Abstract Inledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser. I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer. Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända. Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade. Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam. / <p>2013-06-04</p>

Demokratinės visuomenėmis sąlygomis keliant mokytojų kompetenciją vis didesnė reikšmė teikiama pedagogo vidiniam profesiniam apsisprendimui – identitetui. Magistro darbe “Ikimokyklinio ugdymo pedagogo profesinio identiteto formavimasis mentoriaus veikloje“ siekiama atsakyti į vieną pagrindinį klausimą – kaip ugdant profesinį tapatumą galima efektyviai rengti mokytoją profesinei veiklai ir profesinei karjerai. Profesinė karjera daug kuo priklauso nuo to, kaip mokytojas įsivaizduoja, savo mintyse suvokia profesinę veiklą, jos vykdymo ypatumus. Darbe pradedančiojo pedagogo formavimasis siejamas su bendradarbių, mentorių bendravimu (sociologinis aspektas) ir to bendravimo rezultatais (kognityvinis aspektas). Atskleista, kaip mokytojas per sąveiką su mentoriumi, kaupdamas patirtį, atranda save, ,,įauga“ į profesiją, plėtoja savo sugebėjimus. Ikimokyklinio pedagogogo identiteto analizė grindžiama vadovaujantis teorijos ir praktikos integravimo principu. Teoriniu lygmeniu atskleista profesinio identiteto samprata, jo skirtingos interpretacijos, mentoriaus vaidmuo. Atsižvelgiant į teorinėje dalyje apžvelgtus šaltinius, empirinėje darbo dalyje nustatyta pedagogo profesinio identiteto formavimosi pedagoginės sąlygos ir veiksniai. Remiantis gautais rezultatais numatyti pedagogo profesinio identiteto formavimosi perspektyva ir galimybės. Tyrimo metodai: įvairių šaltinių kritinė ir sisteminė analizė, kiekybinis tyrimas (anketinė apklausa). Kokybinis tyrimas: ikimokyklinių įstaigų... [toliau žr. visą tekstą] / Democratic societies raising the conditions of teacher's competence is a growing importance to the inner teacher professional decision - identity. Masters at work "Pre-school teacher's professional identity formation of mentoring” aims to answer one key question - how developing professional identity can be an effective teacher professional development activities and career development. Professional career in many ways depends on how the teacher imagines in his mind perceives the profession, its performance characteristics. The work of a beginner teacher formation is associated with co-workers, mentors interaction (sociological dimension) and the communication performance (cognitive aspect). Disclosed, as a teacher during the interaction with the mentor, accumulating experience, discovering myself, 'grows' in the profession, develop your skills. Pre - school teacher's professional identity analysis is based on the theory and practice in accordance with the principle of integration. At a theoretical level the concept of professional identity revealed, the different interpretations of the role of the mentor. Given the theoretical part of the sources reviewed here, the empirical part of the teacher's professional identity formation conditions and educational factors. Based on the results for teacher professional identity formation perspective and opportunities. Methods: Various sources of systematic and critical analysis of a quantitative survey (questionnaire). Qualitative... [to full text]

The term mentoring has traditionally been associated with mentors being senior in age and experience. However, as more people are entering the workforce or changing career paths at midlife, it is becoming increasingly common for the mentor to be close in age or younger than their protégé. There has been limited research that has examined the affects and outcomes of non-traditional age relationships in mentoring. The aim of the current study was to shed light on the limited existing literature surrounding the role of age in mentoring. Specifically, it aimed to investigate how age affects mentoring relationships in an academic setting, and what factors may be contributing to this. Participants consisted of students enrolled in postgraduate academic papers (Masters Dissertation, Masters Thesis and PhD) and their assigned academic supervisor. In total, 95 students and 89 supervisors were recruited from three universities with a total of 80 matched student and supervisor pairs. Two surveys were developed, one for postgraduate students and one for their academic supervisors. The student’s survey consisted of demographic questions, a measure of psychosocial and career mentor functions, and a measure of student competence. The supervisor’s survey consisted of demographic information, a measure of psychosocial and career mentor functions, and a measure of human capital investment. The results of the research indicate that within an academic setting, age difference does not have any aversive affects on the processes found in mentoring relationships. In future, mentoring literature needs to expand the conceptualization of mentors and protégés to encompass the increasing existence of varying age relationships. This would enable research to identify the challenges and unique strengths associated with age diversity in mentor relationships.

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2006.

