No description available.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud. Personer med social fobi förutspåddes använda mindre mobiltelefoni, men mer portabelt ljud, än personer utan social fobi. Neurotiker förutspåddes använda portabelt ljud i större utsträckning än de brukar mobiltelefoni. En skillnad förutspåddes finnas mellan män och kvinnor gällande användande av mobiltelefoni och portabelt ljud. Resultaten visade inte på något samband mellan extraversion eller social fobi och användningsfrekvens gällande mobiltelefon, eller portabelt ljud vilket inte stöder hypotesen, däremot så fanns ett samband mellan neuroticism och användningsfrekvens vilket delvis stöder hypotesen och förövrigt indikerar resultaten att kvinnor jämfört med män föredrar mobiltelefon framför portabelt ljud i detta avseende. / Previous studies have indicated that extroverts use mobile cell phones more than introverts (Inyang et al. 2010). A survey was carried out to test the relationship between personality type and frequency preference for mobile cell phones and portable sound use. A hundred individuals participated in the survey containing three parts of questions. It was predicted that extroverts will be more active users of mobile phones than introverts, while introverts were predicted to be more active users of portable sound. People with social phobia were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than people lacking social phobia. Neurotics were predicted to use less of mobile telephony, but more of portable sound, than non-neuritics. A gender effect was also predicted. The result did not show any relation between extraversion or social fobia, and mobile phone or portable sound usage, which doesn’t support the hypothesis, on the other hand a relation between neuroticism and mobile phone usage and portable sound usage was supported and women compared to men were also shown to prefer mobile phone to portable sound.

The usage of location in mobile applications is becoming more explored as a field, but the ability to implement location-specific data has often been limited and the applications mainly focusing on having information location liked. This thesis aims to explore how to make a mobile application that lets users share and take part of each other’s memories. As well as finding an appropriate balance between location based and location linked messaging.

<p>I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.</p><p> </p>

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.

Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan: ”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?” Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

<p>The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2. Our conclusions shows that the phenomenon SMS in TV provides the traditional one-way communicative medium TV a new opportunity to create a feedback-channel between the TV-viewer and the TV-producer. The main purpose with SMS in TV from a TV-producers point of view is to let the TV-viewer have the possibility to send a SMS-message with his or her thoughts or questions to the TV-producer and by that affect the TV-program. Our conclusions also describes how the phenomenon is used in a editorial way and how it’s produced and used in a technical point of view. Further discussions are made regarding problems connected to the phenomenon and it’s future possibilities. </p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka fenomenet SMS i TV. Dels för att identifiera fenomenets kommunikationsprocess och dels för att åskådliggöra fenomenet redaktionellt och tekniskt sett. För att analysera fenomenets kommunikationsprocess har vi valt att utgå från kommunikations-, interaktions- och konvergensteorier. Med en kvalitativ ansats har vi genomfört fyra intervjuer samt två mindre fältobservationer med etnografisk ansats. Utgångspunkten för dessa har varit de svenskproducerade TV-sända debattprogrammen Diskus i TV4 och Debatt i SVT2. Slutsatserna visar att fenomenet SMS i TV ger det traditionellt envägskommunikativa mediet TV en möjlighet till återkoppling mellan TV-tittaren och TV-producenten. Syftet med SMS i TV är att från TV-producentens sida samverka med TV-tittaren genom att låta denne skicka ett SMS-meddelande med sin åsikt eller fråga i för att påverka innehållet i det aktuella TV-programmet. Slutsatserna beskriver även hur fenomenet används redaktionellt och hur det produceras och fungerar tekniskt sett. Vidare diskuteras problematiken med SMS i TV samt fenomenets möjligheter i framtiden. </p>

<p>In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today.</p><p>The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!</p>

In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today. The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!