I dagens samhälle är det enkelt för konsumenter att klicka hem nya varor över internet, det är viktigt för butiker att integrera fördelarna med en fysisk butik tillsammans med fördelarna med e-handel. Detaljhandeln genomgår en förändring där nya tekniker gör det möjligt att enklare nå ut till den globala marknaden och för de aktörer som erbjuder sina produkter genom flera kanaler blir det lättare att nå en mer lönsam försäljning. Samtidigt som onlinebutikerna expanderar tvingas de enskilda butikerna att stänga igen då de inte har konkurrenskraft nog att behålla sina kunder och sin plats på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konkurrensmedel en fysisk butik, utan e-handel, kan använda sig av för att behålla och eventuellt stärka sin position på marknaden. För att besvara syftet och de forskningsfrågor uppsatsen utgår från har tidigare forskning tagits fram om ämnet. De metoder som använts för att samla in materialet till studien är av kvalitativ natur, det har gjorts fem intervjuer med enskilda modebutiker varav fyra är utan e-handel, vi har även genomfört observationer i dessa butiker. För att sammanställa resultatet har empirin analyserats mot tidigare forskning och den teoretiska modellen; konkurrensmedelsmixen. Slutsatsen som dragits av undersökningen är att de viktigaste delarna för att behålla sin position på marknaden är service och läget på butiken. Servicen är en viktig del och enligt flera av butikerna det enda sättet att konkurrera mot e-handeln. Det har även konstaterats att e-handel är en viktig del i utvecklingen av detaljhandeln och i framtiden kommer det förmodligen vara ett måste för även små butiker att använda sig av detta som en del i sin konkurrensmedelsmix.

Digitaliseringen är en process som finns i alla sektorer och branscher, inte minst inom detaljhandeln. Den återspeglas i e-handeln och i övergången till en mer omnichannel-influerad säljprocess där detaljhandlare i allt högre grad når konsumenter genom flera olika kontaktytor; i webbshopen, via den smarta mobiltelefonen, genom appar, digitala skyltfönster och i den fysiska butiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av tekniska lösningar, kan skapa kundlojalitet. Författaren har valt att fördjupa sig i hur dagens konsumenter förhåller sig till användning av tekniska och digitala lösningar i butik, vilka för- och nackdelar konsumenterna upplever med den tekniska utvecklingen och etableringen i branschen samt hur företagets relation till kund påverkas genom att integrera tekniska och innovativa lösningar i säljprocessen. Den metod som används är både en kvantitativ och kvalitativ insamlingsmetod. Den kvantitativa undersökningen genomfördes genom att 100 respondenter fick svara på 10 enkätfrågor med grund i tidigare nämnda forskningsfrågor. Den kvalitativa undersökningsmetoden bestod av semi-strukturerade intervjuer med främst kvinnor i åldern 25-30 som tidigare hade besvarat enkäten för att få mer djupgående svar och resonemang av respondenterna. Empirin har analyserats med teorin i åtanke och utifrån modellen som beskriver kommunikationen mellan företag och konsument. Slutsatsen som kan dras utifrån empirin och analysen är att kundlojalitet kan skapas genom tekniska lösningar, men att de tekniska lösningarna måste ta hänsyn till konsumenternas integritet och ske på deras villkor. För konsumenten kan iBeacons skapa värde genom att vara ett komplement till butikspersonalen och digitalt vägleda kunden genom köpet från det ögonblicket den kliver in i butiken. Att modebutiken erbjuder kunden, i realtid, anpassade notiser och information om produkterna i butiken innebär att tid kan sparas, men också ekonomiska värden då alla erbjudanden finns digitalt och kan användas på kundens villkor.

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut. Hur butiker på bästa sätt integrerar modern teknologi och samtidigt om de kan hjälpa butikerna förmedla både emotionella och funktionella shoppingvärden. Teorierna tar upp hur emotionellt och funktionellt shoppingvärde fungerar, men även innebörden av omnichannel. Emotionellt och funktionellt shopping värde handlar om hur konsumenter upplever butikens helhetsatmosfär vilket förklaras i en modell om konsumenters shoppingvärden. Omnichannel är utvecklingen av multichannel, men har koncentrerats mot en mer individanpassad strategi anpassad för konsumentens upplevelse genom alla tillgängliga shoppingkanaler. Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ metod och är baserad på tre fallföretag inom mode och textilbranschen och en projektassistent som forskar inom det valda området. Datainsamlingen har samlats in genom intervjuer av fyra respondenter. Empirin har analyserats med teorin i åtanke och utifrån modellen som beskriver konsumenters uppfattning om butiksatmosfären. En kombination av modern teknologi och kommersiella värden i butik är möjligt och kommer troligen att bli verklighet, men det kommer förmodligen förkomma vissa svårigheter; genom att emotionella och funktionella shoppingvärden är svåra att kombinera eftersom de gå emot varandra. Det kommer även vara konsumenterna som bestämmer vilken takt och vilken teknik butikerna ska använda. Samtidigt blir konsumenter mer vana vid digital teknik, allt eftersom samhället utvecklas. / Program: Butikschef, textil och mode

