan skolor beroende på storlek. I studien har elva verksamma lärare intervjuats på låg- och mellanstadiet. Dessa hade valts ut utifrån att lärare representerade skolor från klassificeringen liten- mellan- och stor skola. Svaren från intervjuerna har sedan tolkats utifrån både en utvecklingsekologisk modell och en samverkansmodell och resultaten ha kategoriserats utifrån studiens forskningsfrågor. För att undersöka vilka styrdokument som används, hur lärarna på de olika skolorna går till väga och hur detta tillvägagångssätt kan skilja sig beroende på skolans storlek har den utvecklingsekologiska modellen (Bronfenbrenner & Morris 2006) använts. Intervjuundersökningen visar att det saknas ett regionalt styrdokument som beskriver hur övergången ska gå till och vilket informationsutbyte som ska delges. Om det fanns ett styrdokument att gå efter, gällande övergången, var det rektor ihop med elevhälsoteamet på den intervjuade skolan som hade skapat dessa. Dock svarade majoriteten av de intervjuade att ett styrdokument saknades men att det varit önskvärt. Respondenterna svarade att det var lärarna, antingen endast den överlämnande eller den överlämnande tillsammans med den mottagande, som bestämde innehållet för övergångens informationsöverlämning.  I denna studie framgår att tillvägagångssättet för övergången skiljer sig åt mellan skolorna men samtliga använder aktiviteten skolbytardag för att förbereda eleverna och mottagande lärare på övergången till mellanstadiet, vilket ses viktigt och centralt från respondenternas svar. Alla respondenter, utom en, framhåller att informationsutbyte om eleverna sker både skriftligt och muntligt och skiljer sig inte åt beroende på skolans storlek.  Samverkan mellan låg- och mellanstadielärare på skolorna skiljer sig åt. Studien kunde utifrån Granströms samverkansmodell urskilja olika mönster hos skolorna. De små skolorna präglas av en kompanjonsmodell gällande samverkan mellan låg- och mellanstadielärare som kännetecknas av en transparens och tätt samarbete mot ett gemensamt mål. De mellanstora- och stora skolorna visar, efter sammanställning från respondenterna från dessa skolor, att deras samverkan präglas av en konsiderationsmodell. I denna modell finns en samverkan mellan lärarna men det krävs mer för att nå kompanjonsmodellen som samverkansmodell. I stället sköter man sig själv och sin elevklass samt att åldersintegreringen har en påverkan där de äldre präglas av en tradition medan de nya i arbetslaget får stå åt sidan.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

Syftet med denna studie är att samla in och analysera lärares berättelser kring sin undervisning inom sex och samlevnad på mellanstadiet. Studien intresserar sig för både explicita val och medföljandeimplicita budskap i lärarnas berättelser om sin egen undervisning vilka har tagits fram genom en analysprocess med grund i begreppen ämnesfokus och följemeningar. Begreppet ämnesfokus syftar till att synliggöra olika förhållningssätt till naturvetenskapen och följemeningar är indirekta budskap till följd av olika didaktiska val. Studien har använt sig av en kvalitativ intervjuanalys för att besvara studiens forskningsfrågor. Sjuintervjuer med legitimerade lärare i NO på mellanstadiet har genomförts och transkriberats vilket utgör studiens empiriska material. Analysprocessen utgick från ett analysverktyg med fyra olika kategorier där transkriberingen följdes av en meningskoncentrering, det utmärkande didaktiska valet, vilket ämnesfokus som framträdde som viktigast och vilken följemening som medföljer. Resultatet visar att samtliga lärare berättar att de inkluderar innehåll om puberteten och normer i sin undervisning. Reproduktion och samlevnadsformer var också ett vanligt val av innehåll. Vanliga arbetssätt var frågelådor, diskussioner och se på filmer. Det ämnesfokus som fokuseras i undervisningen kring sex och samlevnad är lära av naturvetenskap då lärarna betonar att undervisningen syftar till att eleverna ska delta i vardagliga samtal samt diskussioner som berörmoral. Två av lärarna ger också uttryck för att undervisningen ska hjälpa eleverna i sitt fortsatta liv vilket också kategoriserades in under lära av naturvetenskap fokus. De indirekta budskap som följer med lärarnas didaktiska val resulterade i sex följemeningar: ämnet är inte tabu, det är okej att ämnet känns pinsamt, min röst är viktig, det är viktigt att vara normkritisk, en familj kan se ut på flera sätt och faktakunskaper är viktiga. Studiens slutsats blev att lärarnas undervisning i sex och samlevnad på mellanstadiet präglas av tankar om elevdelaktighet, normkritik och en vilja att motverka tabun vilket samspelar med målet att ge elever faktakunskaper om reproduktion, anatomi och pubertet.

Denna studie har syftat till att undersöka lärare och elevers uppfattningar om användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Den har även syftat till att undersöka hur elevers motivation påverkas av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Fem lärare har intervjuats och 57 elever har deltagit i enkätundersökningar. Det är dessa insamlingsmetoder som sedan mynnats ut i det empiriska material som använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet har presenterats i relation till den teoretiska referensramen, det vill säga Achievment Theory och det sociokulturella perspektivet. De analysbegrepp som använt är: motivation, mediering, medierande resurser och närmaste utvecklingszon. Resultatet visar på flera positiva funktioner som de digitala verktygen erbjuder. Det har även framkommit att både lärare och elever överlag är positiva till användandet av digitala verktyg. Elevernas motivation har också påvisats påverkas positivt vid användandet av dessa digitala verktyg, både enligt elevernas egna utsagor och skattningar men även lärarnas uttalanden.

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

No description available.

Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan år 1955. Ämnet har en djup förankring i vårt skolsystem men är idag inte ett eget ämne i läroplanen och har inte tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska utformas. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne som väcker många olika reaktioner, vilket kan göra undervisningen problematisk och ibland svår att genomföra. Vi vill med vårt arbete återberätta yrkesverksamma lärares erfarenheter om hur det är att undervisa i sex och samlevnad på mellanstadiet. Syftet med forskningen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på mellanstadiet, samt vilka hinder och utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen. Forskningen syftar även till att jämföra om undervisningen som bedrivs på olika skolor är likvärdig. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att ta reda på lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad. Intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma lärare på mellanstadiet. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån forskningens frågeställningar. Resultatet visar på brister i undervisningens likvärdighet. Vi finner en stor variation i hur undervisningen bedrivs och vilket innehåll som inkluderas och diskuteras. Vanliga hinder och utmaningar som förekommer enligt lärarna är bland annat elever som inte vill delta och tycker det är jobbigt att prata om sex och samlevnad, samt föräldrar och kollegor som motsätter sig undervisningen. Sex och samlevnad är ett känsligt ämne för många, ibland även för undervisande lärare. En annan upptäckt som vi reflekterat över är bristen på uppdaterad utbildning om sex och samlevnad bland de deltagande lärarna. Vi tror även att läroplanens otydlighet som skapar plats för egen tolkning kan bidra till den bristande likvärdigheten i undervisningen.