The aviation industry is facing many challenges concerning environmental effects associated to an overall increase in air travel. In order to analyse these environmental effects, the possibility for measurement in the areas connected to the aviation industry is essential. Metrics measuring progress towards meeting goals, called key performance indicators, are used in order to meet this requirement. The purpose of the thesis is to map and evaluate the various environmental key performance indicators that are utilised within European Air Traffic Management today, and the development underway for the future. Suggestions to LFV regarding suitable e-KPIs, and how they can be used within their organisation are also provided. Several organisations and initiatives, including the European Union, EUROCONTROL, Single European Sky, the International Civil Aviation Organisation and the Civil Air Navigation Service Organisation, as well as the British and French air navigation service providers, in addition to other stakeholders within the industry, have been investigated in terms of their work in the environmental area and which indicators they utilise. The investigation is based on a literature study and interviews conducted with stakeholders within previously mentioned organisations. Out of 39 indicators found during the mapping, seven remain after an initial selection and an analysis based on the utilisation of the SMART-model. In addition to the use of the SMART-model, the choice of suitable indicators is also based on the fact that the whole spectrum of a flight, meaning all phases, including planning, taxi-out, departure, en route, descent and arrival as well as taxi-in, should be taken into consideration.

Syftet med detta arbete är att genom intervjuer se hur förskollärare använder sin miljö i sitt jämställdhetsarbete, samt få uppfattning om vilken inställning de har till begreppet jämställdhet. Det framkommer i studien att många av förskolorna är i en utvecklingsfas i sitt jämställdhetsarbete, medan några andra medvetet inte lägger något intresse och vikt i att utveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju intervjuer med pedagoger på förskolor under hösten 2013.

Allt fler företag väljer att expandera och öppna upp kontor i nya länder, vilket inte alltid sker helt oproblematiskt. Vid en expansion till ett nytt land sker en internationalisering som innebär en ny intern miljö med en organisationskultur och struktur som växer fram på den specifika enheten, men också en extern miljö bestående av marknaden där enheten är verksam. I denna studie har en kvalitativ fallstudie genomförts av det svenska företaget Hansoft. Internationaliseringen har undersökts i termer av interna och externa miljöer. Interna miljöer innefattar den lokala organisationskulturen på enhetsnivå, och externa miljöer dess marknader – Japan, USA och Sverige. Syftet var att ta reda på om Hansofts expansion har påverkat organisationskulturen och organisationsstrukturen på företagsnivå. Genom intervjuer med tre stycken tidigare anställda på Hansoft visade det sig att internationaliseringen inte har haft någon större inverkan på organisationskulturen och strukturen i helhet. Organisationskulturen på Hansoft präglas av teamwork och flexibilitet, såväl före som efter internationaliseringen, samt både enhets- och företagsnivå. Den enda direkta konsekvensen av internationaliseringen var ökad formalisering som ledningen framhävde vid expansion till USA. Strukturen i företaget innehar tydliga egenskaper med en organisk struktur och uppmuntrar en öppen kommunikation – även detta var oförändrat i och med internationaliseringen. Hansoft har dock inte genomgått en vanlig internationalisering i den bemärkelsen att de mött nya marknader och öppnat upp större kontor. Anledningen till deras expansion var att komma närmre de kunder som företaget redan hade, vilket kan vara en orsak till att internationaliseringen inte påverkat Hansoft mer än vad den gjort. Resultatet av den här studien indikerar att mindre företag som flyttar över sin verksamhet till nya länder, inte genomgår någon större förändring gällande organisationskultur och organisationsstruktur.

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. </p><p>Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år. Efter de utförda intervjuerna bearbetades det insamlade datamaterialet genom transkribering av intervjuerna. Huvudresultatet i denna studie visar att det finns skillnader i hur förskollärare och lärare tänker kring den pedagogiska miljön. Förskollärarna anser att miljön ska vara inspirerande och sätta barns tankar i snurr. Lärarna har en splittrad syn på den pedagogiska miljön men anser bland annat att miljön ska kunna ifrågasättas av vuxna och barn. Det finns även skillnader i hur delaktiga barnen har möjlighet att vara i utformningen av den fysiska miljön i förskolan och skolan samt vilket material som skall vara tillgängligt i denna. Förskollärarna menar att barnen är en viktig del i utformandet av miljön och i valet av vilket material som ska finnas i den. Lärarna menar att de är de berörda arbetslagets lärare som utformar miljön och bestämmer material. </p>

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år. Efter de utförda intervjuerna bearbetades det insamlade datamaterialet genom transkribering av intervjuerna. Huvudresultatet i denna studie visar att det finns skillnader i hur förskollärare och lärare tänker kring den pedagogiska miljön. Förskollärarna anser att miljön ska vara inspirerande och sätta barns tankar i snurr. Lärarna har en splittrad syn på den pedagogiska miljön men anser bland annat att miljön ska kunna ifrågasättas av vuxna och barn. Det finns även skillnader i hur delaktiga barnen har möjlighet att vara i utformningen av den fysiska miljön i förskolan och skolan samt vilket material som skall vara tillgängligt i denna. Förskollärarna menar att barnen är en viktig del i utformandet av miljön och i valet av vilket material som ska finnas i den. Lärarna menar att de är de berörda arbetslagets lärare som utformar miljön och bestämmer material.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.    Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande: Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen? Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?   De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar.   Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna. Flickorna leker mest rollekar i hemvrån. Vidare är pedagogerna sällan medaktörer i barnens lek utan istället observatörer med ett dokumenterande syfte.

Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen.  Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.