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur viktig en jeansbutiks personliga service är för kunden samt hur jeansbutiken kan arbeta med personlig service i köp- och säljprocessen. För att kunna svara på syftet genomfördes tre intervjuer med butikspersonal från jeansbutiken JC i Borås City. Utöver intervjuerna gjordes en kundundersökning med butikens kunder via en “på stan enkät”. Enkäten var utformad efter SERVQUAL-modellen, för att kunna mäta kvalitén på den personliga servicen i butiken. Intervjuerna gav väl utvecklade svar och visade att personalen arbetar med personlig service på ett bra sätt och att de får bra direktiv från organisationen om hur servicen kan levereras. Enkätundersökningen visade att personlig service är väldigt viktigt för alla kunder och även att den levereras på ett korrekt sätt i kundmötet. I den teoretiska referensramen beskrivs modeller, så som köptrappan, säljtrappan, SERVQUAL och Gap-modellen, då de passar bra till valet av ämne. Även beskrivningar om hantering av klagomål och reklamationer tas upp där samt beskrivningar om begreppet service. I slutsatsen besvaras de problemfrågor som tagits upp i problemformuleringen. Svaren är tydliga, besvarar syftet samt ger inspiration till vidare forskning. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett kundunderlag för etablering av en modebutik i en mellanstor svensk stad. Butiken som kommer vara vår utgångspunkt i den empiriska delen är modekedjan Monki. Huvudfrågan lyder ”Hur genomförs en marknadsundersökning inför etablering av en modebutik?” För att besvara denna har vi även två delfrågor ”Hur definieras en målgrupp?” samt ”Vad ligger till grund för att lokalisera ett tillfredställande butiksläge?”. För att kunna svara på våra frågor har det genomförts fyra intervjuer med ett butiksbiträde från fyra olika Monkibutiker belägna i Göteborg. Därefter genomfördes två olika typer av observationer, en som omfattade en lägesobservation av de fyra butikerna i Göteborg och en som omfattade en observation av kunder utanför två butiker i Göteborg. Slutligen gjordes en större marknadsundersökning i form av en enkät i Borås City samt köpcentrumet Knalleland där vi fick 97 svar. I analysen har vi använt oss av verktyg från den teoretiska referensramen samt kopplat ihop det med vår empiriska undersökning. För att analysera kunderna har vi använt oss att de olika segmenteringsvariablerna som innefattar geografisk-, demografisk-, psykografisk- och beteendemässigsegmentering. Vi har samt använt modellen Life-Value där man fokuserar på kundernas livsstil och segmenterar utefter det. För att lokalisera ett tillfredställande butiksläge har vi nyttjat konkurrensmedelmixen sexhörningen där hörnet läge har legat i fokus. Efter den empiriska undersökningen är vi inte helt övertygade om att det skulle vara lönsamt i dagsläget att etablera en Monkibutik i Borås. Dels på grund av att Borås ligger nära Göteborg vilket kan bidra till att handelsområdet för butikerna i Göteborg även täcker in kunderna i Borås. Även på grund av att det var många i undersökningen som kände till modekedjan men inte tillräckligt som skulle tänka sig att handla där. För att etablera en ny butik krävs det att många bitar ska passa ihop. Det vi slutligen kom fram till är att hitta rätt målgrupp kräver att man kan definiera de attraktiva kundernas sätt att leva, värderingar och intressen. Livsstilsegmentering är en viktig del i den moderna målgruppsdefinieringen. Annan viktig del vid butiksetableringen är också att ta hänsyn till befintliga attraktiva handelsområden där troliga konkurrenter befinner sig och där då också kunderna rör sig. Då placeringen av butiken ska göras är det viktigt att hitta rätt typ av område som passar in med affärsidén. Största delen hänger på att kunderna finns och tillgängligt lämpligt butiksläge. Vi ser dock att det kanske är svårt att kunna förutspå hur väl en etablering kommer lyckas förrän den är genomförd. / Program: Butikschef, textil och mode

