Lennartson, J. 2017. Grönområdesbevarandet vs bostadsbehovet i Stockholms län – med fallstudieinriktning på Sundbyberg och Solna. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Masteruppsats i kulturgeografi 30hp VT17 Befolkningsökningen har gjort att ett bostadsbehov i Stockholms län har uppstått. Det gör att fler bostäder behöver byggas och det i sin tur kan innebära ianspråktagande av grönområden. På grund av grönområdenas värden både utifrån ekologiska och sociala perspektiv men även av folkhälsomässiga samt ekonomiska aspekter, är det avgörande att behålla grönstrukturen i våra städer. Bostadsbehovet och grönområdesbevarandet kan därmed skapa en målkonflikt sinsemellan om inte samhällsplaneringen inkluderar båda aspekterna i planläggningen. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om det finns en målkonflikt mellan tillfredsställandet av bostadsbehovet och bevarandet av grönområden i Stockholms län. För att konkretisera problematiken görs två fallstudier på Sundbybergs stad och Solna stad, för att undersöka hur dessa kommuner ställer sig till detta. Vidare genomförs en mer detaljerad undersökning av områdena Norra Kymlinge (Sundbyberg) och Råstasjön (Solna). Detta är två områden som för nuvarande består av grönska men planförslag för exploatering har uppkommit. Metoderna som används är både innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från fallstudieundersökningarna, innehållsanalysen och intervjuerna sätts sedan i relation till empiri och de valda teorierna: miljörättvisa, allmänna utrymmen samt makt- och aktörsstrukturer. I analyskapitlet redovisas en övergripande analys av Sundbyberg och Solna, en mer detaljerad analys av Norra Kymlinge och Råstasjön och en sammanfattande diskussion som sätter materialet i ett större nationellt och globalt perspektiv. Studien indikerar att makt utspelar sig genom olika aktörer och sociala relationer. Att samhällsplaneraren har i uppgift att både se den översiktliga helheten och de lokala allmänna intressena. Därigenom uppkommer målkonflikter och samhällsplaneraren får i uppgift att försöka hitta synergier istället för problem. Fallstudierna för Sundbyberg och Solna visar hur målkonflikter kan uppstå och projektområdena Norra Kymlinge och Råstasjön pekar på exempel hur grönområdesbevarandet kan övervinna den planerade bostadsexploatering.

In 2017, Sweden adopted a climate policy framework to meet zero emissions of greenhouse gases until the year 2045. In order for this to happen, Sweden must undergo a so-called green transition in which wind power could play a significant role. On the other hand, this development is not as indisputable as it seems, as it encounters resistance from other parties who share legitimate interests, for the land use, namely the Sami. This essay will therefore highlight the possible land use conflicts that may arise during the establishment of the wind turbines. The essay will be based on the collected empirical evidence that was done via interviews with the various parties, the wind power industry, and representatives from the reindeer herding Sami. This conflict over the land use can be restated as a wicked problem. That is, these two in a sense equally valid claims to the land use cannot easily be resolved as there exists no hierarchy of which claim is more important, or which claim is “right” which is also one of the main frameworks that will be analyzed in this essay together with potential environmental justice where this concept is discussed from three different perspectives. The results of this study show that the indigenous people feel that the menace from the wind farms not only threatens reindeer husbandry but also their culture and that these conflicts are due to too little consideration being given to it. Even though the Sami villages are compensated for the encroachments, the lost reindeer pastures are something they feel cannot be fully compensated. The conclusion refers that the main and alternatively the best solution to this insidious problem is to have an early dialogue with both parties and that a greater understanding needs to happen for the Sami to realize their importance. / Sverige antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk för att klara nollutsläpp av växthusgaser fram till år 2045. För att det ska ske måste Sverige genomgå en så kallad grön omställning där vindkraft kan spela en betydande roll. Dessutom är denna utveckling inte så obestridlig som den