Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

Bakgrund: Det finns minst 32 väpnade konflikter i världen just nu och genom FN samt NATO pågår det militära insatser. Sjuksköterskor har varit en del av försvarsmaktens arbete genom historien och är idag alltid en del av de insatserna försvarsmakten ansvarar för. Sjuksköterskorna får utbildning i stridssjukvård som är grundad i analyser av dödsfall och skador från strid. En stor del av de som kommer hem efter att ha varit på insats drabbas av psykiska problem, exempelvis PTSD. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i stridsrelaterade situationer inom försvarsmakten. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades tre huvudkategorier: Förberedelsen inför strid, Mitt i stridens hetta samt Återhämtning efter strid och sju underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskor innan insats, under insats och efter insats upplever psykisk och fysisk påverkan. Sjuksköterskorna upplever att de har tillräcklig utbildning inom sjukvård för att åka på insats, men när det kommer till den militära utbildningen och den militära kulturen brister den förberedande utbildningen. Detta är en del i att när sjuksköterskorna väl är på sin insatstjänstgöring erfar att de inte är förberedda på de deras roll i striden, stridssituationer, skador och sjukdomar de behöver hantera. / Background: There are at least 32 armed conflicts in the world right now and through the UN and NATO there are military deployments ongoing. Nurses have been part of the armed forces' work throughout history and are today always a part of the Armed Forces. Nurses receive training in combat medical care based on analyses of deaths and injuries from combat. A large proportion of those who come home after being on deployments suffer from mental health problems, such as PTSD. Aim: Describe nurses' experiences of working incombat-related situations within the armed forces. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Result: The analysis identified three main categories: Preparing for combat, In the heat of the combat, Recover after combat and seven subcategories. Conclusion: The result shows that nurses before mission, during mission and after mission experience mental and physical impact. Nurses feel that they have adequate training in health care to go on the mission, but when it comes to military training and culture, preparatory training lacks. It’s a fact that once the nurses are on their duty to work, they experience not being prepared for their role in the battle, combat situations, injuries andillnesses they need to deal with.

