Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning. Svaren bearbetades ochsammanställdes i ett antal delområden. En av B. Sundström år 1999/2000 gjord enskild undersökning har tjänat somreferens för att kunna undersöka eventuella trender och konstanter i synen på den framtida Officersyrket. Vid analysernahar en komparativ metod används. Resultaten från analyserna sammanställdes för att ge svar på frågan om stabiliteten.Slutligen analyserades materialet för att ge svar på om Sverige följer de övriga europeiska ländernas militära utveckling.Vid analyserna användes dr Dänikers teorier om militärmakts nyttjande samt en trendteori av Haltiner/Klein.I studienhar påvisats ett antal frågeställningar vars svar är beroende på tidsfaktorer respektive skillnader i ålder/utbildning. Tillde tidsberoende svaren kan hänföras uppfattningar om hot från Ryssland, intresse för specialistutbildning, anslutning tillNATO, införande av yrkesarmé och tron på totalförsvarsplikten. De svar som kan kopplas till skillnad i ålder/utbildningkan hänföras till uppfattningar om flerbefälssystem, följd av införande av studielån vid nivåhöjande utbildning,rimlighet av nedskärningar av Försvarsmakten samt benägenhet att flytta vid ändrad tjänstgöringsplats. Dessutom märksatt de studerande vid chefsprogrammet över lag har mer bestämda uppfattningar i de enskilda frågorna. Vissa svar ärdock påverkade av både tidsfaktorer och skillnader i ålder/utbildning t.ex. vid uppfattning om tvång i samband medinternationell militär tjänstgöring. Det stora flertalet av svaren på de ställda frågorna har visat sig inte vara stabila, varesig över tiden eller med skillnad i ålder/utbildning. De delområden som är något mer stabila har visat sig vara ledarskapoch synen på internationell tjänstgöring. Slutligen går i materialet att finna flera tecken på att Sveriges försvar kankomma att följa de europeiska ländernas militära utveckling, såväl beträffande uppgifter som internationalisering ochbemanning, samt samhällets demilitarisering om de studerandes åsikter om framtiden besannas. / The military profession is changing. In what way has the changes duringthe latest years changed the view of the military profession? In what waydoes ageing in combination with education change the view of themilitary profession? What is constant and which are the trends in thisview? Is it, in this material, possible to find some explanations? Byanswering these questions I will get an indication concerning how stablethe answers from different parts are today. Finally I want to know whatsignals that is possible to find concerning if the Swedish Defence isgoing in the same direction as the rest of the European armed forces.After presentation of the problem the informants were chosen among thestudents at the Swedish National Defence Academy and Collage to takepart in an opinion poll. The answers were worked up and compiled indifferent branches. An essay written by B.Sundström in 1999/2000served as a reference to find possible trends and constants in the viewof the future military profession. During the analyses a comparativemethod were used. The results from the analyses were compiled to getanswers concerning if the Swedish Defence is going in the samedirection as the rest of the European Armed forces. During the analysesa theory about use of military power by Dr Däniker was used as well as atrend theory by Haltiner/Klain.A number of answers have been found to be connected to the timefactor as well as difference in age/education. Among the answersconnected to the time factor there is the threat from Russia, interest tobe a specialist, introduction of a full time profession defence, and theview of the conscript system. Answers connected to the difference inage/education were found among the view of numbers of levels in theofficer system, consequences if students are to pay for the education,cut downs in the defence budget and the will to move if getting a newjob. Furthermore it was observed that the students at the defenceacademy knew for certain what to answer in different questions. Someof the questions in fact are connected to booth the time factor as well asdifference in age/education, like in the answer concerning the duress totake part in international operations.Most of the answers appeared to be not stable whether the time fact orthe fact that the students are different ages and have different educationlevels. Those parts in the study that are more stable are concerningleadership and the view of taking part in international operations.Finally there are a lot of signals showing that the Swedish defence isgoing in the same direction as the rest of the European Armed Forcesconcerning tasks, internationalisation, manning as well asdemilitarisation of the society, if the students opinions of the futurecomes true. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet. Avsikten med denna genomgång är att försöka finna en tydlig tendens förytstridssystemet som helhet. Därefter studeras samtida officiella handlingar rörande Försvarsmaktenspersonalförsörjning i syfte att undersöka vad som finns skrivet i ämnet. Avslutningsvis genomförs ett antal intervjuerdär samtliga respondenter är starkt knutna till huvudfrågeställningen, dock på olika nivåer och med olikautgångspunkter.Empirin analyseras mot teoretiska ramar som utgörs av Sandbergs och Targamas teori om tolkande och rationellakompetensansatser samt Axelssons modell över kompetensutvecklingens dimensioner. Uppsatsens slutsatser är flera,där den viktigaste är ett kraftigt ökat allmänt behov av flexibilitet vid rekrytering men framför allt inom detbefintliga skolsystemet. / The main purpose of this essay has been to identify and analyse theconsequences of the diminishing numbers of conscripts on future SurfaceWarfare ships in Sweden. The essay has answered the following questions:How is the present recruitment for the Surface Warfare Flotillas beingconducted? What consequences of the limited number