No description available.

The entrepreneurial journey can be filled with challenges. Having a successful mentorship forsupport and guidance can be crucial for the development of a startup and for learningentrepreneurial skills. For many young entrepreneurs, mentorship is an available alternative.At the same time, there are other options that could present a more tempting course of action.This study has investigated what value young entrepreneurs put into traditional mentorshipand what other alternatives are utilized. Through a study on members from student firmsunder the Swedish organization Ung Företagsamhet, this investigation is pursuing to find outthe value of mentorship. Semi-structured interviews have been constructed with 42 studentsfrom 12 different firms to get a deeper understanding for how these young entrepreneurs thinkwhen they integrate with a mentor, how they act and why, and what kind of methods theyprefer to use.Prior studies are telling us that mentorship is a delicate matter, and even under the rightconditions, mentorship is not always successful. The respondents of this investigation belongto a group of people who spend more time on the internet and on social media than anygeneration before them. The result of this research is indicating that traditional mentorship isstill considered to be a very valuable tool, despite many available options.

As universities and institutions of higher education seek to improve retention, persistence, well-being, and overall college experience satisfaction for their students, there is an increased emphasis on mentoring in higher education. Improving mentoring in higher education--the specific tools, training, and practices that develop effective mentors--remains an often-elusive goal for college administrators and university mentoring programs and in research. This research examined available research on effective mentoring and provided recommendations for how to create successful mentors and mentoring programs in higher education. This dissertation is a three-article format presentation of information about mentoring in higher education. The first article is a literature review of mentoring and higher education literature analyzing what makes an effective mentor and implications for practice. The review of 34 articles examined themes of impact of mentoring, role of mentor, and mentoring programs, as well as implications for practice for each theme. The review showed that more research is needed on mentoring and higher education, mentor training, and the perspective of mentors. The second article investigated mentoring in online learning environments. The survey research study analyzed responses from 143 online mentors from around the world in a global higher education initiative. Four mentoring domains were used for analysis. Online mentors reported they were most effective at providing emotional and psychological support for students. Study results showed mentor support for individual students outside the virtual classroom, strategies for student goal setting, characteristics of online role modeling, and mentor confidence in technology skills. The study also contributed findings to the literature about online mentoring benefits for nontraditional students, technology challenges, and online mentoring role adoption. The third article examined ongoing mentoring training. The qualitative study analyzed interview responses from 20 international in-person mentors in a global higher education initiative to discover how ongoing training affects mentors' abilities to assist higher education students in achieving their educational goals. Study results showed the benefits from ongoing mentoring training, the importance of volunteer mentoring needs in ongoing mentoring training, and the effects of mentoring training creativity. The study also showed that ongoing training positively impacts mentors, volunteers may need more training, and that ongoing training advanced effective mentoring practices. Successful mentoring can make a meaningful difference in students' lives. This research showed the impact of mentoring and its potential benefits in in-person and online learning environments. This research also showed the significance of effective mentoring programs and ongoing mentor training in mentoring.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur klivet ut i yrkeslivet kan se ut och hur nyutexaminerade förskollärare blir bemötta på sina nya arbetsplatser. Detta genom att främst beskriva förskollärarens uppdrag och vilka krav de ställs inför. Vi ville också ta reda på hur förberedda de upplevde sig vara genom sin utbildning inför kommande yrkesutövande. Vi har valt att intervjua olika parter ur förskolans organisation för att få en helhetsbild av det bearbetade ämnet, med det menar vi även hur ledningen och eventuella mellanledare ser på nyutexaminerade förskollärare. Samt hur de nyutexaminerade förskollärarna förbereder och förhåller sig till sin situation. Med utgångspunkt i praktikarkitekturens teori har vi analyserat vårt material och kommit fram till vilka faktorer, både positiva och negativa, som påverkar upplevelsen av den första tiden som yrkesverksam. Resultatet visar att det inte är enbart de förutsättningar, i form av stöd, som arbetsgivaren ger som påverkar arbetssituationen utan det handlar även om förskollärarens personlighet, erfarenhet och kunskap.

