As of 2015, over 34% of emerging adults in the United States between 18 and 34-years-old were still living with their parents or guardians, and prior research has suggested this trend was steadily growing. The current study examined contextual factors, such as an individual's state of well-being during this transitional phase, to determine what, if any, variables may also be contributing to this issue. Both Adlerian theory and social exchange theory were used as the theoretical foundation to better understand how to mitigate this phenomenon. Amazon MTURK was used to recruit 336 participants who completed the survey. A series of MANOVAs and chi-square analyses were used to test for the relationship between the failure to launch phenomenon, wellness, and moderating effects of mentorship in this study. The results showed a significant, although weak, relationship between financial dependence and wellness factors of coping self (p = 0.034) and social self (p = 0.026). The presence of and frequency of contact with mentors significantly predicted successful launching (p = 0.001). Mentorship was not found to be related to wellness factors nor did it moderate the relationship between such factors and failure to launch. The findings implied mentorship was a potential mitigating factor to the failure to launch phenomenon. The positive implications include personal, familial, and societal growth for this population as they successfully transition to independent adulthood.

The integration of technology into classrooms, the education of gifted learners, and the challenge this presents to classroom relationships as a result of engaging with computer technology are significant issues for teachers in this decade. The evolving paradigm of technology use, the deep learning of computer skills that students will require for future employment and how this can be incorporated into appropriate pedagogies for gifted learners also poses challenges for teachers. This thesis reports on a unique mentoring program that was developed to utilise desktop videoconferencing (DVC) technology and designed to specifically address these challenges. The study was undertaken in a large independent school (K-12) in New South Wales, Australia and involved six students and six teachers, none of whom had any previous experience of DVC or mentoring. The aim of the study was to investigate learning outcomes for teachers and gifted students. This study employed DVC as a didactic strategy over a 10-week period. The mentoring sessions of the cohorts and their post-mentoring interviews were evaluated using grounded theory methods of data gathering and analysis over a 2-year period. The findings demonstrated that the nature of learning during DVC could be constructed as an emergent theory, based on the teaching philosophies of the teachers and their goals for their students. Technical support, relational mentors and motivational tasks created supportive environments for DVC. Perseverance, enthusiasm and resilience enhanced the uniqueness of mentoring program. Several recommendations are also posited for further research.

<p>I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. </p><p>Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. </p><p>De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.</p>

<p>Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.</p><p>Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.</p><p>Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande. För att kunna nå detta mål krävs specifik mentorskompetens där förmågan att skapa nätverk är central.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.</p><p>Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller.</p><p>En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket.</p><p>En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.</p>

<p>Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007</p><p>Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år.</p><p>Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter.</p><p>Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets.</p><p>Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.</p>

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller. En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer. Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket. En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.

Dahlqvist, Jeanette &amp; Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007 Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter. Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets. Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.

The purpose of this study was to explore the concept of mentoring amongst administrative women in higher education from an appreciative perspective. In 1985, Kathy Kram published her book on mentoring entitled, Mentoring at Work. This seminal work provided an initial body of knowledge that helped scholars conceptualize mentoring and encouraged a proliferation of research, in what was then an emerging topic for academic inquiry. However, twenty years after Kram advanced her understandings of mentoring, Chandler and Kram (2005) reported that [t]o date, multiple definitions of a mentor have been advanced, but researchers in the field have not unconditionally accepted any specific one (p. 5).<p> Mentoring has suffered from a lack of definitional and conceptual clarity. This lack of clarity has hampered research efforts and rendered research vulnerable to criticism. This lack of clarity has also made implementation of mentoring programs difficult with respect to whom or what exactly is providing the benefit.<p> This study explored the concept of mentoring through focus groups with administrative women in higher education. The study was conducted within a qualitative paradigm, adapting elements from the work on grounded theory by Corbin and Strauss (2008). Focus groups were used to gather the data, with the questions based on the appreciative inquiry method. The worldview underlying the methodological orientation and study design is best described as constructionist. A constructionist worldview assumes that knowledge is constructed as persons explain or try to make sense of their experiences in the context of conversing with others.<p> I anticipated the findings of this study would be significant to mentoring research in three ways. In the study, I addressed the lack of definitional and conceptual clarity of mentoring that have presented academic and practical challenges; I employed a methodological orientation and study design that focused on understanding the participants recollected experiences of relationships that have worked; and the population of interest (administrative women in higher education) was one that had been understudied in mentoring research.<p> In addition to my academic interest in mentoring I was intrigued by the myth behind mentoring. References to the mythical figure, Mentor, in Homers Odyssey abound and yet two important points about Mentor have gone largely unnoticed. First Mentor was actually a woman. Mentor was Athena. That Mentor embodied both male and female characteristics may be interpreted to suggest that features of both sexes are necessary to mentoring. The second point is that Mentor was only one of the disguises Athena wore in order to provide advice and guidance to Odysseus, Penelope, and Telemachus. The second point may be interpreted to suggest that it takes more than one kind of person or relationship to provide the full range of support that an individual requires over the course of their career. It was my hope that this study would help reconcile the myth of Mentor with the reality of mentoring.