of conscripts can beidentified? How does this affect the staff and the competence support of theSurface Warfare Flotillas? How can these consequences be handled? The essayis based upon a hermeneutic approach. The theoretical framework of this essayis constituted by Sandberg’s and Targama’s theories on competence andlearning, using an interpretation method versus a rational method, andAxelsson’s theory on the dimensions of competence development. The essayrests upon interviews, protocols and statistics concerning recruitment, andofficial documents from the Swedish Government and the Swedish ArmedForces. The empirical research provides some results where the main area canbe stated to be the need for more flexibility - when it comes to recruiting aswell as in the school system as a whole. The essay finally recognizes that thenecessary conditions for creating better preconditions are indeed present. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a. belysa bakgrund och göra eninternationell jämförelse har jag kompletterat mina primärdata med sekundärdata. I min uppsatshar jag tre frågeställningar; Hur förhåller sig de olika intressenterna till högskoleanpassningenoch hur motiverar de sitt ställningstagande? Har de olika intressenterna samma uppfattning omvad högskoleanpassad utbildning innebär? Hur upplever de olika intressenterna att FM harhanterat frågan om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom FM före ÖB beslut 2001?Jag har i min uppsats funnit att det finns en övervägande positiv attityd till akademiseringen.Det har framkommit några farhågor angående högskoleanpassningen som är generella för fleraav de undersökta grupperna. Det finns en osäkerhet angående hur ÖB beslutet skallimplementeras i Försvarsmakten. Det finns en utbredd uppfattning om att Försvarsmakten varnärmare en akademisk metod före kalla kriget men att detta har gått förlorat under den statiskakalla kriget eran. / According to a decision taken by the supreme commander of the Swedisharmed forces 17 Jan 2001 all future education of personnel shall be subjectedto the rules and regulations lined out by the National Agency for HigherEducation in Sweden. I have tried to find out the level of knowledge regardingacademic methods of education in the Swedish armed forces today. I have alsotried to form a overall picture of how the decision by the supreme commanderhas been received in the force. My essay is a qualitative examination with themain focus on an inquiry where I have conducted in-depth interviews withpersonnel from different levels of the force. In addition to my primary data Ihave supplemented secondary data mainly to create background andinternational comparison. In my essay I have three main questions; how do theparticipants (in the inquiry) position themselves in regards of the trend towardsacademic education, and how do they state reasons for their position? Have allthe participants the same comprehension regarding what academic educationactually implies? From an historical perspective how do the participantsexperience the forces handling of matters like theory of sciences and researchbefore the supreme commander decision 17 Jan 2001? I have in my essay cometo the conclusion that the general comprehension of academic education is inits favour. However positive the attitude there is some matters of concern thatis shared by many of the respondents. There is an widespread uncertaintyconcerning the implementation of academic education. There is also a generalimpression amongst the respondents that we in Sweden were a lot moreacademic in our perspectives before the cold war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Att studera organisationskultur är enligt många forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer. / In my thesis I have studied organizational culture. To study organizationalculture is according to many researchers, a complex topic with multipledimensions and aspects. The aim of this thesis was to reflect upon possiblydifferent cultures between the Swedish Navy, Army and Air Force and howthey where displayed. Specific areas where; the meeting between civilian andmilitary culture, the relationship between civilian and military culture and tofind cultural similarities and differences between the three Services.Observations and interviews where performed at three logistic stores, one withconnection to each Service. The theoretical framework was based on Bang’s(1999) work on organizational culture. The analysis had an explorativeperspective and the methods used were qualitative. The most obvious findingsshowed differences especially in the mode of expression, and lingo between theServices. Similarities were found in areas of customer treatment regardless ofrank and the coordination and collaboration between the civilian storekeeperand the commanding officers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka. / The main purpose of this essay has been to describe if the education of officershas changed and whether it has been adapted due to the future demand oninternational commitment that the Swedish government has given to the ArmedForces. Another purpose has been to answer the question if the attitude and willto serve abroad among the officers has changed during the last couple of years.The main sources that have been used come from the Swedish government, theArmed forces headquarter, and official books. The method used in the essay isa qualitative, investigational and textual analysis. The overall conclusions arethat the Armed forces must early identify and analyse what competence andeducational requirements, both practical and theoretical that are needed in thefuture to match the escalating internationalisation that is required of theSwedish officers. These requirements are most important to implement inmilitary schools and to reduce the “gap” between the officer’s profession andthe overall international tasks. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven. Vidare skall uppsatsen undersöka om någon form av anpassning avutbildningens utformning och/eller omfattning är nödvändig. Undersökningen bygger påen induktiv argumentationsteknik, där en kvalitativ undersökningsmetod har används.NATO:s logistikdoktrin (AJP-04) har använts som teorianknytning.Slutsatserna i uppsatsen visar att viss del av logistikutbildningen bör anpassas, främst föratt klara de legala och kommersiella aspekterna av internationell logistik. / Swedish national security policy has shifted focus to the international arena.Swedish Armed Forces’ units have been in Bosnia and Kosovo for several years,and have also recently deployed to Afghanistan. Sweden’s active participation inthe PfP and EU Rapid Reaction Force processes also places new demands on theSwedish Armed Forces. The fact that Sweden has increased her number ofcommitments so dramatically will, amongst other factors, mean that the currentsystem of logistics will need to be reviewed. The agreed PfP objectives are to beimplemented by 2006. At the same time there is pressure to review officertraining in order to meet the increased demands of posting more officers forservice abroad. Logistics are and will remain a key function for the SwedishArmed Forces if they are to fulfil their commitments. One of the crucialquestions that must be answered is whether Sweden will be able to provideadequate logistic support for her international commitment. The question as towhether the training of logistics officers is right, that is to say, if it designed toensure that Sweden will be able to fulfil the logistic requirements or whether thescope or content of the training needs to changed, has been considered from twoangles. Firstly, the logistic directives, the agreed PfP logistic objectives and theformal training and manning requirements necessary for Sweden to fulfill herinternational commitments have been collected together and analyzed. Secondly,training has been examined, not only the formal training conducted by theArmed Forces but also the training that logistics officers have received beforeinternational deployment and the experience gained on operations. Bycomparing these two aspects it has been possible to identify the discrepancies,e.g. if officer training is adequate or if changes need to be made.In this paper an inductive approach to the question has been adopted. Themethod used has been to compare the replies received in interview firstly on theformal requirement/directives and secondly on the formal training provided bythe National Defense College (NDC). The results of these comparisons havebeen analyzed parallel with theory, in order to establish whether training needsto be changed. Theory has been based on AJP-04 (Allied Joint LogisticDoctrine), NATO’s main logistics doctrine document. The main principles inAJP-04 are: superior planning, co-operation and co-ordination, flexibility andsimplicity, and economy and synergy. Theory has been compared with theresults of interviews with officers who have held logistics appointments oninternational service.It can be concluded from the final analysis that, within Profiling and Logisticsand Man/ Log education at NDC, the discrepancies identified in this paper havebeen taken into consideration, but that changes are still needed. Changes areconsidered necessary to the teaching of the commercial and legal aspects ofinternational logistics. In addition more detailed training in NATO logistics isrequired within the Man/Log and main Staff course programmes. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen. I uppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserandespå ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som har varit delaktiga i organisationsutvecklingsprocessenoch den fokuseras runt teorins fyra variabler: strukturella-, aktörsorienterande-, uppgiftsorienterande- ochteknologiska perspektiven. I empirin framträder fyra faktorer som respondenterna anser har påverkat organisationsutvecklingsprocessenmer än andra och dessa är: maktens påverkan på utformandet, avsaknaden av metod och teoristöd,problematiken med att endast utveckla delar av en organisation och förankringsprocessen.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningaroch teorins fyra variabler. Här redovisas även de slutsatser som är dragna under processens gång och huvud -slutsatserna är:Organisationens design är ett direkt resultat av en maktfördelning, eller kamp om makten och position, på denexekutiva nivån och resultatet blir en kompromisslösning.Det är av yttersta vikt att det finns en gemensam målbild vid organisationsutvecklingen och att denna delas av helaorganisationen. Implementeringen bör bygga på förståelse och inte ett tidsschema.Hela organisationen måste ingå i en organisationsutveckling. Ser man inte till helheten blir följderna att man får enotydlig organisation som kommer att kräva ytterligare förändring inom en snar framtid. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensivechange in its history. This lead to a great downscaling of the whole organizationand it compelled the Armed Forces to change the command structure aswell. Unfortunately didn’t this organizational change reach its aims and goals.The main purpose of this essay is to clarify the fundamental conditions thatinfluenced the development of the Swedish Armed Forces’ command structure.The essay will shed light on the factors that influenced the organizational design,both explicit and implicit ones. The essay gives answers to the followingquestions: Were there any implicit factors that influenced the development ofthe command structure? Did the project team use any theoretical models duringthe development process? Have professionals designed the organization orhave laymen accomplished this? What experience can we gain from the developmentprocess?The theoretical framework is Harold Leavitts’ (1965), “Diamond”, systemmodel concerning approaches to organizational change. Leavitts’ model viewsorganizations as complex systems in which at least four interacting variablesloom especially large: task variables, structural variables, technological variablesand human variables. The method is qualitative with an inductive approachand the study is mainly based upon interviews.The empirical research provides some results and the main subjects are: thedevelopment process, which has been influenced by an internal power struggleat the executive level, the lack of theoretical and methodical support, the difficultyof developing just a small piece of the command structure and the implementationproblem. This subject has been the foundation for the analysisand discussion, in combination with the theory and studies questions; theseconsequently lead to the conclusions presented in the essay.The conclusions show that lust for power influenced the organizational design,and that implementation should be based on the members’ understandingof the organizational change and not on a strict timetable The whole structuremost be involved in an organizational change, otherwise problematical spin-offeffects will be experienced. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Försvarsmakten (FM), har en lång tradition av samarbete med de politiska beslutsfattarna iregering och riksdag avseende beslut rörande den egna förvaltningen. Ett av dessa tillfällen därFM och regering har samarbetat är vid utarbetande av regeringens proposition om det nyaförsvaret, våren 2000. En delfråga som regeringen inte lyckades skapa politisk majoritet för varplaceringen av den militära flygutbildningen. Frågan skulle komma att påverka hela flygvapnetunder mer än ett års tid med följd att organisation och personal svävade i stor osäkerhet omframtiden. När frågan till slut skulle avgöras, våren 2001 kunde politikerna i Försvarsutskottet(FöU) ändå inte enas kring ett beslut. Hotet om ett fortsatt beslutsvakuum tornade upp sig.Utifrån doktrinen om den folkstyrda förvaltningen ställs i uppsatsen frågan; om och i så fall hurFM försökte påverka den politiska beslutsprocessen angående den militära flygutbildningenslokalisering? Och i så fall vilket resultat fick förvaltningens ansträngningar?Som teoretiskt stöd används Rune Premfors och hans modell för studier av policy processer.Metoden utgörs av en kombinerad textanalys och fallstudie. Resultatet visar att FM försöktepåverka beslutsfattarna att fatta ett för FM acceptabelt beslut. Vid en första anblick ser det utsom ansträngningarna var resultatlösa, men vid en närmare betraktelse uppnåddes åtminstonevissa positiva resultat med påverkansförsöken. / The Swedish Armed Forces have a long tradition in co-operation with the politicaldecision-makers in the Swedish Government and in Parliament, concerning mattersthat affect the Armed Forces’ administration. One occasion, when the SwedishArmed Forces and the Swedish Government were co-operating, is about theGovernment bill; The New Defence, spring 2000. One of the issues that thegovernment could not create a political majority for was, where to place the AirForce Flying Training School. That inflicted upon the whole Air Force for more thana year, creating uncertainty in the organization and among personnel about thefuture. When at last the issue was meant to come to an end in spring 2001, thepoliticians in the Defence Board could not agree upon a solution. The threat of aprolonged situation without a decision piled up.From a point of view based on the doctrine of the public administration the questionin this paper is; if and in that case, how the Armed Forces tried to affect the politicaldecision-making process about the Air Force Flying Training School? And in thatcase, what was the result of the administration’s efforts?The theory used in the paper is based upon Rune Premfors’ model for studies ofpolicy process. The method used is a combination of a study of a text and a casestudy. The result shows that the Armed Forces tried to influence the decision-makersto take a decision that was acceptable for the Armed Forces. The result seems to benothing at first glance, but if you take a closer look at the result of the efforts, someadvantages do appear. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående. Efter denna del analyseras och jämförs de två modellerna i syfte att svara på den övergripande frågan huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall bibehållas, förändras eller om en övergång ska ske till JIPB. Resultatet visar på att en övergång till den amerikanska modellen skall ske, dock med vissa kompletteringar från den svenska motsvarigheten. Som avslutning ges ett förslag till hur utveckling av underrättelsebedömandemetodik bör drivas vidare. / The background that gave rise to this paper is the change in the world around us during the last decade and Sweden’s ever increasing involvement internationally by sending units and officers to multi-national staffs. This paper discusses how the Swedish Method of Operational Intelligence Assessment will change in comparison to the Joint Intelligence Preparation of the Battlespace of the US (JIPB).The paper begins with the hypothesis that the JIPB is more detailed and penetrates deeper into more areas than the Swedish equivalent. The paper continues with a description of the two models. In this connection, the American model is described fairly exhaustively. After this part, the two models are analysed and compared with the purpose of answering the overall question of whether or not the Swedish Method of Operational Intelligence Assessment should be retained, changed or if a transition to the JIPB should take place. The result indicates that a change to the American model will occur, though with certain additions from the Swedish equivalent. Finally, a suggestion is made for the continued development within the area of Operational Intelligence Assessment at an operational level. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

C-uppsatser