Streblow, Heike (2019). Samverkan mellan skolan och hem. En intervjustudie om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. (Collaboration between school and home. What four principals think of their part in collaborating with legal guardians in general and with legal guardians to children in need of special education - a study of interviews).Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Fakulteten för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ska bidra till ökade kunskaper om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskapen om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet är frågeställningar följande:-Vilka roller har rektorer i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd?-I vilka sammanhang samverkar rektorer med vårdnadshavare?TeoriBronfenbrenners utvecklingsekologi används när studiens resultat analyseras eftersom teorin bedöms som lämplig då den utgår från att individens, det vill säga elevens utveckling påverkas av samspelet eller samverkan mellan individen/eleven och dess omgivning, i just den här studien skolan och elevens vårdnadshavare. Dessutom används även den genomgångna forskningen i analys som stöd.MetodStudien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Fyra grundskolerektorer har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på grundskolerektorernas roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Studien vill tolka och förstå respondenternas perspektiv, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har sin grund i fenomenologin och i hermeneutiken.ResultatStudiens resultat visar likheter i hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd. Grundskolerektorerna är medvetna om sin viktiga roll i att organisera samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna tycker att det i första hand är mentorn som ska initiera samverkan med vårdnadshavarna generellt men också med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna anser att även specialpedagogerna spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare, särskilt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Specialpedagogiska implikationerDet har framkommit att såväl rektorn som specialpedagogen spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt men framför allt när det gäller vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Även kontinuitet, stabilitet och uthållighet i skolan vad gäller skolledning och skolpersonal kan vara avgörande, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom är det betydelsefullt att skapa delaktighet och meningsfullhet tillsammans med barnet/eleven och vårdnadshavare.Specialpedagogen ska verka för en organisation som baseras på samförstånd och samordning, både vad gäller arbetet i skolan med skolpersonal och med elever och deras vårdnadshavare. Det kan specialpedagogen göra genom att vara en professionell samtalspartner, dels genom att handleda enskilda lärare och/eller hela arbetslag i pedagogiska frågor som till exempel ledning och stimulans, dels vara ett bollplank för vårdnadshavare såväl som för skolledningen.