verkar, eftersom den möter motstånd från andra parter som delar legitima intressen, för markanvändningen, nämligen de renskötande samerna. Denna uppsats kommer belysa de möjliga markanvändningskonflikter som kan uppstå vid etableringen av vindkraftverken. Uppsatsen kommer att baseras på den insamlade empiri som gjorts via intervjuer med de olika parterna, vindkraftsindustrin och representanter från renskötande samer. Denna konflikt om markanvändningen kan återges som ett lömskt problem (wicked problem). Det vill säga att dessa två i en mening lika giltiga anspråk på markanvändningen kan inte lätt lösas eftersom det inte finns någon hierarki över vilket påstående som är viktigast, eller vilket påstående som är "rätt", vilket också är en av huvudramarna som kommer att analyseras i denna uppsats tillsammans med potentiell miljörättvisa där detta koncept diskuteras ur tre olika perspektiv. Resultaten av denna studie visar att urbefolkningen upplever att hotet från vindkraftsparkerna inte bara hotar rennäringen utan även deras kultur och att dessa konflikter beror på att det tas för lite hänsyn till det. Även om samebyarna kompenseras för intrången är de förlorade renbetesmarkerna något som de upplever inte kan kompenseras fullt ut. Slutsatsen visar att den främsta och alternativt bästa lösningen på detta lömska problem är att ha en tidig dialog med, och att en större förståelse behöver ske utifrån båda parter.

The world is facing a global waste crisis due to half of the waste produced not being collected, treated or safely disposed of. Waste not managed in a proper way causes air and water pollution and has negative health and social impacts on people living or working close to the waste. Alt- hough evidence shows that implementing gender approaches improves environmental issues, and the majority of waste pickers are women, few organisations focused on waste management are implementing gender mainstreaming into their work. This case study examines gender main- streaming within the organisation Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) in relation to environmental issues. WIEGO is an international organisation working to increase the voice, visibility and validity of the working poor, with a special emphasis on women, with a core project that supports cooperative waste picker women in Brazil. The study was conducted through two interviews on local and international level and the analysis of 20 documents describing WIEGO and its work. The theories and concepts of gender mainstreaming, intersectionality, Feminist Political Ecology and Environmental Justice were used to analyse the results. The study showed that WIEGO was implementing gender mainstreaming in their opera- tive work, in the policy framework and in the waste picker projects in Brazil which has resulted in physical and emotional improvements for WIEGO employees internationally and waste pick- ers in Brazil. <<< / Världen står inför en global avfallshanteringskris där hälften av allt avfall som produceras inte insamlas, hanteras eller kasseras på ett säkert sätt. Avfall som inte hanteras säkert skapar luft- och vattenföroreningar och har negativa hälsosamma och sociala effekter för människor som lever eller arbetar nära avfallet. Trots att forskning visar att genusperspektiv förbättrar miljö- problem, och att majoriteten av avfallshanterare är kvinnor, fokuserar få organisationer som hanterar avfall på ”gender mainstreaming” i sitt arbete. Denna fallstudie undersöker ”gender mainstreaming” i organisationen Women in Informal Employment: Globalising and Organising (WIEGO) i relation till miljöproblem. WIEGO är en internationell organisation som arbetar med att öka inflytandet, synligheten och validiteten hos fattiga arbetande, med ett särskilt fokus på kvinnor, med ett kärnprogram som stöttar kooperativ av avfallshanterande kvinnor i Brasi- lien. Studien genomfördes med två intervjuer på lokal och internationell nivå och analys av 20 dokument som beskriver WIEGO och dess arbete. Teorierna och koncepten ”gender mainstrea- ming”, intersektionalitet, Feministisk Politisk Ekologi och miljörättvisa användes för att analy- sera resultaten. Studien visar att WIEGO använder sig av ”gender mainstreaming” i sitt opera- tiva arbete, i sitt policyramverk och i avfallshanteringsprojekten i Brasilien, vilket resulterat it fysiska och emotionella förbättringar för WIEGOs internationellt anställda och för de avfalls- hanterande kvinnorna i Brasilien.