<p>Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.</p>

<p>Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.</p>

Memory dysfunction is common in association with the course of normal aging. Memory dysfunction is also obligatory in age-associated neurological disorders, such as Alzheimer’s disease. However, despite the ubiquitousness of age-related memory decline, several basic questions regarding this entity remain unanswered. The present investigation addressed two such questions: (1) Can individuals suffering from memory dysfunction due to aging and amnesia due to Alzheimer’s disease improve memory performance if contextual support is provided at the time of acquisition of to-be- remembered material or reproduction of to-be-remembered material? (2) Are memory deficits observed in ‘younger’ older adults similar to the deficits observed in ‘older’ elderly subjects, Alzheimer’s disease, and memory dysfunction in younger subjects? The outcome of this investigation suggests an affirmative answer to the first question. Given appropriate support at encoding and retrieval, even densely amnesic patients can improve their memory performance. As to the second question, a more complex pattern emerges. When attentional demands are varied, subjects of varying ages perform qualitatively similar. However, when semantic aspects of the to-be- remembered material are manipulated, age-associated qualitative differences are observed. These qualitative differences show up between older and younger adults, as well as between ‘younger’ and ‘older’ elderly subjects. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 1992, härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Det har visat sig vara bättre att öva in listor med handlingsfraser genom att utföra dem (SPT, subject-performed tasks) än genom att bara läsa dem (VT, verbal tasks). Vid ett återerinringstest visar sig SPT-effekten då försöksdeltagare med SPTs har ett mycket bättre minne av materialet än försöksdeltagare med VTs. En förklaring till fenomenet är att utförandet av handlingsfraserna förser deltagarna med motorinformation. I den här undersökningen testas motorinformationens roll i SPT-effekten på ett sätt som skiljer sig från traditionell SPT-forskning. Försöksdeltagare fick antingen cykla eller använda en joystick för att navigera genom en virtuell värld där ord fanns utplacerade. Minnet för orden testades sedan i ett efterföljande minnestest. Det visade sig att joystickgruppen kunde återerinra sig fler ord än cykelgruppen. Effekten var oväntad och misstänks bero på bättre koncentrationsmöjligheter för joystickgruppen.

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. / <p>Svenska</p>