The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2. Our conclusions shows that the phenomenon SMS in TV provides the traditional one-way communicative medium TV a new opportunity to create a feedback-channel between the TV-viewer and the TV-producer. The main purpose with SMS in TV from a TV-producers point of view is to let the TV-viewer have the possibility to send a SMS-message with his or her thoughts or questions to the TV-producer and by that affect the TV-program. Our conclusions also describes how the phenomenon is used in a editorial way and how it’s produced and used in a technical point of view. Further discussions are made regarding problems connected to the phenomenon and it’s future possibilities. / Uppsatsens syfte är att undersöka fenomenet SMS i TV. Dels för att identifiera fenomenets kommunikationsprocess och dels för att åskådliggöra fenomenet redaktionellt och tekniskt sett. För att analysera fenomenets kommunikationsprocess har vi valt att utgå från kommunikations-, interaktions- och konvergensteorier. Med en kvalitativ ansats har vi genomfört fyra intervjuer samt två mindre fältobservationer med etnografisk ansats. Utgångspunkten för dessa har varit de svenskproducerade TV-sända debattprogrammen Diskus i TV4 och Debatt i SVT2. Slutsatserna visar att fenomenet SMS i TV ger det traditionellt envägskommunikativa mediet TV en möjlighet till återkoppling mellan TV-tittaren och TV-producenten. Syftet med SMS i TV är att från TV-producentens sida samverka med TV-tittaren genom att låta denne skicka ett SMS-meddelande med sin åsikt eller fråga i för att påverka innehållet i det aktuella TV-programmet. Slutsatserna beskriver även hur fenomenet används redaktionellt och hur det produceras och fungerar tekniskt sett. Vidare diskuteras problematiken med SMS i TV samt fenomenets möjligheter i framtiden.

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Radio access technologies evolving fast, mobile operators have to handle an increasing amount of base stations and frequency bands for their network to continue to function. This is a costly venture for mobile network operators that continuously have to keep up to date with never-ending advancements in technologies, as base stations are costly to build and to maintain. It is therefore necessary for these companies to investigate when to close down base stations that are not necessary anymore. With the upcoming release of 5G, it is expected that 3G is going to be less and less used—as of 2018, it is already less used than 4G in developed countries.This thesis analyses the corporate data of a mobile operator, Telenor Sweden, in order to make clear which metrics are important to take into account as regards to deciding whether or not to close down a base station. It provides methods and models to help a mobile operator to take such a decision. It focuses on UMTS (3G) base stations, even though the results can be generalized for other technologies as well.It evaluates the economic feasibility of closing a base station, with regards to how many users are still connecting to it. More importantly, it explains for what reasons users’ devices switch to 3G, and investigates what can be done to avoid switching from 4G to 3G, so as to make it easier to close down a 3G site. It provides eventually a model to help to know when closing a site, given the traffic data of the operator. / Radioåtkomstteknologier utvecklas snabbt, mobiloperatörer måste hantera en ökande mängd basstationer och frekvensband för att deras nätverk fortsätter att fungera. Detta är ett dyrt satsning för mobilnätoperatörer som kontinuerligt måste hålla sig uppdaterade med oändliga tekniska framsteg, eftersom basstationerna är kostsamma att bygga och underhålla. Det är därför nödvändigt för dessa företag att undersöka när man ska stänga basstationer som inte längre är nödvändiga. Med den kommande utgåvan av 5G förväntas 3G att bli mindre och mindre används. Från och med 2018 används den redan mindre än 4G i industriländer. Denna avhandling analyserar företagsdata från en mobiloperatör, Telenor, för att klargöra vilka mätvärden som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller att avgöra om en basstation ska stängas eller inte. Det ger metoder och modeller för att hjälpa en mobiloperatör att fatta ett sådant beslut. Den fokuserar på UMTS (3G) basstationer, även om resultaten kan generaliseras för annan teknik också. Det utvärderar den ekonomiska möjligheten att stänga en basstation, med tanke på hur många användare som fortfarande ansluter till den. Viktigare är det att det förklaras av vilka anledningar användarens enheter växlar till 3G och undersöker vad som kan göras för att undvika att växla från 4G till 3G, så att det blir lättare att stänga en 3G-basstation. Det ger så småningom en modell som hjälper till att veta när man stänger en webbplats, med tanke på operatörens trafikdata.