In line with the continuing expansion of retail sales, a large amount of product waste is added. Loss is the deficit that the company annually lacks precise statistics in order to correct actual financial outcomes. By investigating different types of losses and how that can occur, we have identified three factors of waste. We also want to investigate what resources would be required to reduce loss of clothes in fashion stores, what motivates people to steal and how the customer's attitude towards shop surveillance looks. The method was conducted with three interviews, an observation and a focus group. Here is the selection of people based on their experience with textile stores. In the study we used a theoretical reference frame based on two theories. The first is routine activity theory, which manages external loss while the other theory, the theft triangle, manages internal loss. We then applied the theories on the empirical material to create an analytical basis. The study's conclusion shows that there are alternative solutions that can be applied to companies to reduce the loss. The reason why these are not used at the moment is because there is a lack of the right commitment andresources. / I takt med den fortsatt växande detaljhandeln tillkommer en stor del svinn av produkter. Svinn är den förlust som företaget årligen saknar exakt statistik på, för att stämma av verkligt ekonomiskt utfall. Genom att undersöka olika typer av svinn som är befintliga i dagsläget och på vilka sätt dessa kan uppstå, har vi identifierat tre faktorer av svinn.Vi vill vidare undersöka vilka resurser som skulle krävas för att minska svinn i modebutiker, vad det är som motiverar människor till att stjäla och hur kundens attityd mot bevakning i butik ser ut. Metoden genomfördes med tre intervjuer, en observation och en fokusgrupp. Här är urvalet av personerna baserad på deras koppling till textila butiker. I studien använde vi oss av en teoretisk referensram baserad på två teorier. Den första är rutinaktivitetsteorin, vilken hanterar externt svinn medan den andra teorin, stöldtriangeln, hanterar internt svinn. Vi applicerade sedan teorierna på det empiriska materialet för att skapa en analytisk grund. Studiens slutsats visar att det finns alternativa lösningar som kan appliceras på företag för att minska på svinnet. Anledningen till att dessa inte används i dagsläget är för att det är brister i rätt engagemang och resurser.

E-handeln växer mer och mer för varje år och det har aldrig någonsin varit lättare att köpa produkterän vad det är idag. För fysiska butiker är det därför viktigt att använda sina konkurrensmedel,marknadsföringsstrategier och handelsmiljö på rätt sätt för att överleva på marknaden och för attöverleva konkurrensen från den växande e-handeln. De fysiska butikerna behöver fokusera på hur dekan vara konkurrenskraftiga på marknaden för att inte bli utkonkurrerade av e-handeln. Syftet medstudien är att undersöka hur lokala klädbutiker utan e-handel överlever och bemöter konkurrensen fråne-handeln.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod för att kunna besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vigenomförde kvalitativa intervjuer med fyra butiksägare av fyra små butiker som inte har någon ehandel,och vi analyserade sedan deras svar genom att jämföra svaren som vi fick med det valdateoretiska ramverk som vi använt oss av i studien och även med tidigare forskning inom ämnet. Vigjorde även observationer hos dessa fyra butiker.Slutsatsen som dragits av undersökningen är att mindre butiker överlever på marknaden genom att haen god service och lojala kunder. Det är dessutom inte lönt för mindre butiker att starta en e-handel dådet resulterar i mer jobb och kostnader. / The e-commerce is growing every year and the opportunities to purchase products such as clotheshave never been easier than it is today. For the physical stores it is now important to use theircompetitive tools, marketing strategies, trading environment in the right way to survive the expand ofe-commerce. Their focus needs to be on how to conquer their market as a store and to not get outconquered by the e-commerce. The purpose of this study is while the e-commerce is expanding andtaking over more market shares how does the physical stores react and what kind of competitive toolscan they use to keep the sales up and going without an online store.We used a qualitative research method to answer that question. We conducted interviews with fourowners of shops that does not have an online store, and analyzed the answers by comparing them toour chosen theoretical framework and previous studies. We also made observations at these fourstores.The conclusion drawn from the survey is that smaller stores survive in the market by having goodservice and loyal customers. Furthermore, it is not worthwhile for smaller stores to start an ecommerceas this results in more jobs and costs.