Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

This thesis aims to show how gender is done in the Swedish Armed Forces, against the backdrop of its transition into an international defence organization and the international resolutions that call for gender mainstreaming in peacekeeping operations. In the so-called “New Armed Forces”, traditional demarcations that have separated civilian employees from members of the military officer profession are no longer self-evident. At the same time, what it means to be men and women in the military is changing. Three empirical studies form the basis of the thesis. The first consists of qualitative interviews with women pioneers in the military officer profession, and discusses how gender relations in the Swedish military have changed since the inclusion of women. The second addresses the intersecting relations of gender and occupation and is based on interviews with strategic and executive actors in the Armed Forces Headquarters. The third, ethnographic, study follows a military unit preparing for a peacekeeping mission. It focuses on gender relations in everyday work and shows how the ongoing transformation changes what it means to be military men and women. The thesis is informed by feminist studies of organization, critical studies of men and masculinities, research on professions and occupations, and military studies. A “doing gender” approach and a relational view of both gender and occupations guide the analysis. The analysis shows how established ways of doing gender are changed and reproduced in military practices, how the emphasis on peacekeeping reshapes gender relations in military work, and how organizational boundaries are maintained and deconstructed in organizational practices. Theoretically, the thesis contributes by developing tools for analysing the practising of gender in organizations. The concept of boundary work is elaborated into a tool for analysing how demarcations of gender and occupation are accomplished in work practices. The concept Repair work is employed to capture the complexities of doing masculinities in organizations, by looking closely at situations where the everyday practising of gender is disturbed. / Denna avhandling syftar till att visa hur genus görs i den svenska Försvarsmakten, mot bakgrund av organisationens förändring från invasionsförsvar till insatsförsvar. Denna process kopplas till kraven på jämställdhetsintegrering inom fredsbevarande arbete. I den så kallade ”nya Försvarsmakten” är de gränser som tidigare skilt civilanställda från yrkesofficerare inte längre självklara. Samtidigt förändras de innebörder som kön ges i organisationen. Avhandlingen bygger på tre empiriska studier. Den första består av kvalitativa intervjuer med några av de första kvinnliga yrkesofficerarna i Sverige och diskuterar hur genusrelationerna har förändras sedan kvinnor gavs tillträde till officersyrket. Den andra, som inriktar sig på hur genus- och yrkesrelationer samverkar, bygger på intervjuer med aktörer på ledande och strategiska positioner i Försvarsmaktens högkvarter. Den tredje studien är etnografisk och följer ett internationellt insatsförband under förberedelserna för en fredsbevarande insats. Den undersöker hur genusrelationer skapas i det dagliga arbetet och visar hur den pågående förändringen omformar de betydelser som kvinnor och män tillskrivs i militären. Den tidigare forskning som avhandlingen knyter an till är genus- och organisationsforskning, kritiska studier av män och maskulinitet, forskning om yrken och professioner samt samhällsvetenskapliga militärstudier. Genomgående används ett ”doing gender”-perspektiv samt ett relationellt förhållningsätt till genus såväl som yrke. Analysen visar hur etablerade sätt att göra kön förändras och reproduceras i militära praktiker, hur betoningen på fredsbevarande arbete omformar genusrelationer samt hur gränser upprätthålls och dekonstrueras i organisatoriska praktiker. Avhandlingen bidrar med nya teoretiska verktyg för att förstå genuspraktiker i organisationer. Begreppet gränsarbete vidareutvecklas till ett begrepp som visar hur genus- och yrkesgränser görs i det dagliga arbetet. Begreppet reparationsarbete tydliggör de komplexa praktiker genom vilka maskulinitet görs då det vardagliga genusskapandet sätts ur spel.

Sveriges försvarspolitik har genomgått stora förändringar de senaste åren, såsom att återinföra värnplikten och öka antalet personer som kallas till mönstring. Denna studie utforskar fenomenet plikt i sammanhanget av den militära grundutbildningen. För att undersöka detta har fem personer som utfört en militär grundutbildning någon gång under tidsperioden 2018-2024 intervjuats, intervjuerna har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Som underlag för studien har en del av den tidigare forskning som gjorts på ämnet presenterats, sådan som exempelvis undersökt motivationsfaktorer bakom varför individen tjänstgör i militären. Forskning visar att motivation varierar i hög grad beroende på kontext, samt att försvarsviljan är beroende av flera faktorer. För att analysera resultatet av intervjuerna har studiens teoretiska ramverk tillämpats. Ramverket består av Anthony Giddens teori om staten och våld samt Siniša Malešević förklaringsmodeller för modern krigföring. Med detta teoretiska ramverk analyseras resultatet utifrån ett militärsociologiskt perspektiv vilket kontextualiserar plikten i förhållande till det militära sammanhanget. Resultatet av analysen visar att informanternas känsla av plikt och hur de uppfattar den militära grundutbildningens syfte är förenliga med varandra. Relationen mellan individens motiv och staten är komplex, men det är inom denna relation plikten existerar. Utifrån insikterna om plikt har resultatet följaktligen givit utrymme för en diskussion om fältets relevans för vidare forskning.