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2006.

abstract: Background: The shortage of available dietetic internship (DI) positions for qualified applicants threatens the future of dietetics. Only about half of all applicants will obtain a slot. Additional internship positions are needed and can be offered only if more practitioners become preceptors. Objective: To examine the perceptions associated with the role of DI preceptor among nutrition and dietetic practitioners and identify barriers and motivators to becoming a DI preceptor in Arizona. Design: An online survey adapted from previous published instruments was administered between July and September 2011 to dietetic and nutrition professionals eligible to precept dietetic interns. Participants: RD, DTR, and school food service professionals on file with Arizona registries were invited to participate in the survey. A total of 675 subjects participated in the study. Statistical analyses performed: Chi-square analysis was used to assess differences between preceptors and non-preceptors for categorical variables. Independent t-tests were used to analyze differences between groups for continuous variables. Results: Respondents included 314 current or former preceptors and 361 non-preceptors with no significant differences in gender, age, or race between groups. Preceptors typically perceived the preceptor role more favorably than non-preceptors. Non-preceptors reported fewer benefits and more disadvantages to being a preceptor. Only 18% of non-preceptors knew how to become a mentor. Conclusions: Motivators for practitioners to become preceptors and continue in the role include personal benefits, dedication to the role and profession, and contributions to the workplace by interns. Barriers to mentoring interns include lack of compensation, increased workload, lack of support, lack of training, lack of resources, intern liability, and lack of knowledge of how to become a preceptor. Results of the study can be used to target barriers and emphasize benefits associated with the preceptor role to encourage participation in the preceptor process to make more internship positions available. / Dissertation/Thesis / M.S. Nutrition 2012

I många skolor i Sverige har lärare förutom sitt undervisningsuppdrag också ett uppdrag som mentor. Trots detta regleras inte mentorsuppdraget i skollagen. Hur lärare själva upplever mentorskapet är relativt outforskat. Den här studiens syfte var att öka kunskapen om gymnasielärares upplevelser av mentorsuppdraget. Frågorna var dels hur lärare uppfattar sitt uppdrag som mentor och dels vilka möjligheter och utmaningar de upplever med mentorsrollen.  I semistrukturerade intervjuer berättade fyra gymnasielärare om sina erfarenheter av mentorskapet. En tematisk analys identifierade tre gemensamma teman: ”Dokumenterande och stödjande”, ”Relationsskapande” samt ”Tidskrävande”. En komplex upplevelse av mentorskapet framkom, med flera möjligheter men också rejäla utmaningar. Mentorsuppdraget beskrevs ofta kräva mer utrymme och resurser än vad som finns tillgängligt.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att ur ett individuellt, ett interaktionellt och ett situationellt perspektiv undersöka hur lärarmentorers och läraradepters upplevelser av mentorskap för nyexaminerade lärare, en konstellation utformad för att underlätta lärares introduktion till yrket. Anledningen till att författarna valde att undersöka just denna fråga var att de såg det som ologiskt att mentorskapet inte är mer omdiskuterat och bättre implementerat, trots att det tycks vara en bra åtgärd i teorin. För att uppfylla studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre lärarmentorer och tre läraradepter. Informanternas utsagor bearbetades och tolkades sedan med hjälp av tematisk analys och två teoretiska perspektiv. Dessa två perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin, användes för att förstå den sociala, respektive den kontextuella aspekten av mentorskapet. Studien resulterade i flertalet slutsatser. De intervjuade mentorerna uppgav att de bemöter sina adepter på ett jämlikt och stöttande sätt, genom vilket de stöttar sina adepters utveckling utifrån deras proximala utvecklingszoner. Mentorernas deltagande i mentorskapet har också påverkat deras yrkesutveckling positivt i och med att interaktionen med adepterna lett till att de tillskansat sig nya intellektuella redskap. Lärarna med erfarenhet av att agera adepter skiljde sig snarare åt i hur de upplevde mentorskapet. En adepts mentorskap var samarbetsbaserat och adeptens mentor stöttade hen utifrån hens proximala utvecklingszon. Detta gjorde att mentorskapet bidrog positivt till adeptens yrkesutveckling. De övriga två adepterna bemöttes på ett hierarkiskt sätt av deras mentor, och dennes brist på stöttning utifrån adepternas proximala utvecklingszoner innebar att mentorskapet påverkade deras yrkesutveckling negativt. Gemensamt för samtliga sex lärare var att de upplevt ett bristande stöd och ansvarstagande för mentorskapet från skolledningens sida, vilket utgjorde en övergripande ramfaktor med negativ inverkan på mentorskapens utfall. Skolledningarnas hantering av mentorskapen överensstämde inte heller särskilt väl med de nationella riktlinjerna för mentorskapet, vilket visade på en bristande inverkan från de konstitutionella ramarna.