The Swedish Army has seen many changes over the last thirty years and the role of the officer has had to adapt accordingly. Previously, officers at the Skaraborg Regiment began their careers as instructors of conscripted soldiers. As they progressed, they would typically become staff officers. In their formative years, their duties were centred on life in both the field and in the barracks with day-to-day contact with soldiers and other officers. At this level, an officer’s role would be to prepare and train conscripted soldiers for “the demands of war” based on the military logic. If this stage in the officer’s career went well, they would then progress towards administration and management. Taking the place of the barracks and the field, the workplace became headquarters and offices. There would be less contact with conscripted soldiers but instead there would be more interaction with fellow staff officers and civil servants - along with a greater emphasis on the understanding of law, regulations and rules. This part of the officer’s career was based on the civil service logic.    Today, the officer is a manager and employer of both professional soldiers and other officers. It is necessary for them to assume these roles early on in their career. This means that during their formative years they must be ready for changes between training for combat and working in an office; between leading units and following regulations. The officer of today is forced to live in two institutional logics that are totally disparate. Successful platoon and company commanders of today’s army must be fluid between the military logic and the civil service logic: as seamlessly as swapping weapons for pens.    In their daily lives, the military logic and the civil service logic are coupled. The platoon and company commanders of today live in the two institutional logics on a day-to-day basis. But there are conflicts of interest between the two that need to be addressed. The platoon and company commanders of today haven’t the time to work as much in the military logic as they have been able to in the past because the civil service logic takes up much of their time. It’s a little like the police often complaining that they are unable to get out on the beat as they are too busy filling out paperwork.   In order to meet a changed threat to national security, the Swedish Armed Forces wishes to increase the numbers of army brigades and recreate an army division. In order to staff this larger organisation, with its larger need of officers at brigade and division level, the requirement of the Swedish Armed Forces is to accelerate officers’ careers in order to meet demand. This is all well and good, but the challenge for platoon and company commanders still remains that it is essential that they gain enough experience and knowledge in order to become good enough leaders. Their skills must be good enough to lead and train platoons and companies thoroughly, whilst at the same time prepare themselves for battalion, brigade and divisional levels.   The purpose of this study is to increase the understanding of platoon and company how the clash of logics impacts the platoon and company commanders at the Skaraborg Regiment. The study is concluded by suggestions to the Swedish Armed Forces and to the Skaraborg Regiment to meet the growing challenges of the platoon and company commanders.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och ungefär en tredjedel av alla medarbetare är civila. Myndigheten har som strategisk inriktning att tillväxa och andelen civila chefer ökar. Denna studie utforskar dynamiken, förutsättningar och friktioner för samverkan, mellan militära och civila chefer inom den militära professionen, för att skapa en djupare förståelse för deras påverkan på den operativa effekten. Många civila chefer jobbar med att stödja och effektivisera arbetet i myndigheten och har samma befogenheter som militära chefer när det kommer till verksamhetsledning. I en friktionsfri miljö fungerar samverkan mellan civila och militära chefer, och synergieffekterna gynnar organisationen. Trots ett kollegialt förhållningssätt har civila och militära chefer olika utgångspunkter för sina normer och värderingar. Vid en beredskapshöjning ökar kraven på personalen i Försvarsmakten, och den civila personalen övergår till militär personal. De civila cheferna har då lagligt stöd att fatta beslut om våldsanvändning, även om det kan vara direkt olämpligt. Förutsättningarna mellan civila och militära chefer blir då mer och mer diffusa och är därav inte längre lika tydliga. Försvarsmaktens befattningsstruktur och mandatförhållanden behöver ses över. Det måste finnas förutsättningar för uppdragstaktik, och fördelningen mellan kärnverksamhet och stödjande verksamhet behöver utredas. De civila cheferna måste ges möjlighet att förstå den militära kontexten och spänningarna mellan professionerna inom den militära professionen måste omhändertas. Kärnan av studien är en empirisk kartläggning som inhämtats genom intervjuer och är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där analysen är inspirerad av Grounded Theory. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden's largest government agencies. Approximately one third of all employees are civilians and its strategic focus is currently to grow and the proportion of civilian managers is increasing. This study explores the dynamics, conditions and frictions for collaboration, between military and civilian leadership within the military profession, in order to create a deeper understanding of their impact on operational outcome. One of the main duties for civilian managers is to support and increase the efficiency of the work for the Swedish Armed Forces. When it comes to operational management civilians have the same authority as the officers in a frictionless environment. The organization benefits of the collaboration between civilian and military leadership, when the operational is running smoothly. Despite a collegial approach, civilian and military managers have different point of views regarding their norms and values. At a contingency escalation, the demands on the personnel in the Swedish Armed Forces elevate. The civilian personnel will switch to military personnel and the civil managers then have legal support to make decisions about the use of force, although this may be directly inappropriate. The basic presumptions between civilian and military leadership are becoming more diffuse and less clear. The staff structure and mandate conditions need to be reviewed. There must be prerequisites for mission-type tactics, and the distribution between core and support activities needs to be investigated. The civilian managers must be given the opportunity to understand the military context and the tensions between the professions in the military profession must be dealt with. The core of this thesis is an empirical mapping of data, which were obtained through interviews. The study is based on a qualitative research method with an inductive approach where the final analysis is inspired by Grounded Theory.