Beginneronderwysers moet die geleentheid kry om om hul onderwysvaardighede te verbeter en hul professionele identiteit te ontwikkel. Daar word internasionaal ervaar dat beginneronderwysers die onderwysprofessie binne twee tot vyf jaar verlaat indien hulle nie voldoende ondersteuning en opleiding deur mentorskap ontvang nie. Die navorsing word gerig na aanleiding van die primêre navorsingsvraag naamlik: Hoe word mentorskap toegepas tussen die Grondslagfase-departementshoof en die beginneronderwyser? Uit die navorsingsprobleem soos hierbo gestel, is die volgende sekondêre navorsingsvrae geformuleer. Sekondêre navorsingsvrae 1. Hoe word die uitdagings van dissipline en klaskamerbestuur deur middel van mentorskap aangespreek? 2. Hoe kan mentorskap bydra om vakkennis en kurrikulumontwikkeling te versterk? 3 Watter aspekte van mentorskap dra by tot beter gehalte van onderwys en metodiek wat die beginneronderwyser in die klaskamer gebruik? 4. Hoe word mentorskap aangewend in die vestiging van _ verhouding tussen die beginneronderwyser en medekollegas, ouers en leerders? 5. Hoe word onderwysprofessionalisme ontwikkel en versterk deur mentorskap? Die navorser het _ kwalitatiewe navorsingsbenadering gevolg en die navorsings-ontwerp was _ gevallestudie binne _ interpretivistiese / konstruktivistiese paradigma. Die data is ingesamel deur semi-gestruktureerde onderhoude met die deelnemers waartydens hulle oop vrae (hoe? hoekom?) beantwoord het. Die vrae is vooraf opgestel volgens die temas van die konseptuele raamwerk soos geïdentifiseer uit die literatuurstudie. _ Doelgerigte steekproef wat aan voorafbepaalde kriteria voldoen het, is in die kwalitatiewe navorsingstudie gebruik. Die steekproef het bestaan uit skoolhoofde, departementshoofde en beginneronderwysers by vyf verskillende Afrikaanse laerskole in die Tshwane-Noord-distrik van Pretoria. Laerskole is telefonies gekontak en die skole wat beginneronderwysers aangestel het, is geïdentifiseer. Daarna is die skoolhoofde gekontak en toestemming verkry om navorsing by hul skole te doen. Die bevindings en aanbevelings van die studie is aan die deelnemers voorgelê sodat hulle die akkuraatheid en betroubaarheid daarvan kon verifieer. Die navorser het gepoog om die studie te trianguleer deur verskillende metodes te gebruik, naamlik _ literatuurstudie, asook die evaluering en vergelyking van inligting uit semi-gestruktureerde onderhoude om die geldigheid en betroubaarheid van bevindings te toets. Die deelnemers aan die studie se identiteite is beskerm deur van skuilname gebruik te maak – vir sowel die individue as die laerskole wat aan die studie deelgeneem het. My opsommende bevinding is dus dat die voordele van mentorskap legio is en sodra nuwe onderwyser doeltreffend bemagtig word deur mentorskap, hy/sy die geleentheid kry om te groei en ontwikkel om sy profesionele potensiaal ten volle te ontwikkel. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2019. / Education Management and Policy Studies / MEd / Unrestricted

In the Archdiocese of Los Angeles, principal candidates are often ill prepared for the demands of the job. Yearly the Archdiocese hires inexperienced principals in up to 15% of its elementary schools. The principalship is becoming more demanding. At the same time, research shows effective leadership is critical to a school’s success. This mixed methods study focused on the knowledge and activities of novice principals. The researcher gathered information from second and third year principals in the Archdiocese to determine their knowledge, practice, and desire to learn four effective leadership strategies: instructional leadership, shared decision-making, organization of the learning environment, and developing people. The analysis of the data collected was used to determine the need for a mentoring program for novice principals. The research and data collection consisted of a 48-statement survey using a Likert scale and three open-ended qualitative questions. Three follow-up focus sessions were conducted to clarify survey results and deepen the scope of the study. Statistical means indicated principals did not implement the strategies to the extent they were known, and principals wanted to learn more about the strategies, especially in instructional leadership. Focus group data indicated principals felt overwhelmed by the job and did not implement the strategies to the same extend they knew them. Principals in the study expressed the need for a mentor, who would have assisted them in fulfilling their role of principal. Recommendations to improve principal effectiveness were presented to the Superintendent, Regional Supervisors, Pastors, novice principals, and Loyola Marymount University.

No description available.

No description available.

Det här arbetet är en systematisk litteraturöversikt för att förstå hur noviser i matematik lär sig utan några induktioner eller mentorskap i yrket. Arbetet inkluderar alla peer-reviewed artiklar i de akademiska tidskrifterna som är gjorda 2000–2021 och det resulterade i en systematisk litteraturgenomgång av 19 studier. Studierna gjorda inom relevant området är få och spridningen vad gäller fokusområdet av undersökningar är stor. Detta gör att det inte går att dra vare sig ämnesspecifika eller områdesspecifika slutsatser. Däremot finner jag genom litteraturöversikten att noviser har många utmaningar i yrket och att de har stor förmåga av att hantera utmaningarna samt att de utvecklas oavsett närvaron av mentorskap eller induktion. Genom den här undersökningen upptäcks att de genomgående faktorerna för novisers lärande och utveckling i yrket är diskussion och reflektionsprocess, oavsett utvecklingsområde. Studien diskuterar tillika lärarutbildningens roll.