Studiens utforskar med en tolkande kvalitativ ansats hur militär kultur reproduceras genom taktisk utbildning av svenska arméofficerare och därmed inverkar på balansen mellan offensiv och defensiv krigföring. Genom en fördjupning av teoribildningen kring militär kultur har tre deduktivt teoretiska yttringar formats för att analysera studiens empiriska underlag. Empirins kärna utgörs av taktiska prov över ett tidsspann på 10 år från utbildningarna till fänrik, kapten och major. Studiens resultat visar att en offensiv militär kultur under 2010- talets inledning reproducerades genom officersutbildningen, vilket tolkas bidra till att forma ett offensivt tankemönster hos svenska arméofficerare. Denna tydliga offensiva strömning har dock gradvis tonats ner. Under slutet av perioden gör sig ett betydligt mer balanserat kulturellt uttryck gällande och därmed formande av ett mer flexibelt taktiskt tänkande som i större utsträckning harmoniserar mot rådande doktrin och arméns befintliga resurser. Studien belyser vikten av att förstå sin militära kultur och hur den formar officerare genom en socialiseringsprocess vid den formella utbildningssituationen samt att hela utbildningssystemet måste harmonisera för att uppnå ett flexibelt taktiskt tänkande. Studien bidrar vidare med att nyansera befintlig forskning inom området och fördjupa kunskapen om militär kulturs inverkan på taktiskt agerande genom officersutbildning.

Internationella och nationella omvärldsanalyser beskriver att omfattande omställningar i den militära förmågan kan krävas då behov och utmaningar förändras med allt högre hastighet t.ex. avseende teknikutvecklingen eller de ekonomiska, politiska och demografiska förhållandena. Grunden för militär förmågeutveckling i den svenska försvarsmakten (FM) bygger till stor del på studieverksamhet. Här har perspektivstudier en central roll och syftar till att studera och identifiera olika valmöjligheter och utvecklingar mot framtiden. FM arbetsmetoder och modeller bygger på en rationell grund och beslut ska fattas på dessa grunder, men både beslutsteorin och tidigare forskning påvisar en begränsad rationalitet. Studien har undersökt beslutsprocessen bakom perspektivstudien 2016-2018. Genom undersökningen har möjliga underliggande påverkansfaktorer inom och bortanför den rationella modellen belysts. Studien analyserades med hjälp av Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller och skapar en djupare insikt vad som kan påverka beslutsprocessen och därmed även förmågeutvecklingen i FM. Resultatet påvisar att utifrån Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller begränsas perspektivstudien 2016-2018 främst av att den operativa nivån inte representerades, tidsbrist och divergerande nyttjande av hotbild, vilket gör att processen inte är helt rationell. Resultatet visar även att ej samordnade studiemetoder mellan perspektivstudien och underliggande studier försvårar strategisk analys. Studien kan inte finna något specifikt maktspel, vilket kan förklaras av att perspektivstudien 2016-2018 inte behövde avvägas ekonomiskt. FM rekommenderas att kommunicera perspektivstudiens hotbild, process, mål, metoder samt styrande dokument till underliggande studier på ett tydligare sätt. FM rekommenderas även att undvika att förändra egen studies-och underliggande studiers metoder under processens genomförande samt implementera den operativa nivån i perspektivstudier.

Kultur formar den enskildes uppfattning om rätt och fel vilket influerar agerande. Officeren är inte bara del i en militär kultur utan även del i, och färgad av, sin lokala förbandskulturs normer och värderingar.   Forskningen kring militär kultur berör flera forskningsfält men relateras ofta till högre militära nivåer. Denna studie fokuserar på hur officerare, vid några av svenska arméns manöverbataljoner, förstår sin egen förbandskultur, dess effekter och beståndsdelar. Studien syftar till att genom intervjuer och deltagande observation utforska förbandskultur, dess innehåll och sammanhang, i syfte att nyansera teorier om militär kultur samt fördjupa dessa med ett subkulturellt perspektiv.   Denna kvalitativa tolkande studie bidrar till förståelse för förbandskulturens beståndsdelar där fyra formativa element, geografi, teknik, uppgift och historia/arv är de största bidragen för utvecklandet av teoribildningen kring militär kultur. Studien bidrar vidare till ökad förståelse för kulturella funktioner och dess inverkan i Försvarsmakten.

Att både vara militärt alliansfri och samtidigt tillämpa samarbetsstrategi kan framstå som en omöjlig kombination. Det ligger nära till hands att tolka begreppet alliansfrihet som något syftande till oberoende medan samarbete skulle utgöra motsatsen. Detta till trots visar undersökningen att en militärt alliansfri stat kan uppvisa strategiska beteenden som omfattar nära samarbete. Undersökningen visar därmed att militärt alliansfria stater kan utöva långtgående samarbeten och fortfarande identifiera sig som militärt alliansfri. Fallstudien av svensk säkerhetsstrategi visar också på att Sverige sedan solidaritetsförklaringen, teoretiskt sett, inte tillämpar en militärt alliansfri strategi. Den svenska säkerhetsstrategin har under många år intresserat forskare som försökt utreda hur det kommer sig att Sverige kan balansera mellan en oberoende- och samarbetsstrategi trots uppfattningen om den militära alliansfriheten. Litteraturen påvisar en mängd olika förklaringsfaktorer, men få undersökningar är genomförda där både motiv och beteende analyseras. Uppsatsen utmanar traditionell teori genom att sammanställa motiv och beteende i ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket, som omfattar både strategiska motiv och strategiskt beteende, utgör en teoriutveckling av befintlig teoribildning inom allians- och samarbetsstrategier för småstater.

Försvarsmaktens perspektivstudie anser det tvunget med en utveckling av obemannade flygsystem för att möta framtidens stridsmiljö. Detta medför en implementering av ett nytt obemannat flygsystem i Försvarsmakten, historien visar dock på utmaningar vid liknande implementeringar, därför är en sådan tidigare implementering relevant att studera.    Syftet med denna fallstudie gällande implementeringen av UAV 03 Örnen på regementet K3, är att bidra med ett bredare synsätt kring forskningen om organisationskultur och implementering. Utifrån studiens syfte genomförs en fallstudie där empiri inhämtas genom kvalitativa intervjuer. Inhämtad empiri analyseras utifrån implementerings- såväl som organisationskulturteori. Studiens resultat visar att implementeringen av UAV 03 på K3 kan förstås tillsammans med jägarstridens grunder om ett flexibelt uppträdande i smågrupper samt den elitism som speglar K3. Studien påvisar att intresset att åka på utlandsmission hos individen är större än att jobba med systemet UAV 03, vilket visar sig vid personalförsörjning.

OSINT is the collection and analysis of data from open sources such as Twitter, Instagram or Tiktok. Since most people in today's digitised society have access to mobile devices and cameras, anyone can publish sensitive material on for example troop movements. The aim of this work is to contribute on how OSINT methods can potentially be used for intelligence gathering and by increasing knowledge in this area also protect against the problem of people sharing sensitive information by mistake. This is accomplished by conducting an experiment in which three web scraping methods and three manual methods are used for the collection of potential intelligence on three different social media platforms. Due to the state of the world today, the experiment focuses on the Ukraine conflict. All methods tested during the experiment can be used for intelligence gathering. However, the methods differ in their search capabilities and how well they can filter the results of its searches. Overall, the TWINT tool and manual searches of Twitter performed best because they have the most search options and filtering capabilities. / OSINT är insamling och analys av data från öppna källor som Twitter, Instagram eller Tiktok.Eftersom de flesta i dagens digitaliserade samhälle har tillgång till mobila enheter och kamerorkan vem som helst publicera känsligt material på exempelvis truppförflyttningar. Syftet meddetta arbete är att bidra med kunskap om hur OSINT metoder kan potentiellt användas förinsamling av underrättelse och genom en ökad kunskap kring området också skydda motproblemet där personer delar med sig av känslig information av misstag. Detta genomförsgenom att utföra ett experiment där tre web scraping metoder och tre manuella metoderanvänds för insamling av potentiell underrättelse på tre olika sociala medier plattformar. Pågrund av hur läget ser ut i världen idag så fokuserar experimentet på Ukraina konflikten. Allametoder som testades under experimentets gång kan användas för inhämtning av underrättelse.Metoderna skiljer sig i dock sina sökfunktioner och hur väl de kan filtrera resultaten från desssökningar. Överlag så presterade verktyget TWINT och manuella sökningar av Twitter bäst föratt de har flest sökalternativ och filtreringsmöjligheter.